Kul överraskning

Efter morgonpromenaden och den sedvanliga koppen kaffe tog jag itu med den sista delen av garageinfarten. Visserligen är bilden suddig eftersom jag bara hade mobilen till hands men har ni någonsin sett en så snygg och välrensad grusinfart? Det har ni säkert men jag har inte sett en sådan hos oss sedan vi flyttade hit. När jag var klar konstaterade jag lite trött att nu är det dags att börja om från början längst in. Men det ser inte lika illa ut som när jag började och jag ska inte titta på de nya ogräsen än på några dagar. Jag kan ju få känna mig nöjd ett litet tag först.

DSC_0183

I går kväll, precis innan jag la mig för att sova, kollade jag lite snabbt på fb. Jag såg att våra grannar från byn Vattjom (Oviken i Jämtland), där vi bodde i tretton år innan vi flyttade till Optand, befann sig vid Bergs slussar och skulle hälsa på sin dotter i Linköping. Lite snabbt slängde jag iväg en kommentar om att Mjölby ligger ganska nära och att det finns kaffe här. Snart kom en fråga: bor du där? Då sov jag nästan så jag svarade bara ”ja” och la till en glad gubbe. Sedan hände inget mer men strax före kl 11 i dag ringde det på dörren och där stod de. Så glad jag blev. Tyvärr hade jag precis tagit mina starka piller så efter ett tag sluddrade jag lite och hade svårt att hålla mig vaken men det var ändå himla kul att få träffa dem igen. Vi har inte setts sedan begravningen för drygt tre år sedan. Det blev en stund med diverse uppdateringar, lite skvaller från hemtrakterna och annat trevligt prat. Trots att jag var så trött så gav det mig en energikick och ett litet lyckorus. Så härligt att få höra lite jämtländska tonfall och ord igen.

DSC_0006

Lite senare kom min syster och gav mig en bajspåse med några små, söta kantareller (bajspåsar är jättebra till mycket). Jag har själv plockat två stycken förut och de är torkade och väntar på att bli fler. Kanske kan de bli tillräckligt många för att räcka till en svampmacka så småningom. Några fler ska väl någon av oss kunna springa på någon gång innan vintern.

DSC_0007


  1. Vilken otroligt välskött uppfart! När jag ser bilden skäms jag över alla grästuvor och allt ogräs som växer på vår.

    Så trevligt med besök från hemtrakterna. Kan tänka mig att det var uppskattat även om du var trött och hade tagit den starkare medicinen. Viktigast var dock att ni träffades!

    Kram

    Gilla

    • Ja, eller hur 😉 Jag är ganska stolt för så fin grusinfart eller grusgång har jag aldrig haft. Jag har å andra sidan aldrig bott så att grannar har brytt sig heller 😉
      Det var jättekul att de kom. Det är synd att man inte är bättre på att hålla kontakten. Men då är det ju tur att fb finns så att man ändå har lite koll.
      Kram.

      Gilla

  2. Du har verkligen varit duktig med garageuppfarten! Nu får jag skämmas ännu mer över allt ogräs här hos mig … men å andra sidan så har jag inga grannar, så ingen behöver bry sig – bara jag själv 🙂
    Så trevligt med besök från gamla hemtrakterna! Oviken – där har vi campat en gång när barnen var små. Tältade på en oklippt, men helt underbar matta av vitklöver som doftade ljuvligt! Glömmer det aldrig!
    Trevligt med de första kantarellerna 🙂
    Önskar dig en fin ny dag!

    Gilla

    • Haha, tack! Jag är lite ironisk när jag berömmer mig själv eftersom det här har varit mitt projekt medan min syster har fixat alla tunga sysslor. Men hon är snäll och berömmer mig varje gång jag har rensat en stund 🙂
      Ovikens camping är inte direkt en vanlig camping. Den sköts av idrottsföreningen och jag tror aldrig jag såg mer än två husvagnar eller husbilar där samtidigt 😉 Men den är i stället liten och gemytlig.
      Det växer inte särskilt många kantareller i vår skog så jag är glad över de få vi hittar 🙂
      Tack och detsamma 🙂

      Liked by 1 person

      • Det var vi … två vuxna, två barn och ett tält … och ett par killar från Tyskland eller kanske Österrike om jag inte minns fel. Vi fick använda idrottsföreningen omklädningsrum och dusch har jag för mig 🙂 Mysigt ställe!

        Gilla

    • Hej och tack 🙂 Haha, ja jag började i maj och har försökt orka med mellan en kvart och en halvtimme de flesta dagarna sedan dess. Med min nuvarande medicinska status är det min gräns men jag längtar efter att ta itu med mycket mer i framtiden 😀

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s