Jag var tveksam till om jag skulle våga ta med kameran ut i skogen i morse. Molnen såg ganska mörka ut och min kamera klarar inte regn. Men jag bestämde mig för att chansa. Jag tyckte att molnen såg mer ut som sådana moln som brukar skingras när solen börjar värma, än som regnmoln. Vi hundägare har alltid bajspåsar med oss och jag tänkte att i värsta fall har jag räddningen där. Insvept i flera lager bajspåsar skulle nog kameran klara sig.
Redan när jag kom fram till skogen tittade de första solstrålarna fram bakom molnen. De försvann snabbt igen men då och då såg jag dem under min och hundarnas promenad. När jag kände värmen från solen kände jag hur den gamla känslan kom tillbaka. Den där känslan jag hade när jag var soldyrkare och älskade att vara ute i sol och värme. Det verkar bli en fin sommardag i dag (väderappen säger sol och +18 grader mitt på dagen) och jag har mått lite bättre några dagar. Kanske ferberkänslan kan hålla sig lite lugn några dagar till och då kanske jag kan sitta ute i solen en liten stund. Tanken gjorde mig glad. Så där riktigt härligt förväntansfullt glad. Jag höll kvar den en stund innan jag blev realistisk igen. Om jag nu mår lite bättre igen så kanske jag inte ska utmana ödet och utsätta mig för det som jag tror satte i gång det sist.
Jag kan nog inte hålla mig borta från solen helt. Jag ska börja med att gå ut och sätta mig på garageinfarten och rensa bort lite ogräs innan det har blivit för varmt. Om det känns bra ska jag sätta mig med näsan i vädret i solen, i alla fall en liten stund. Men om jag känner febertendenser igen så ska jag gå in direkt. Vi får väl se om jag håller mig till den planen. Om min värk säger att den vill ha mer värme och huvudet säger att det räcker, då vet jag inte riktigt vem som avgår med segern. Då får väl skiljedomaren, förnuftet, träda in och säga ifrån på skarpen.
Ni måste tycka att jag är helt knäpp som har sådana här diskussioner med mig själv. Så blir det efter några år utan nästan något socialt liv. Då diskuterar man med sig själv. Som tur är har jag min blogg så att jag kan låtsas prata med någon annan. Usch så patetiskt och sorgligt det här lät. Jag nästan raderade hela stycket för jag känner inte att mitt liv är varken patetiskt eller sorgligt. Bara lite tråkigt i väntan på det som ska komma.
Nu till det jag hittade i skogen. Jag tycker att det här är konstigt. Vad är det som växer mitt i bladet? Är det taggar eller kommer det nya blad ur de små piggarna? Ett av naturens mysterier. Väldigt fascinerande men konstigt!
Då ser det här mer naturligt ut. En liten insekt som vilar en stund på ett blad.
Några grässtrån. Jag tycker att det är svårt att fota spretigt gräs. Kameran har svårt att veta vad den ska fokusera på och helt bra blir det inte.
Lyckan blev stor när jag hittade två pyttesmå kantareller. De hamnade i en av bajspåsarna. De är bra till mycket och i brist på svampkorg duger de bra. Nu ligger de små kantarellerna på tork här hemma och väntar på att kanske få sällskap av fler så småningom. Det finns även andra svampar och en del hemsöks av sniglar, det ger inte samma lyckokänsla. Mitt i allt det gröna lyste några röda blad och då måste kameran fram.
En ynklig liten mjölkört (rallarros) hittade jag på ett hygge. De brukar vara väldigt höga och växa många tillsammans. Undrar om de inte trivs lika bra på de här breddgraderna eller om de plötsligt kommer att explodera och börja synas överallt.
Även utblommade blommor kan vara vackra.
Jag har ingen aning om vad detta är men den rymmer både det ena och det andra.
Det dyker hela tiden upp nya vita blommor i naturen. Jag kan inte deras namn men de är fina ändå.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Tycker inte alls du är knäpp! Att diskutera med sig själv är ett alldeles utmärkt sätt att få distans till sina egna tankar – det vet jag av egen erfarenhet 🙂
Hoppas dagen blev bra och utan feberkänslor.
Taggarna på lövet är s.k.galler – googla på ”gallbildningar”, så kan du läsa mer om detta.
