Jag, och säkert ni också, ser ofta hur blommor varierar ganska mycket i färg. De jag brukar lägga märke till i första hand är blåsippor som kan variera i färg från vit till mörkaste lila och däremellan rosa och blå i många olika varianter. Jag hade med en del av de färgvariationerna i ett inlägg tidigare i vår och det har nog varit ett återkommande inslag hos mig. Men det finns så många andra blommor som varierar på samma sätt. Några av dem har jag samlat här och det finns säkert många fler. Säkert finns det även många fler färger hos de exempel jag har hittat. Jag har inte letat aktivt utan när tanken kom att jag ville dokumentera så hade jag redan ett antal bilder som visade olikheterna hos samma sorts blommor. Då lät jag blicken svepa lite mer fokuserat över markerna där jag gick och under två promenader fick jag ihop de bilderna. Ni har säkert minst lika många exempel.
Jag börjar med midsommarblomster (skogsnäva).
Syrener finns i otaliga variationer och de vanliga bondsyrenerna verkar vara i minoritet. I alla fall där jag har promenerat de senaste dagarna. Jag har inte fått med mig någon bild på blå syrener men jag vet att det finns många av dem. Jag har bara inte varit på rätt plats.
Bergklint.
Flox verkar också vara en växt som finns i hur många olika färger som helst. Men när jag tänker på flox så är det just de här två sorterna, som brukar växa vilt, jag ser framför mig.
Aklejsläktet är ett växtsläkte i familjen ranunkelväxter. Det finns omkring 70 till 80 arter i släktet och de är alla perenna växter som ursprungligen växer på ängar, i lundar och i bergstrakter på norra halvklotet/ Wikipedia.
Jag skulle kunna gå omkring och bara leta aklejor och få ihop massor av bilder med olika utseenden och färger. Men det får räcka med de här, som jag såg inom ett litet område. Jag gillar aklejor och kanske är det för att de finns i så stor variation.
Men det finns ju också växter som oftast ser ut precis som man tänker att de ska se ut. Det finns många olika sorters vicker men då är de ju inte kråkvicker, som syns i första bilden. Ibland ska man låta bli att googla och bara fortsätta att tro att man vet något. Jag trodde att ormrot bara kunde se ut som i den andra bilden men en googling visar att så är det inte. Det finns t o m en bild på blåeld där det anges att det är en ormrot. Men jag håller nog fast vid att det är just blåeld. Fibblor finns det massor av och de flesta är gula. Men jag gillar rödfibblorna lite mer och därför får de vara med i de sista bilderna i det här galleriet. Den femte bilden, som är en för mig okänd växt, fick jag syn på en bit ute på ett fält och bilden är tagen på långt avstånd.
Men allt fint är inte växter utan det finns ju annat, som t ex djur. De här hästarna stod med huvudena nere i växtligheten en lång stund innan en av dem la märke till mig. Det blev en lite oväntad reakton. Den svarta hästen satte först full fart och blev så ivrig att den glömde tugga i sig det gräs den hade i munnen. Sedan tvärstannade den och inväntade kompisen. Så blev det bråttom igen innan den kom tillbaka till kompisen och där stod de en stund och bara tittade på mig. Gräset hängde fortfarande kvar i munnen. Lite läskigt var det faktiskt när den först stormade rakt mot mig. Men sedan förstod jag att den nog var ganska osäker och kanske funderade den på om jag var någon den kände och gillade. Sedan såg den kanske att jag var en helt okänd person och då ville den inte komma närmare.
På väg hem trodde jag först att jag såg Vandrar Sune men när jag tittade närmare så såg jag att teckningen, det vita i ansiktet, inte var riktigt som på Sune. Det finns tydligen en kisse till med samma färg och med gps om halsen. Den här låg bra där i solen och visade inga tecken på att vilja komma fram och gosa eller följa med mig. Då blev jag helt säker på att det här inte var Sune. Jag undrar om det på något sätt kan ligga i generna hos gingerfärgade katter att vandra iväg eller om det bara är tillfälligheter att så många gör så. Jag känner till minst fem gingerkissar som beter sig så. Eller nu kom jag på en till så minst sex kissar med den färgen har en vandrargen.
Den tanken måste jag ju självklart kolla upp lite. Det står en hel del om röda eller gingerfärgade katter men jag har inte hittat att de har en vandrargen. Men lite annat värdelöst vetande kan jag dela med mig av:
Gingerfärgade (röda) katter är kända för sin unika genetik och sitt ofta livliga temperament. Den orangea färgen styrs av pigmentet feomelanin. Ungefär 80 % av alla gingerfärgade katter är hanar. Detta beror på att den orangea genen sitter på X-kromosomen.
Det finns inga helröda katter utan mönster. Alla röda katter har agouti-genen som ger dem ränder i form av tigré, makrill, spotted eller klassisk teckning, ofta med ett distinkt ”M” i pannan.
