Rabarbermums

Det går så snabbt. Alldeles nyss var det bara några små blad på väldigt korta stjälkar och nu är rabarbern stor och måste skördas. I går plockade jag in drygt tre kilo rabarberstjälkar och började tillverka ät- och drickbara godsaker. Jag har ett recept på rabarbersaft, som jag fick av min mamma för många år sedan. Den saften blir väldigt god och jag har gjort den många gånger. Nu ville jag prova något annat så jag följde ett annat recept och den här gången blev det lemonad. Jag vet faktiskt inte vad skillnaden är men kanske är det så att lemonad är drickfärdig medan saft ska blandas ut med vatten. I så fall har jag gjort lemonadsaft för jag lät den bli ganska stark så att jag sedan kan späda den efter hur jag känner vid just det tillfälle jag, eller någon annan, ska dricka den. En varm dag då mycket vätska behövs vill jag nog ha den väldigt mycket utspädd t ex.

Min skörd räckte även till en stor långpanna med rabarberkakor och tre rabarberpajer. Tyvärr glömde jag att jag hade pajerna i ugnen så det var först när jag kände lukten av dem som jag kom på att de nog var färdiga för länge sedan. Det var ingen större fara. Visst var de lite väl mycket gräddade men fullt ätbara.

Jag har sett ut några andra oprövade recept som jag ska använda nästa gång energin kommer till mig. Bl a vill jag göra rabarbermarmelad och sherbet (sorbet med mjölk) eller rabarberglass. Det finns så många rabarberrecept och ändå har jag nästan alltid hållit mig till just de tre varianter jag nu har gjort. Nu ska det bli lite nytänk i produktionen.

215

En liten del av lemonad och kakproduktionen.

DSC_0162

Även den här morgonen gick jag och Kasper lite tidigare än vanligt. Strax efter klockan sex i morse lufsade vi iväg till skogen. Stadspromenaden i förrgår var mysig och annorlunda men skogen ger en helt annan känsla av lugn och frid. Kameran följde med. Det är underligt hur mycket mer man ser när man letar efter motiv. Små, små ogräs visar sig ha otroligt vackra blommor som man aldrig lägger märke till om man inte kryper långt ner i växtligheten. Tänk så mycket vackert det finns men som vi missar. Mitt nyvaknade fotointresse visar mig en helt ny dimension 🙂

Ett litet kollage över sådant som inte hör hemma i naturen men som ofta finns där i alla fall.

Vita blommor finns det ett överflöd av. Från blommande rönn till små ogräs som knappt syns.

De här gula skönheterna var så små att jag nästan missade dem. Jag är helt fascinerad av vad jag hittade.

206

De här ogräsen var inte riktigt lika små men jag kunde inte se att de är så detaljrika utan kameran. Ett litet kryp fanns det minsann där också. Surprise 🙂

207

209

Här var det lite skuggigt och blixten gick av med automatik. Ganska effektfullt med mörk bakgrund.

211201200

Inte så vacker växt. Faktiskt ganska vissen. Men den väcker ändå en del tankar.

202

När vi kom hem satte jag mig ner på huk för att fota en av alla tusenskönor i gräsmattan. Genast kom Kasper och la sig mitt framför kameran och tittade på mig med en blick som tydligt sa att han är ett mycket finare motiv. Naturligtvis höll jag med honom så det blev en bild på min vackraste Kasperblomma i stället.

194

 


  1. Åh, så gott med både rabarberpaj och saft! Förr hade vi rabarber men tyvärr så verkade de inte trivas här. Ska det bli något i rabarberväg får jag förlita mig till ICA men det går det med. Fast riktigt samma känsla är det ändå inte…

    Kram

    Gilla

    • Här växer rabarbern alldeles för bra. Det är tur att det inte är säsong för äpplen samtidigt för då skulle jag bli sönderstressad 😉 Men det är väldigt gott så jag är glad och nöjd 😀
      Kram.

      Gilla

  2. Så duktig du är! Jag har gjort en paj och kokat kräm en gång … hm… rabarbersaft har jag nog inte gjort sen barnen var små… och den yngste är nu 39!
    Fina bilder – den lilla gula blomman var hittade du den?

    Gilla

    • Tack! Pajerna är enklast tänkbara smulpajsvariant och de andra recepten är inte heller särskilt komplicerade. Men det blir gott ändå och kanske t o m godare än mer krångliga recept 🙂 Jag är egentligen inte så duktig. Klarar bara inte av att se all rabarber förstöras. Likadant blir det när äpplena mognar.
      Visst är den fin, del gula lilla blomman? Det var bara tur att jag råkade titta rakt på den när jag letade med blicken. Annars hade jag missat den. Den gömde sig i högt gräs i skogen. Just där är det mest lövskog och relativt öppet men bara lite längre bort är det barrskog. Den är väldigt liten och svår att se. I alla fall där jag såg den.

      Liked by 1 person

  3. Rabarber förknippar jag med barndomen, när vi på 60-talet åkte ut till sommarstugan var rabarber den första primör man kunde plocka, som liten åt jag dom som dom var, nästan som godis, eller som kräm eller paj som mamma hade lagat. När jag flyttade hemifrån fick jag leveranser av rabarber från sommarstugan fram tills min mamma gick bort -96. Numera äter jag sällan rabarber, kanske för att det känns konstigt att köpa något som fanns i överflöd vid sommarstugan.

    Gilla

    • Jag brukade doppa rabarbern i strösocker och äta. Mina barn gjorde likadant. Numera tycker jag inte att det är lika gott men det finns mycket annat som jag gärna har rabarber i och äter. Jag förstår att det känns konstigt att köpa rabarber. Jag skulle nog inte heller göra det. Samma motstånd känner jag mot att köpa kantareller.
      Kanske kan du odla i en blomlåda om du har en balkong. Du och dina grannar kanske kan ha några pallkragar tillsammans på gården och hjälpas åt med några odlingar. Det är ju faktiskt gott och roligt att skörda 😀

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s