Visst är det svårt att få kameran att fokusera på en del väldigt smala saker, som grässtrån – testa att fokusera manuellt istället- det brukar kunna gå bättre.
Fina bilder på både blommor, svamp och kryp!
GillaGilla
Haha, ja ibland krävs det att man ser på saken ur olika synvinklar och om ingen annan är tillgänglig så får man diskutera med sig själv. Eller med bloggen 😉
Nu har jag googlat och det är ju jättehäftigt. Särskilt när det ser ut som om det växer ett äpple på undersidan av ett ekblad. Jag måste läsa mer om detta. Tack! Återigen imponerar du med dina kunskaper 😀
Visst har jag tänkt på manuell fokus. Men oftast är jag lite stressad av två hundar som vill fortsätta, ibland åt två olika håll. Ofta har jag bara en hand ledig också. Jag kanske ska börja med att träna på det i trädgården.
GillaGillad av 1 person
Här började dagen väldigt mulet men sedan tog den sig och solen hittade oss. Jag tror att många människor konverserar och överlägger med sig själva så du är i gott sällskap. Man lär visst få så intelligenta samt kloka svar har jag hört 😉
Jag har sett blad som har sett ut på samma sätt men har inte en aning om vad det är. Men jag hoppas på att du ska få svaret av någon annan bloggläsare. Grattis till två kantareller 😀
Kram
GillaGilla
Då har vi nog haft liknande väder.
Ja, du har nog rätt i att vi är många som pratar med oss själva. Jag lyckades komma överens med mig själv om att det var bäst att inte sitta i solen. En stunds ogräsrensning gick bra men sedan stod det klart att inomhusmiljön var bättre för mig.
Jag fick svaret på min fundering från Anki. Hon ger ofta svar när det gäller växter och småkryp och ännu en gång inser jag att naturen är förunderlig. Googla på gallbildningar om du är intresserad. Lite äckligt men samtidigt kul 🙂
Tack! Inte mycket att göra en varm macka eller en omelett av men kanske hittar jag fler en annan dag.
Kram.
GillaGillad av 1 person
När jag läste ”gallbildningar” så kände jag direkt igen det men en googling skadar nog inte 😉 Du hittar säkert fler en annan dag!
Kram
GillaGilla
Spännande utväxter på bladet… Aldrig sett något liknande.
Härliga foton och vad gäller solandet så tror jag nog att du är klok nog att hitta en väl avvägd lösning 😉 Och nej, jag tycker inte alls du är knäpp som diskuterar med dig själv. Ett alldeles utmärkt sätt att få lite distans till saker och ting – som jag själv använder mig flitigt av.
GillaGilla
Anki visste att det konstiga på bladet är gallbildningar. Googla på det så får du lära dig något häftigt 😀
Tack! Nya motiv dyker upp hela tiden.
Jag var klok nog för att efter fem minuter i solen besluta att det räckte. Det kändes direkt i huvudet så jag gick in i stället. Men jag rensade lite ogräs innan dess så lite luft fick jag.
Det är bra att resonera med sig själv. Men det gäller att man låter alla sidor av sig komma till tals 😉
GillaGillad av 1 person
Okej, jag får göra det.
Ja det var ju det där med att låta alla sidor och komma till tals och dessutom lyssna på dem. Inte alltid det lättaste 😉
GillaGilla
Sedan är ju frågan vilken del av mig som till sist får bestämma 😉 Kanske det oftast är magkänslan.
GillaGillad av 1 person
Det brukar ju sluta så 😉
GillaGilla
När man ser växterna så där som du fotograferar dom så är det som om att komma till en helt annan mystisk värld helt plötsligt. Almäck som vi kallar dom finns det gott om här men blommar inte ännu och då ska jag göra saft av blommorna. Såg ett recept i land och jag har försökt göra dricka både av älgört, björksav och syrener och nu ska jag prova med almäck (mjölkört)
GillaGilla
Tack, jag är nybörjare när det gäller foto och jag är själv förundrad över hur mycket nytt jag ser genom kameran 🙂
Namnet Almäck har jag aldrig hört men jag vet att växter kan ha många olika namn. Spännande att man kan göra saft av dem. Jag trodde att de var giftiga men förmodligen förväxlar jag dem med stormhatt. Berätta gärna om saften blir god. Kanske något jag också vill prova 😀
GillaGilla