Det finns olika slags kryp. De som fredligt sitter i blommor och…ja, vaddå. Vad gör de egentligen där? Det finns även äckliga kryp som, enligt min mening, helt saknar existensberättigande. Ett sådant är fästingen. Äckligare djur finns inte och det kan dessutom vara dödligt. Vår råtta, som bodde i källaren, var en riktig sötnos i jämförelse med fästingar. Om ni tycker som jag så är det på plats med en varning. Äckelfästing på bild längre ner. En blodfylld liten rackare som hade kalasat färdigt på min hund och var på väg att krypa ut ur honom när jag hittade den. Efter fotografering spolade jag ner den i toan samtidigt som jag skrattade elakt (åtminstone inombords). Det är det enda djur jag skadeglatt kan döda.
Kasper har blivit behandlad mot fästingar. Jag har droppat antifästingmedel i nacken på honom och det hjälper faktiskt ganska bra. Men inte helt. Jag kan inte låta bli att ännu en gång uttrycka min kärlek till min förra hemvist. Visst har jag sett någon enstaka fästing där något år men totalt sett plockade jag bort fyra fästingar på Rex (min golden som tyvärr inte finns längre) och jag kan inte minnas att jag har sett en enda fästing på Kasper när vi bodde där. Jag började utveckla min fästingfobi när jag flyttade från Strängnäs till Jämtland. Vetskapen om att där var det lugnt och fästingfritt fick mig att sjåpigt undvika allt högt gräs och bara gå på breda stigar när jag besökte sydligare breddgrader. Nu är jag inte lika larvig längre men äckelkänslorna försvinner inte.
Ett tredje slags kryp är de tvåbenta vandaler som fylls av förstörelselusta och inte kan hålla fingrarna i styr. Det klottras överallt och i det fall jag har sett nu har även en skylt stulits någonstans ifrån och, troligtvis bara för att det kändes kul, ställts vid en liten byggnad en bit från vattentornet. Jag vet inte om det är något slags pumphus eller vad det kan vara men någon uppgift fyller detta hus. Det var förmodligen hejdlöst roligt att ställa dit denna skylt. Min åsikt om detta har troligtvis redan lyst igenom i texten så jag behöver inte skriva något mer om det.
Ja fy ja, jag avskyr också fästingar. Här har vi gott om dem och dessvärre är de smittbärare av olika smittor också. Tror delvis det beror på att vi har gott om rådjur här, de är tydligen ett bra ”värddjur” för fästingarna.
Härliga blombilder (som vanligt) men trist med vandalernas framfart.
Nu får det vara slut på pausandet för min del – trädgårdsarbetet väntar 😉
GillaGilla
De finns i alldeles för stora mängder här också och det stämmer att rådjur ofta är värddjur.
Jag har redan gjort dagens arbetsinsats, ogräsrensning, så nu ligger jag i ☀ solen och gottar mig 😀
GillaGillad av 1 person
Låter härligt!
GillaGilla
Fästingar är nog även för mig de kryp jag absolut inte gillar. Har gott om dem här också, men har hittills bara sett ett par stycken i år.
Fina blombilder!
Avskyvärt med de tvåbenta som inte kan låta bli att förstöra … man blir både arg och ledsen!
GillaGilla
Vi är nog många som känner likadant. Både för fästingar och folk som förstör. Det är nog vi hundägare som ser flest fästingar. Våra vovvar vill ju gärna in i höggräset och lukta 😉
GillaGillad av 1 person
Fästingar är verkligen inga roliga djur. Herr Hund behandlades med ett medel i nacken vilket fungerade bra men Miss E blev alldeles yr och konstig. Så den bistra sanningen är att hon aldrig har något fästingskydd vilket tack och lov ändå gått bra i nio år. Men visst känns det lite olustigt. Som att välja mellan pest eller kolera…
GillaGilla
Helst skulle jag inte vilja ge honom så starkt medel men, som du säger, inget av alternativen är helt bra och då får man välja det minst dåliga.Jag hoppas att det fortsätter att gå bra för Miss E även fortsättningsvis och att hon slipper några elaka fästingsjukdomar.
GillaGilla