För några år sedan hände det ibland att jag beställde något på nätet. Jag gjorde det inte ofta eftersom jag gärna ville se och känna på det jag köpte och det gällde framför allt kläder. Nu har jag ändrat beteende. Jag tar slut så fort när jag går i affärer så jag har successivt gått över till att mer och mer handla via datorn. Det har blivit min räddning och jag har upptäckt att jag verkligen gillar det. Lite farligt är det. Det är så lätt att klicka på några extra varor när jag ändå är i gång. Men jag har bra koll och om jag unnar mig något spontant impulsköp så har jag bara mig själv att stå till svars för. Min ekonomi är aldrig i fara. Jag har alldeles för stor självbevarelsedrift för att utsätta mig för sådant och om det är något jag har koll på så är det min finansiella status.

Nu har jag, för första gången, köpt skor på nätet. Jag tror att jag har bestämt mig för vilken klänning jag ska ha på min dotters bröllop (som ni kanske kommer ihåg så köpte jag fem olika modeller) och till den vill jag ha vita skor. Just skor är något jag alltid förut har velat prova i en butik innan jag har kunnat bestämma mig. Men nu tog jag mod till mig och beställde två par (vita skor har man alltid användning för). Båda paren har en lagom liten klack som jag nog ska klara av att gå med och nu, när de har kommit, kan jag konstatera att båda paren är både bekväma och sitter som de ska. Vilken lycka! Nu har jag fem nya klänningar och tre par nya skor (ja, jag sprang på ett par i en butik nyligen men de är rosa) som passar till mina klänningar. Tänk om jag också hade haft energi nog för att göra något där jag har användning för mina nya kläder. Här hemma är det bekvämare att ha något enklare på mig. Men det vore väl en syn om jag gick ut i skogen med hundarna iklädd fin klänning och pumps 😉 Jag återkommer ständigt till samma sak: sedan ska jag…Ja, sedan ska jag göra massor och sedan ska jag använda alla kläder som bara hänger och väntar. Tänk om det där ”sedan” snart kunde bli ”nu”.

I trädgården händer det saker hela tiden. Den väntar minsann inte till sedan. I rabatten blommar bl a  en sorts blåklocka. Den heter förmodligen något helt annat men den är blå och ser ut som en klocka så då kallar jag den så.

En liten ros på en av de krukrosor jag fick av snälla personer när jag flyttade hit. Den trivs och blommar så fint i rabatten.

Nejlikan är kasserade rester från någon annans trädgård. Jag hittade några ynkliga, spinkiga nejlikor i skogen och jag tror att någon har rensat lite i sina rabatter och slängt ut det överflödiga i skogen. Nu har den tagit sig så här fint.

Krolliljan är ett litet konstverk. Jag har länge haft speciella känslor för den. Det är roligt att upptäcka att jämfört med de jag hade i Jämtland, så blir de dubbelt så höga här i Östergötland

Vi har två äppelträd. Från början var de sex stycken men vi lejde folk som tog bort fyra av dem. I år blir det frukt på det ena trädet och på det andra syns bara bruna, skrumpna rester av det som skulle bli äpplen. Jag läste någonstans att vissa äppelodlare blir utan skörd p g a kalla perioder i våras och kanske frös våra blommor ihjäl också. Men bara den ena sorten. Vi är inte ledsna för det. Färre äpplen på marken och färre äpplen att tillaga något av. Ganska skönt faktiskt.

Som så ofta tidigare så vill jag ha med en bild på den finaste jag har. Min Kasper, nu 14 år och drygt sju månader men still going strong.