Jag blir alltid lika glad när min svägerska ringer och frågar om hon får komma och hälsa på några dagar. Vi har inte mycket kontakt mellan de gånger vi träffas. Vi gratulerar varandra på födelsedagarna men annars hör vi aldrig av oss till varandra förutom de gånger vi ska träffas. I år har det blivit två sådana tillfällen men jag hoppas att det ska bli oftare senare (då när allt ska ske mycket mer och oftare 😉 ). Min svägerska hör till den minoritet som aldrig har haft lust att lära sig att använda en dator. Därför har vi ingen kontakt via sociala medier. Det spelar ingen roll. När vi träffas så har vi jättekul ihop och jag är så glad över min fina relation till henne. Lite är det väl kanske så att vi båda saknar samma person, hennes bror/min man,  och kompenserar genom att träffas. Men mest är det för att vi trivs tillsammans.

Den här gången ville jag gärna bjuda henne på en annan upplevelse än att bara sitta hemma hos mig. Sedan mitten av Juli har jag inte haft lika mycket feberkänslor som förut och jag visste att min svägerska gärna ville se gamla Linköping. Vi bestämde inget i förväg men jag nämnde att vi kunde försöka göra en liten utflykt dit.

Dagen började, som alltid, med en hundpromenad och naturligtvis råkade jag hitta ett gäng blodriskor. Dem kan jag bara inte gå förbi men jag hann inte plocka alla. Jag kände mig lite stressad eftersom jag hade en tid inbokad hos frissan. Jag kan, som ni vet, inte gå fort även om jag har bråttom. Då känns det som om jag ska sprängas och luften tar slut. Men jag pinnade på så fort jag orkade och jag hann t o m sitta ner fem minuter innan det var dags att gå den lilla promenaden till min frissa. Hos frissan pratar man. Det går inte att undvika. Visst skulle jag kunna säga att jag inte orkar och att det tar för mycket på krafterna men då blir det inte särskilt kul. Som tur var hade hon mycket att berätta den här gången så jag pratade inte lika mycket som vanligt.

Till frissan är det nerförsbacke och det tar ca sju minuter att gå dit. Tillbaka hem är det uppförsbacke och då tar det lite längre tid och mer kraft går åt. Jag var alltså ganska så slut när jag väl kom hem igen. Men där väntade min svägerska med kaffe så det var bara för mig att sätta mig i soffan med min kopp, dricka mitt kaffe och sedan blunda en stund. Så skönt med sällskap där det inte känns konstigt. Min svägerska sa att vi kunde strunta i att åka till gamla Linköping och jag tänkte först nappa på det. Men efter en stunds blundande reste jag mig upp och sa att ”nu åker vi”. Ibland behöver man vara lite envis och kämpa på lite för att få göra något trevligt.

Det tar ca 25 minuter med bil och vi kom dit strax efter tio. Vädret var inte det allra bästa så det var inte mycket folk där. Väldigt lugnt och skönt med andra ord. I gamla Linköping finns många gamla byggnader samlade och i dessa huserar många små butiker. Mest är det olika typer av hantverk i butikerna men det finns även en del annat. Dessutom är området ett museum så man kan titta in i diverse gamla miljöer och få en hum om hur det var en gång i tiden. Skolan var inte öppen den här dagen men en hel del annat var tillgängligt.

I sprutboden fanns den utrustning som brandkåren behövde.

Det som är ett måste för mig är ett besök i handelsboden. Det är nostalgi och minnen från min barndom. Jag vet inte i vilka sammanhang vi var där. Kanske var det medan vi bodde i Motala eller så var vi på genomresa lite senare och stannade till. Jag minns i alla fall att jag vid ett flertal tillfällen fick gå in i denna handelsbod och köpa en strut med bröstkarameller. Varför det blev just dessa karameller vet jag inte. De är goda men inte några favoriter. Kanske fanns det inget annat godis då. Det har i alla fall medfört att varje gång jag i vuxen ålder har kommit dit så är det handelsboden som drar mest i mig. När jag har fått en strut med bröstkarameller i handen känner jag mig nöjd och kan gå vidare. Så även denna gång. Den snälla tjejen som arbetade där ställde gärna upp på ett foto och det var även tillåtet att fota de andra delarna av boden. Jag hittade även en fin present där som någon ska få vid ett bra tillfälle.

Vi tittade in i några fler butiker innan det kändes i kroppar och magar att det var lunchdags. I en del butiker såg vi skyltar där de undanbad sig fotografering så jag lät naturligtvis bli att ta några bilder där. Men det finns otroligt många fina hantverk i alla dessa små butiker och det är jättekul att gå in där och titta.

Min snälla svägerska envisades med att vilja bjuda mig på en köttbullsmacka och en kopp te och efter att, på svenskt maner, först ha kommit med en svag protest tackade jag glatt ja och jag åt med god aptit och passade på att luta en stol mot väggen så att ryggen fick skönt stöd. När jag kommer in i ett rum där jag ska sitta en stund letar jag alltid automatiskt efter en vägg och en stol som har ett ryggstöd som går tätt emot väggen. Det ser kanske lite konstigt ut med min sittstil men det är nödvändigt för att min rygg ska orka. Alternativet är att sätta på mig min tens-apparat men jag undviker det när det inte är nödvändigt. Det var väldigt skönt att få vila en stund och det var minst lika gott att få något i magen. Efter en stund var vi redo för ytterligare en liten runda i de återstående små butikerna.

Förutom gamla  hus och butiker kan man njuta av fina planteringar och andra detaljer.

Posthantering förr i tiden. Jag har sommarjobbat några somrar på posten i min ungdom och jag kan intyga att det inte var så annorlunda i början av 80-talet. Då stod vi också och sorterade breven i liknande fack efter postnummer. Men det var inte träinredning som gällde utan stora lokaler med massor av löpande band och stora sorteringshyllor av plåt.

Jag köpte två små presenter till mig själv och två presenter till några av mina barn. Av förklarliga skäl vill jag inte visa de andra presenterna men ni kan få se vad jag gav mig själv. Struten med karameller och något annat jag inte kunde motstå. En liten fin bricka med Jämtlands landskapsblomma, brunkulla. Den använder jag när jag bär in min frukost, bestående av te och smörgås, till vardagsrummet där jag sitter och tittar på tv medan jag mumsar i mig min frukost. Och jag är så nöjd med mina inköp.