Många kattägare upplever att gingerfärgade katter är extremt sociala, pratiga, nyfikna och keliga. De har kärleksfullt kallats ”kardborrebandskatter” Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att pälsfärgen direkt styr personligheten, även om de ofta beskrivs som riktiga karaktärer, fulla av självförtroende.
Ökad vokalisering är ett annat beteende som ofta tillskrivs orangea katter. Många ägare beskriver sina katter som ”pratsamma” och använder en rad ljud som jamande, kvittrande, drillande eller utdragna läten för att kommunicera med sina människor. Detta vokala beteende tolkas ofta som socialitet eller en önskan om interaktion.
Jag tror att det får räcka så här. Jag ifrågasätter nog lite grann en del av det här. Särskilt det där med pratsamma katter. Jag har träffat katter med andra färger som också gillar att prata och allt det här får nog vara upp till var och en att tro på eller inte. Däremot så är nog det här med genen som gör att de flesta gingerfärgade katter är hanar korrekt och även att de alla är mönstrade på något sätt.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Jag har också noterat att det finns blommor som kan förekoma olika färger vilket är fint tycker jag. Sedan får man kanske sina favoriter och själv är jag extra förtjust i rosa syrener. Jättevackra bilder var och en på sitt sätt.
Intressant teori om gingerfärgade katter. Jag har på tok för liten erfarenhet av katter och deras personlighet även om vi har haft tre. Tre med väldigt olika personligheter men ingen av dem var gingerfärgade. Vår ena katt var väldigt pratsam och hade många olika ljud för sig så nog kan vara olika. Nu hade vi aldrig raskatter men kanske är dragen tydligare hos dem precis som det är med vissa hundraser.
Önskar en god kväll!
Kram
GillaGilla
Visst är det fint att se hur blommor kan se olika ut fast de är samma sort. Jag tänker ibland att de är precis som vi människor, samma sort men ändå så olika på många sätt. Syrener är vackra men jag har ingen riktig favorit. Just nu doftar det i alla fall ljuvligt av alla oavsett färg 😀
Hahaha, min teori om att gingerfärgade katter har en vandrargen kunde jag ju inte bevisa men min äldsta dotter sa att de kanske är mer benägna att vandra eftersom de flesta är hankatter och att just hankatter har det beteendet oftare än honkatter. Hon är ju jourhem åt katter och har läst mycket om deras beteenden. Men det där med att de pratar tror jag inte har mycket med färgen att göra. Min yngsta dotters svarta katter pratar också väldigt mycket. Kanske har du en poäng när det gäller raskatter men jag har inte heller någon erfarenhet av sådana.
Tack Znogge och jag önskar dig detsamma!
Kram
GillaGilla
Ett härligt inlägg … och som alltid fina bilder! Jag minns att jag förundrades över alla vita skogsnävor första gången jag såg dem på vår resa med husbilen längs ”Inlandsvägen” upp till Kiruna.
Fartfyllda bilder på hästarna … fint fångat!
Beträffande röda katter, så har jag erfarenhet av vår Sixten … han var allt annat än social, kelig och pratig, men en stor personlighet var han.
Kram
GillaGilla
Tack så mycket Anki! Jag har sett mängder av just vita skogsnävor i Lofsdalen men även några enstaka vita exemplar på andra platser. Kanske är de vanligare nära fjällen.
Ja, den svarta hästen fick plötsligt massor av energi så det var kul att se 😀
Jag räknade faktiskt in Sixten i de sex katter jag vet vandrade iväg. Kanske var han inte den allra mest sociala katten men han var säkert väldigt tillgiven mot dig och helt klart en personlighet.
Kram
GillaGillad av 1 person
Tack för en vacker växtlektion. Alltid lär jag mig något, som tex att den där ”blåklinten” heter bergklint. Det borde jag veta/kommit ihåg.
Hästbilderna. ❤️
Den sista där med all blommande syren bakom är så, så fin.
Kram/Barbro
GillaGilla
Hahaha,Tack Barbro! Det var inte tänkt som en lektion men det är alltid trevligt att få veta att jag har spridit lite kunskap om något 😀
Hästarna var bra på att ge rörelse i bilderna. Särskilt den svarta. Jag håller med om att det var en fin bakgrund.
Kram
GillaGilla
Jättefint fotade bilder.
GillaGilla
Tack Tony! Ibland blir det ganska bra 😀
GillaGilla
Jag tycker nog du fotar väldigt fina bilder hela tiden. I mitt tycke även väldigt tekniskt bra.
GillaGilla
Oj, vad snällt sagt. Vad glad jag blir 😄 Tack!
GillaGillad av 1 person
Jag är kass på detta med växter men vackra är de ju oavsett det.
Katter och hästar är jag bättre på, de har fyra ben och en svans. 😉
Ha en underbar onsdag nu.
GillaGilla
Man behöver inte kunna allt om växter och djur. Det räcker långt med att tycka om att titta på dem 😀 Jag har inte heller några stora kunskaper men lite har jag lärt mig genom åren och ibland lär jag mig något nytt. Tänk att katter och hästar är så lika, svans och fyra ben 😀
Tack och detsamma!
