De sista åren i Mjölby började jag mer och mer välja bort allt som ställer krav på mig. Det går självklart inte att leva helt utan krav men jag ville göra mitt liv så enkelt som möjligt. Från att ha trott att jag var beroende av att ha hus och trädgård började jag känna att trädgården var ett måste och nästan ett hatobjekt. Starka ord men de grundar sig i att jag helt enkelt inte orkade med att ta hand om den. Då delade jag hus med min lillasyster och var därför inte ensam om ansvaret. Men om jag ska dela ansvar med någon så kan jag inte bara lasta över allt jobb utan jag vill absolut göra min del. Det här var delvis anledningen till att jag så snart efter transplantationen och återhämtningen sökte mig hem till Jämtland igen. Jag ville inte lämna min syster och den gemenskap vi hade men jag ville lämna både trädgården och huset. När jag hittade min lägenhet på hemnet fanns det ingen tvekan. På uppmaning av min syster tog jag spontant nattåget upp till Östersund, gick på visning och så småningom vann jag budgivningen. Resten gick smidigt. Huset behövde inte ens annonseras ut och min syster hittade också ett fint boende.
Innan vi tog beslutet att sälja hade jag redan konstaterat att jag inte ville ha någon mer hund. Ni vet att jag älskar hundar och att saknaden efter både Kasper , Rex och min systers hund Nalle var stor. Men att ha en hund kräver både engagemang och ansvar och jag hade två skäl att avstå. Dels orkar jag inte aktivera en relativt stor hund så mycket som jag skulle vilja och som skulle vara rättvist mot den och mina favoritraser är ganska stora. Dels ställer hundar stora krav på andra sätt. Det är krav som jag tycker är självklara att uppfylla men som skulle vara alldeles för stora för både min kropp och min hjärna att orka med. Hundar ger otroligt mycket, det är ju därför jag älskar dem, men det är inte snällt mot en hund att den ska bli understimulerad både mentalt och fysiskt.
Ni vet att jag blev volontär på katthemmet och det gav mig närhet och kärlek till djur under några år. Men till slut var jag tvungen att välja bort även det engagemanget och de krav som det innebar.
Innan jag flyttade från Mjölby valde jag även bort levande växter. De ställer också krav på skötsel. Jag gjorde mig av med många av mina gröna växter och vanvårdade en del blommande växter till döds. Jag slutade byta jord varje tidig vår, jag dränkte alla rejält när någon såg ledsen ut och sedan fick de stå minst en vecka tills jag såg tecken på att någon växt inte mådde så bra längre. Till sist hade jag tre växter som vägrade ge upp. Det var en shefflera (paraplyblomma el paraplyaralia), en strandkastanj och en variant av dracena. Då fick de följa med till Frösön och tanken var att de skulle få vara kvar så länge de levde. På något sätt hade de utvecklat ett otroligt motstånd till min vanskötsel och de verkade klara vad som helst. När jag åkte bort några veckor, som jag gjorde lite då och då, ställde jag in växterna längre in i rummet och dränkte dem ännu mer än jag vanligtvis gjorde. Vid ett tillfälle hade jag varit bortrest i 25 dagar och när jag kom hem såg växterna lika fina ut som när jag for. Jorden var dessutom fortfarande fuktig. De fick stå i fönstret och torka upp ännu en period tills de var rejält torra. Och de bara fortsatte att trivas. Jag konstaterade att om mina växter ställer så små krav på mig så får de vara kvar.
Både sheffleran och strandkastanjen växte som ogräs och jag klippte ner dem när de nådde upp mot gardinstången. Det har blivit många avklippta grenar sedan dess. Vid något tillfälle frågade min äldsta dotter om hon kunde få testa att sätta några späda grenar i vatten och se om rötter utvecklades. Det fungerade bra. Sheffleran bildade rötter snabbt och strandkastanjen gjorde detsamma men den tog lite längre tid på sig. Min dotter konstaterade att precis som mina växter så klarade även de grenar som kom från dem samma ovarsamma skötsel. Då tänkte jag att om den tåligheten överförs så kunde jag lika gärna testa att göra samma sak. Så nu har jag utökat antalet gröna växter till det dubbla.
Även dracenan har visat sig vara lika lätt att föröka. Jag klippte av toppen och sedan gjorde jag tre delar av resten av stammen. Alla fick stå i vatten ett tag och sedan har de tagit sig fint i sina krukor. Min äldsta dotter och min son har tagit hand om varsin del. Det är kul att se hur en kal och trist stam plötsligt bildar en ny växt. Den ursprungliga strandkastanjen (kanske kan kallas moderplantan) gav upp förra året men som ni ser har ättlingar till den tagit sig fint (växten näst längst bort till höger). Jag har nyligen klippt ner den och just nu står två små delar av den i vatten och ska förhoppningsvis bilda rötter. Hitom den krukan står den ursprungliga sheffleran. Det är nästan ingen jord utan i stort sett bara rötter i den krukan men den växer och verkar trivas ändå. När den ger upp har jag två yngre avkommor till den. Jag ger mina växter lite gödning under sommarmånaderna så helt utan omsorg är de inte. De verkar trivas förträffligt i mitt norrfönster, ett fönster jag inte tittar ut så mycket genom eftersom utsikten inte är lika fin åt det hållet. Gardinerna hänger vanligtvis rakt ner men här ville jag att växterna skulle synas.
