Från två sötpluttar till min egen lilla goknul

Jag fick sällskap av Pixel och Grixis hela natten och kanske ska jag känna mig smickrad. Deras matte och husse sa att det var första natten som katterna inte sov hos dem i deras säng. Jag inbillar mig inte att jag blev deras nya favorit men jag var tydligen tillräckligt spännande för att de skulle stanna hos mig. En av dem låg hos mig hela tiden. Jag vet inte om de turades om eller om samma lilla kille tryckte sig intill mig natten igenom. Jag vaknade några gånger och varje gång låg en katt på ett nytt ställe men fortfarande väldigt nära.

När klockan var tjugo i fem tittade jag upp och såg rakt in i en sömnig liten kisses ögon. Den låg på mina ben och det var både varmt och mysigt. När katterna märkte att jag hade vaknat blev de väldigt pigga. Efter att ha buffat mig lite i ansiktet och trampat omkring på mig en stund blev de plötsligt leksugna och började jaga varandra. Då gick jag upp, gjorde mig i ordning och åt frukost. Min frukostmacka var väldigt frestande för dem men jag var elak och lät dem inte smaka. Som kompensation fick de tugga lite på mina fötter lite senare. Inte hårt. De var väldigt försiktiga. Jag busade en stund med dem och vi gosade en hel del innan två små kattpojkar blev väldigt trötta och plötsligt låg de och sov igen, sötnosarna.

 

Kvällen innan såg Örebrohimlen ut så här:485

Ganska precis klockan åtta på morgonen satte jag mig i bilen för att ge mig av hemåt. Ett väldigt mysigt och trevligt dygn var över och jag kände en liten längtan efter min egen lilla goknul där hemma. Först åkte jag hem till min andra dotter. Dels för att lämna av en sak som hennes syster hade lovat henne och dels för att få en riktigt varm och härlig kram. Hon kunde inte vara med oss i går och jag ville ju inte åka hem utan att få en av de jättehärliga kramar som hon brukar tillhandahålla. Jag fick min kram (jag fick faktiskt flera innan vi skiljdes åt) och hon fick det hon skulle ha och sedan återstod bara resan som tar ca en timme och fyrtio minuter. Som vanligt stannade jag vid Hammarsundet för en bensträckare. Det är nödvändigt om jag ska kunna köra så långt. Där beundrade jag det här trädet:448

Den vackra utsikten mot bron och vattnet har varit med så många gånger på den här bloggen så den här gången slipper ni den.

Där hemma väntade vovvarna och min syster. Som vanligt stod Nalle precis innanför dörren och viftade glatt på hela sig medan Kasper låg kvar längre in i huset och väntade på att jag skulle komma till honom. Det händer ibland att han också kommer till dörren men oftast är det för jobbigt att resa på sig och det är ju lättare att andra kommer till honom. I ärlighetens namn måste jag medge att han faktiskt hör ganska dåligt så han kanske inte alltid är medveten om att någon kommer. Jag är en väldresserad matte så jag gick in till min hund så fort jag hade tagit av mig ytterkläderna. Där låg han och viftade på svansen och slog lite med tassen i luften, precis som han gör när han vill gosa lite. Min hund vill inte alltid det och det brukar jag respektera. Men när han vill ha närhet då är han otroligt mjuk och mysig att krama. Jag trodde inte att jag skulle längta efter honom så mycket efter bara ett dygn men han är en väldigt viktig del av mitt liv och det var härligt att vara hos honom igen.

 

Det har varit en väldigt lugn dag men i morgon kommer min svägerska och hälsar på mig. Hon ska stanna några dagar och som vanligt ska det bli jättekul. Lättsamt och kravlöst och väldigt roligt.


  1. Här sitter jag mitt i natten och väntar att min katt ska behaga komma in. Jag vill inte att han ska vara ute på natten eftersom ett lodjur stryker omkring här och kanske fler rovdjur. Kinabror har åkt till Skåne och jag tycker riktigt synd om hans labrador Jack för nu får han gå i band och det är han inte van fri som han får vara här i skogen. Det är folktomt nu och inte en bil hörs ens när jakten är slut. Bara korpen och lommen skriker och jag är ensam i byn och det känns faktiskt lite ensamt och trist