GillaGillad av 1 person
Haha. 🙂
GillaGillad av 1 person
Jättefina bilder! Jag har alltid hänglobelia tillsammans med pelargoner i krukor. Jag tycker det är finast med vita men hittade inte det i år så det blev blåa. Men i år är den väldigt ljust blå, det har jag aldrig sett innan. Jag läste en artikel om att det är bra för ens mående att ta hand om blommor. Man pysslar om och får se hur de växer.
Vilka vackra hästar! Det är roligt med katter som pratar. Mina katter som var chinchillapersrar pratade mycket. Jag saknar alla mina katter.
Kram
GillaGilla
Tack Marie! Jag hade också ganska ofta hänglobelia i mina krukor när jag hade sådana 😀 För min del blev det oftast blå sådana men det är ju ännu en växt med flera olika färger. Det är säkert bra för välmåendet att ta hand om väster och lika bra är det att vistas bland växter i naturen. Där tar jag inte hand om dem men jag lägger märke till dem och kommer nära med kameran.
Ja, de hästarna var vackra och det var kul att de fick lite fart 😀 Jag förstår att du saknar dina katter, precis som jag saknar mina hundar ❤
Kram
GillaGilla
Intressant , det där med orangea katter. Min dotter har en sådan. En hane förstås. Han har faktiskt ett M i pannan och är tigerrandig. I alla fall på benen. ( Måste kolla det här med randningen lite noggrannare). Han är inte spec. pratig, inte alls spec. kelsjuk eller nyfiken. Däremot lite feg, dvs. han verkar vilja vara nära familjen. Kardborrebandskatt, kanske?
Jättefin är han, hur som helst.
GillaGilla
Ja, visst är det intressant men det är inget jag har funderat på tidigare. Men jag minns att när jag började volontära på katthemmet så var det två orangea katter, ett syskonpar varav en var en hona. De var otroligt keliga båda två men jag kommer inte ihåg om de pratade mer än andra katter. Jag tror att man får ta de egenskaperna och vandringslusten med en nypa salt. Men förmodligen stämmer det att 80% är hanar och att alla har något slags mönster. Alla orangea katter jag har sett har varit jättefina så det är klart att din dotters kisse också är det 😀
GillaGilla
Så mycket fina blommor som du fotograferat. Fantastiskt vackra. Vi har väldigt lite blommor i år, det är massor av arter som jag saknar. Dikesrenen och ängarna brukar vara fulla av blommor, men inte i år. Jag hade ett ställe på Öland en liten bit från min stuga som jag brukade återvända till varje år för att titta på blåsipporna. Jag har aldrig sett så många nyanser på blåsippor innan. När vi cyklade dit i år så hade de grävt upp hela den dikeskanten på ca en kilometer med blåsippor för att lägga rör till vatten och avlopp. Jag blev djupt besviken.
Jag har alltid önskat en röd katt, de brukar bli väldigt stora. Stora katter gillar jag.
Tack för ett blomstrande inlägg!
Kram
GillaGilla
Det finns så många blommor att se och beundra nu och det är klart att kameran får jobba en hel del 😀 Vad trist att det blommar så lite hos dig. Kanske pga torka eller kanske något annat. Extra tråkigt att ditt blåsippsstället är förstört. Kanske kan det återuppstå om något år.
Haha, de röda katter jag har sett har varit i olika storlekar men ingen har varit jättestor. Men du får hålla ögonen öppna och kanske hittar du en stor, röd katt. Du kan ju söka på katthem.
Tack Lotta för en trevlig kommentar!
Kram
GillaGilla
Vad du kan om blommor! Jättefina bilder och roligt att få se alla varianter av färger. Som du vet är Assi definitivt en vandrare, han är också mycket mer pratsam än Sombri och på den sociala fronten så stämmer det också med vad du läst. Han är en typisk ginger alltså :)Igår var han hemma och vi hade mycket kel, idag är han borta igen. Det är nu väldigt varmt här så jag hoppas han har hittat en bra plats där han får den svalka han behöver, kanske han har en kompis med AC 🙂 Kram
GillaGilla
Hahaha, mina kunskaper är ganska begränsade men jag har lyckats lära mig de vanligaste vilda blommorna här i omgivningarna, och kanske några fler som inte växer här. Tack Anna! Det är spännande att samma sorts blomma kan variera i färg så mycket. Odlade blommor är en annan sak men här har ingen varit och mixtrat med något.
Ja, jag räknade in Assi i de sex gingerkissar jag vet gärna vandrar iväg 😀 Han verkar dessutom stämma in på det mesta av det som sägs om de här katterna. Ett bra exempel med andra ord. Jag hoppas också att han har hittat en sval plats och kanske en kompis med AC. Men han vet helt klart var han hör hemma så snart är han hos er igen.
Kram
GillaGilla