Hänförd

Ja, det var det jag blev. Det finns inget bättre ord för hur jag reagerade när jag i morse kom ut och tittade upp mot himlen. Det var nästan helt ljust ute och morgonpromenaden var redan avklarad. Jag skulle till vårdcentralen för att lämna prover och tänkte hinna handla lite innan det besöket. Jag blev stående en stund och bara tittade. Hade jag haft tid så hade jag gått in i huset igen för att hämta kameran men jag behövde komma iväg och tog i stället fram mobilen och knäppte några bilder. Så synd att jag inte såg detta innan jag gick ut. Då hade jag fångat den brinnande himlen på ett helt annat sätt. Men jag tror att ni i alla fall ser hur fantastisk den här synen var i verkligheten.

037

Jag borde kanske döpa om min blogg till ”himmelbloggen” för det har blivit väldigt många himmelbilder nu. Men det kommer att växla och snart kommer det nog inlägg om andra saker. T ex mat. Jag äter fortfarande ”vanlig” mat eftersom det vore ett väldigt resursslöseri att slänga det jag har i frys och kyl. Men emellanåt blir det vegansk mat på tallriken och då knäpper jag en bild för att sedan kunna dela med mig av hur sådana måltider kan se ut. Det är ett ämne som jag inte vill trötta ut er med men någon gång ibland kommer jag att rapportera om hur det går med mina nya matintentioner.

Två brev från Region Östergötland har legat i min brevlåda senaste veckan. Om några veckor är det dags för ännu ett ultraljud (trodde verkligen jag skulle slippa fler sådana) och bara några dagar efter det har jag en tid hos min läkare på sjukhuset. Det är drygt ett halvår sedan jag träffade honom och därför säger väl systemet till att det är dags. Jag har tidigare lyckats övertala de som har hand om mig att jag inte behöver komma varje kvartal. Då gick de med på varje halvår i stället. Jag kan inte riktigt förstå varför jag över huvud taget behöver träffa läkaren nu. Han kan lika gärna fråga mig hur jag mår i ett telefonsamtal och piller kan han skriva ut utan att träffa mig. Enligt mig är det slöseri med både hans tid och min ork. Men jag får väl finna mig i att om man är placerad på transplantationslistan så är det vissa rutiner som gäller och jag har nog tänjt så mycket det går på de rutinerna. I början var det sagt att jag skulle träffa min kontaktsköterska varje månad men tack och lov övertygade jag henne snabbt om att det inte finns någon anledning till det. Vissa leversjuka behöver tillsyn ofta men jag blir varken gul eller osammanhängande (i alla fall nästan aldrig osammanhängande) så hon gav med sig. Vi har telefonkontakt efter varje provtagningstillfälle i stället.

Den här dagen är lika solig och fin som gårdagen men tyvärr visar termometern någon plusgrad. Konstigt nog verkar det ändå inte töa så marken är nog tillräckligt kall för att förhindra det. Jag passar på att glädja mig åt solen för snart dyker molnen upp igen. Kanske har jag tur och får se ännu en otrolig solnedgång i eftermiddag. Men jag lovar att inte lägga upp några foton på den i morgon i så fall 😀


  1. Du får lägga upp hur många bilder du vill på himlen för det är väldigt fina bilder! Det är bra att du har lyckats övertala läkare och sköterskor om att inte träffas så ofta. Du känner ju din kropp och ork bäst själv.
    Kram

    Gilla

  2. Haha, tack!
    Det kanske är mest jag själv som tycker att det börjar bli lite väl många himlar 😉
    Att träffa vårdpersonal utan att det behövs känns bara onödigt och det inser nog de också 😄
    Kram

    Gilla

  3. Vi får hoppas att det här blir det absolut sista ultraljudet nu. Bra ändå att du lyckats övertala vården om att du inte behöver så täta besök.
    Himlen var verkligen fin både hos dig och mig idag – det känns skönt med lite solsken 🙂
    Kram

    Gilla

    • Jag hoppas verkligen det. Allra mest hoppas jag att jag inte ska behöva åka dit den här gången heller 🙂 Det kändes bara löjligt med så täta besök när inga stora förändringar sker. Det är mycket bättre att ta det på telefon 🙂
      Ja, solen får gärna besöka oss ofta och ge sådana skådespel 😀
      Kram

      Liked by 1 person

  4. Så vackert! Förstår att du blir lite hänförd 🙂
    Jag håller med Anki, hoppas att det blir det sista ultraljudet. Eller jag hoppas att det inte ens blir av för det hinner hända mycket på ett par veckor.

    Gilla

    • Ja, både jag och Anki fick se en fin himmel i morse. Östergötland är ganska fint ändå 😀
      Jag börjar bli bekant med personalen på röntgenavd i Motala och de beklagar varje gång att jag ska behöva komma dit ännu en gång 🙂 Om jag kommer dit den här gången måste det bli den sista, annars blir jag faktiskt lite ledsen.

      Liked by 1 person

      • Jo det kan jag förstå. Vi håller tummarna för att det blir den sista (om den ens ska bli av som skrivet).
        Soluppgångar kan vara så otroligt vackra. Själv stod jag öga mot öga med en hjort men kom mig inte för att få fram mobilen för att fota. Hon var så vacker så jag kom liksom av mig 🙂

        Gilla

    • Nej, jag får aldrig nog av dem 😀 Det mulna vädret är nog på gång här också tror jag. Men vi har i alla fall inga stormar på gång, tror jag 😉
      Kram

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s