    Gilla

    • Jag skulle också vara orolig för min katt om det fanns lodjur i närheten. Det finns så många faror för en liten kisse. Men han har massor av erfarenhet och är säkert försiktig.
      Jack har haft en underbar sommar och nu är det vardag igen. Jag tror inte att han mår dåligt så länge han får vara med sin husse. Det är nog det viktigaste. Nästa sommar blir förhoppningsvis lika härlig för honom, en riktig vovvesemester 🙂
      Jag förstår tomhetskänslan när alla har åkt iväg. Du har haft folk omkring dig så länge nu och det är alltid tråkigt att vara den som blir ensam kvar. Men jag tror att den känslan minskar vartefter. Du trivs ju med att bo där du bor. Du får göra som jag och tänka framåt mot allt kul som väntar. Nästa sommar får både du och Jack och alla andra vänner ha kul tillsammans igen 🙂

      Gilla

      • Innebörden förstod jag men ordet var nytt 🙂 Härligt med lite dialekt även i det skrivna ordet! Som sån där ”mitt i landet boende” har jag ju inte särskilt mycket dialekt att tala om vilket förmodligen är anledningen till att jag är så fascinerad av dialekter 🙂

        Gilla

      • Jag gillar också dialekter. Jamska är egentligen inte en dialekt utan ett eget språk med en komplicerad grammatik. Påminner till viss del om den tyska grammatiken. Språket har influenser från Norge och lite från Island. Jag förstår det mesta men jag kan inte prata jamska själv, tyvärr. Det lustiga är att språket är olika i olika delar av Jämtland/Härjedalen. Mycket är likt men det kan skilja lika mycket som mellan norska och svenska. Nu ska jag inte föreläsa mer men jag gillar språk, vilket kanske har framgått tidigare 😉

        Liked by 1 person

  2. Helt underbara bilder på både kattungar och Kasper – klart att Kasper är bäst … ni har ju ett långt förhållande till varandra .
    Så vackra rosa moln – fascinerande med moln och hur de hela tiden ändrar sig i både färg och form.
    Intressant det du skriver i svaren till Anneri – dialekter är spännande!
    Hm … en sak som jag egentligen inte har med att göra, men med tanke på att du för inte så länge sedan skapade en ny blogg p.g.a av att bildutrymmet var slut. Jag såg att dina bilder är väldigt stora – i alla fall i gallerierna – de stjäl onödigt mycket utrymme …

    Gilla

    • Tack! Jag får väl vara glad för att kissekatterna satt stilla korta stunder så att jag hann med att fota 😉 Kasper är självklart den som jag har varmast känslor för (när det gäller djur).
      Jag kan sitta länge och titta ut på hur moln förändras och njuta av färgskådespelet. Men som med allt annat, man kan ju inte fota varenda vacker kvällshimmel och trötta ut folk med på bloggen 😉
      Jag fick rådet när jag flyttade bloggen hit att göra något åt storleken. I början minskade jag storleken bild för bild men jag tröttnade fort på det och bestämde mig för att när det blir fullt nästa gång så uppgraderar jag bloggen och betalar en liten summa varje månad för att slippa hålla på så. Ibland tar latmasken över 😉 Kanske finns det ett enkelt sätt att minska bilderna men jag är inte tillräckligt tekniskt intresserad för att ta reda på det.
      Nu har jag precis kommit hem med en relativt liten svampskörd igen. Bl a något som kan vara brunsopp. Jag ska titta in på din blogg igen och kanske googla lite för att bli säker 🙂

      Liked by 1 person

  3. Så himla mysigt med kattgos. När min ena katt tycker jag sovit tillräckligt kommer hon och piper och slickar mig i ansiktet. Jag saknar ju också mina djur när jag är iväg. Man är så van vid att dom finns omkring en. Det lät roligt att du är en väldresserad matte!!
    Kram

    Gilla

    • Mysigt att vakna så 🙂 Min dotter sa att de blir väckta på det sättet varje morgon i vanliga fall men jag är ju så morgonpigg så jag hann vakna innan katterna blev otåliga.
      Jag tror att alla hussar och mattar anpassar sig ganska mycket efter sina djur och lär sig att respektera djurens känslor och önskningar. Alltså är vi alla dresserade av våra djur till att göra vårt bästa för dem 😀 Lika väl som de vill göra oss till lags och därför vill lyda oss.

      Gilla

  4. Vilken mysig tur du kom iväg på och trevliga fyrbenta vänner fick du också umgås med. Men visst saknar man sin egen vän och jag längtar alltid efter Miss E när vi är på resande fot. Även om jag vet att det inte går någon nöd på henne så saknar jag ändå…

    Gilla

    • Ja, även om jag föll pladask för de söta kattpojkarna så är Kasper min familj och den som betyder mest 🙂 Han hade haft det jättebra med sin moster och Nalle men jag tror att han också blev glad när jag kom tillbaka och allt blev som vanligt. Nu är även hans husses syster här och då är han ännu gladare 😀

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s