Jag kände mig verkligen varmt välkommen och Rocky ville gärna vara med och bädda min säng. Han är en riktig mysplutt även om han är en stor vovve. Lite skillnad i storlek mot jättemysiga och gosiga Muffin, som jag hade kamperat ihop med tidigare, men i sinnet är nog Rocky lika liten.





Det var så klart lika roligt att träffa min lillasyster och få se hennes nya hus. Så nytt kanske det inte är för hon har bott där sedan slutet av förra sommaren. Men jag har inte varit där förut så nu var det verkligen dags. Efter diverse rörarbeten, både på grund av gamla, rostiga rör och kommunens byte av rör på framsidan av husen i området, blev det omfattande åtgärder med bl a uppgrävning av hela tomtens framsida. Nu är allt klart och det ser fint och välordnat ut. Ingenting märks av det kaos som rådde en period.

Fina blomsterarrangemang i olika krukor förgyllde entrén.

Efter att jag hade fått se hela huset och trädgården, där jag inte tog några foton alls den här dagen, var det dags för promenad och vi kom så småningom ner till Vättern och längs vägen såg vi diverse fina blommor.





I Vadstena kloster finns det ett antal nunnor och de syns ofta ute i omgivningarna. Det har debatterats en del om ett generellt förbud mot slöjor och som svar på ett inlägg om just slöjor replikerade Vadstenas kommunalråd/kommunstyrelsens ordförande Peter Karlsson ”Jag gillar våra nunnor/systrar precis som de är ❤️ ” Ett bra, kort och tänkvärt svar. Vi fick syn på en nunna och jag passade på att fota när hon vände ryggen till.

Änderna kände inte för att bada just då.

Men det ville Rocky gärna göra och vilken tur då att Vättern fanns där med allt sitt vatten.

När jag stod och tittade på en badande Rocky kom en kaja och satte sig på en sten väldigt nära mig.


Vi kom till Sankta Birgittas kloster och kyrka. De nuvarande klosterbyggnaderna, S:ta Birgittas kloster Pax Mariae, byggdes 1972–1973. Klosterklausuren, som inte är öppen för allmänheten, är avsedd för tjugo nunnor och inrymmer en traditionell ”gräsgård” omgiven av en hög tegelmur. I murens utsida finns stenfragment från olika birgittinerkloster.

När vi vände tillbaka gick vi förbi Rådhustorget. Där finns bl a Vadstena rådhus som är det äldsta bevarade i landet och byggdes i mitten av 1400-talet.

Ett stort blomsterhjärta vid en uteservering.

På eftermiddagen den här dagen blev det ännu lite extra trevligt då både vår storasyster och en av mina äldsta vänner och hennes man kom och fikade en stund. Jag har ofta åkt och hälsat på den här kompisen från högstadiet och hennes familj men nu när jag inte har bil längre är det svårt att ta sig ut till dem där de bor. Men de ville gärna komma till mig i stället och eftersom jag var hos min syster så kom de dit. Båda mina systrar har så klart träffat min kompis även om det var länge sedan. Vår storasyster hade med sig hemgjord och supergod rabarberpaj och hon hade även gjort en liten vegansk variant till mig. Med vaniljsås blev det väldigt gott. Vad roligt det var att träffa alla och efter några timmar åkte gästerna hem till sitt igen. Ja, jag var så klart också en gäst men en gäst som stannade kvar några dagar.
Rocky och även vi människor behövde en promenad igen och den här gången tog vi bilen till slottet. Bredvid slottet finns den här stora ladliknande byggnaden. Min syster, som vet mycket om Vadstena, visste inte vad det här är för byggnad och jag lyckades inte heller hitta svar via google.

Vi gick en runda runt slottet, in genom borggården och ut ner mot Vättern.



I anslutning till vallgraven ligger en båthamn.

Två svalor vilade en stund på en bräda som stack ut under vallgravens ena bro.


Vi gick ner mot strandpromenaden

Vadstena är verkligen en pärla bland städer. Många små vägar och gränder och många spännande byggnader. Jag har tagit er med på en stadsvandring med mycket information förra sommaren så jag gör inte ett likadant inlägg igen. Men några bilder från bebyggelsen nära centrum får avsluta inlägget.



Ännu en härlig och rolig dag gick mot sitt slut och jag sov gott hela natten och vaknade upp till en ny spännande dag.
Vadstena är vackert. Och mysigt, vill jag minnas. Jag har varit där en gång, men det var för många år sedan.
Den där stora grå byggnaden verkar jättespännande. Väldigt vacker, tycker jag. Hoppas att någon kan ge svar på vad den används / har använts till.
Och ”Jag gillar våra nunnor/systrar precis som de är” – en alldeles underbar replik.
GillaGilla