Nedre delen av Stora sjöfallet och tvillingfallen

Vi vaknade båda två med stela kroppar. För min dotters del var det träningsvärk och för min del både träningsvärk och lite annat. Men det brukar släppa lite när man rör sig och vi ville inte avstå från den lilla utflykt vi hade tänkt oss. Vi gjorde oss alltså i ordning för en väldigt kort promenad till udden där resterna av Stora sjöfallet rinner ut i Luleälven. Vi körde så långt vi kunde och därifrån var det en promenad på ca 200 m. En väldig skillnad mot dagen innan.

Det var en fin väg dit med både fjäll och vatten .

Ner i hukande ställning var det lätt att komma men det var värre att ta mig upp igen. Tur att det finns buskar och små träd att ta till hjälp. Många är de grenar som jag har greppat för att ta mig upp eller ner på olika platser.

På udden var det fint ordnat med grillplats och utsikt mot fallet, som jag tycker mer ser ut som en fors. Men en fin sådan.

Det var ju precis den här vyn vi såg från Naturum första dagen men då tvivlade jag lite på att det verkligen var Stora sjöfallet.

Vi såg att det gick en stig mot övre delarna av den här sektionen av fallet och naturligtvis kunde vi inte motstå att följa den stigen. Det blev alltså en lite längre promenad än vi hade tänkt men med viss försiktighet på den inte helt släta stigen så gick det bra.

Det var betydligt snällare klippor än när vi såg fallet från den översta delen i fördämningen, eller vattenmagasinet, Akkajaure. Luleälven har olika namn i olika delar och lite längre ner mot Porjus heter den Stora Lulevatten. Självklart hittade min dotter en bra sittplats allra längst ut dit klipporna nådde.

Det kändes som om den ganska korta promenaden räckte den här dagen men det fanns en plats kvar att se, som man inte behövde gå alls för att få syn på, och det var tvillingfallen. Vi tog bilen några km till kraftverket där vi kunde se upp mot fallen.

Tvillingfallen, kända som Greven och Grevinnan, är två vattenfall belägna i Stora Sjöfallets nationalpark i Gällivare kommun, norra Lappland. Dessa vattenfall har inga officiella namn men är välkända bland lokalbefolkningen och isklättrare. Greven har en uppskattad höjd på 300 meter och Grevinnan på 250 meter. Vattenfallets ursprung är en liten glaciär på toppen av Lulep Vákkáda, som är 1 614 meter över havsnivån, men själva fallen börjar vid det lägre Juolmme-fjället. Trots att dessa vattenfall inte är officiellt namngivna på kartor, har deras existens lett till diskussioner om de faktiskt kan vara Sveriges högsta, baserat på deras totalhöjd jämfört med Njupeskär./Wikipedia

Det var skönt att komma tillbaka till stugan och bara ta det lugnt. Ännu en fin och bra dag med lagom aktivitet och nu väntade bara hemresan.


En kommentar

  1. Bra att det blev en lite lugnare dag. Naturen är spännande och du har dokumenterat allt såå fint! redan dags för hemresan… dagarna har gått väldigt fort känns det som. 🙂

    Kram

    Gilla

    • Vi var helt enkelt tvungna att ta det lugnare men lite ville vi i alla fall gå. Visst är naturen både spännande och fantastisk.
      Nu sitter jag hemma i min egen soffa och vi kom hit för några timmar sedan. Tyvärr går allt roligt alldeles för fort men foton och bloggen gör att minnena lever kvar länge.
      Kram

      Gillad av 1 person

  2. Ännu en fin dag och kanske var det skönt med en kortare vandring. Vackra vyer kunde ni verkligen njuta av. De två fallen är verkligen fina och lite speciellt med två intill varandra. Oj, redan dags för hemresa! Då önskar jag er en fin sådan!

    Kram

    Gilla

    • Ja, det var en skön dag och det blev väldigt bra med en kortare vandring. Ville ju inte stanna inne i stugan och det gick ganska bra att gå en korta sträckan. Vackra vyer har vi haft alla de tre dagar vi har gjort utflykter så vi är väldigt nöjda med vår resa. Jag ligger lite efter med inläggen och nu är vi här på Frösön sedan några timmar tillbaka. Resan gick bra och det är som vanligt alltid skönt att komma hem.
      Kram

      Gilla

  3. Ni verkar ha haft en väldigt fin dag, med lagom ansträngande vandring för era, lite trötta, muskler.

    Det känns som en kort resa, men ni kan förlänga den genom att titta på de vackra bilderna när ni kommer hem.

    Gilla

    • Det blev ännu en fin dag och det finns ju fina vyer även om vandringen inte blir lång 😀
      Vi var i nationalparken tre nätter och med en övernattning på vägen upp dit och en övernattning på hemresan så blev det totalt fem nätter. Mycket mer hade vi inte orkat men visst hade det varit trevligt att vara så pigg och vältränad att vi hade kunnat gå ut på fler och kanske längre vandringar. Men nu är vi ändå väldigt nöjda med allt vi såg och gjorde och, precis som du skriver, så förlängs resan och minnena blir tydligare med hjälp av bilder och bloggen. Vi kom hem för några timmar sedan och som alltid är hemma bäst 😀

      Gilla

  4. Verkligen jättefina bilder!

    Jag funderar vilken av dina döttrar det är som är med på resan? Är det dottern som är gift och jobbar som jurist?

    Kram

    Gilla

  5. Vet du, jag känner den rena höga fjälluften i näsan när jag ser dina fina foton! Och vilken tur ni har med vädret, jag menar, det hade ju inte varit samma upplevelse om ni haft regnigt och blött! Man bortser gärna från sina krämpor när man vet att man upplever något unikt och skapar minnen! Kram

    Gilla

    • Härligt att du känner rent fysiskt att du är med i fjällen 😀 Vi hade en väldig tur med vädret och fina siktförhållanden. I höstas när vi var i Fulufjällets nationalpark regnade det ganska mycket men det blev bra i alla fall. Det hade så klart varit ännu bättre med sol men det tog vi igen nu. Visst är det så att man orkar mer om man gör något riktigt trevligt och efterlängtat. Jag är glatt överraskad över att min fot inte blev helt förstörd. Vila verkar inte hjälpa så jag ska inte bli helt stillasittande igen.
      Kram

      Gillad av 1 person

    • Det är bättre att röra på sig lite försiktigt när man mår så än att sitta stilla och stelna till ännu mer. Det blev bättre för var dag och nu är jag i normalläget igen.
      Kul att du gillar vyerna även om du gillar dem mest via bilder 😀
      Kram

      Gilla

  6. Skönt med en lite lugnare dag när man känner sig lite ledbruten. Och fina vyer och vacker natur fick ni ändå se. Fascineras av det totalt spegelblanka och klara vattnet på bilden där du sitter på huk och fotograferar. Fina vattenfall. Lustigt att de inte blivit officiellt namngivna.

    Kram

    Gilla

    • Ja, det var ungefär så mycket som vi klarade av men samtidigt är det ju skönt att röra lite på sig. Spegelblankt vatten och speglingar är ju något vi båda gillar och just där fanns båda de inslagen. Kanske är de fallen inte tillräckligt kraftiga för att namnges. Men på något sätt får de namn i alla fall 😀
      Kram

      Gilla


Lämna ett svar till Sognafarets gleder og sorger Avbryt svar