När jag var hos min son för en månad sedan fick jag två små pytteskott av en växt han hade fått av en kompis. Enligt plantnet är det någon slags kalanchoe. Det finns många varianter och jag kan inte avgöra vilken det här är. Hur som helst så följde de två små skotten med mig på min rundresa till släkt och vänner och när jag kom hem hade de t o m vuxit lite. Redan nu har nya små skott bildats i ytterkanten av några av bladen och snart bildas de små luftrötter som fanns på de skott jag fick. Plötsligt har jag två växter till så från att ha försökt vanvårda mina växter till döds är jag nu ägare till inte mindre än åtta växter. De här två får stå i köksfönstret bland mina fejkblommor. Men för att få vara kvar hos mig måste de tåla samma ovarsamma behandling som mina andra växter. Klarar de den så får de gärna stå i mitt fönster och frodas.
Oj, vad jag bredde ut texten om hur kravlöst jag vill leva och om mina tåliga växter. Men ni vet vid det här laget att jag har svårt för att hålla igen när det gäller text. Det här var planer som förändrades.
Planer som är under utveckling handlar om något väldigt trevligt. En av de vänner jag besökte under min roadtrip nyligen har då och då under ett antal år pratat om att det vore kul om hon och jag kunde resa tillsammans till Trondheim. Mer än så har inte sagts men nu har vi faktiskt bestämt att det ska bli av nästa sommar. I år blev lite för tight för min del och dessutom vill jag ge foten en chans att må bättre. Men planerna är som sagt under utveckling och på kort tid har de nu utökats till att bli ett större äventyr med ett besök i Ålesund. På väg dit blir det inte en jätteomväg att åka Atlantkustvägen, en väldigt vacker vägstrecka så det ska vi så klart göra. På vägen tillbaka väljer vi gärna en annan väg och google maps gav det här förslaget. Då hamnar vi nära Trollstigen men vi är rörande överens om att inte ge oss in på det äventyret. Jag har en skräckupplevelse från att ha åkt med husvagn där och även om det var vackert så var upplevelsen mest bara just skräck. Det är långt kvar till nästa sommar så hur planerna utvecklas till dess återstår att se. Vi vet inte ens om vi åker tåg, hyr bil eller om min kompis tar med sig sin bil till mig. När det ska bli av vet vi inte heller men det måste vara snöfritt. Men kul ska det bli hur planerna än ser ut till slut.
För en stund sedan ringde jag till min storasyster och sjöng Ekorrn satt i granen. Då förstår många av er att hon fyller år för den traditionen har jag berättat om tidigare. Det var den enda sång hon kunde när det skulle firas och sedan den dagen har det varit vår födelsedagssång. Men det är bara vi systrar som har kvar den traditionen. I övrigt är det mer vanliga grattissånger som sjungs, om det sjungs. Men min äldsta dotter är på väg att skapa en ny tradition när hon gratulerar mig. För ett antal år sedan började hon sjunga ”med en enkel tulipan” och plötsligt insåg hon att ”jag är en liten undulat” har samma melodi. Då blev det några strofer av den också. Numera blandar hon hejvilt texten från de sångerna och det blir aldrig likadant. Men en ny tradition är skapad och vi skrattar lika gott varje gång.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Vilken gullig liten växt du visar. Jag känner inte till den, men jag är säker på att den kommer att trivas hos dig, den med. Drottningen av gröna fingrar – det är du det!
Du är bra på att resa och planera resor. Redan nu är nästa års resa på gång. SÅ mycket roligt att se fram emot!
GillaGilla
Ja, den är söt och ännu sötare var de två små skotten när jag fick dem 😀 Men hahaha, gröna fingrar har jag absolut inte utan det är bara överlevarna bland växterna som trivs hos mig. Jag har nog härdat dem sakta men säkert och det stärkte nog deras livsvilja.
Jag trodde att det skulle vara slut på roliga upplevelseresor men inte riktigt än. Ett helt år kvar men snart åker ju jag och dotterna på ett annat roligt äventyr 😀
GillaGilla
Så klokt att tänka efter vad man vill lägga tid på och inte! Lätt hänt att det bara blir slentrian …
GillaGilla
Jag hade egentligen inte så mycket val. Min hjärna orkar lite mer nu men det är fortfarande skönt att ha så få krav som möjligt. Kanske är det delvis tack vare mina prioriteringar som hjärnan inte ställer till det lika mycket längre.
GillaGilla
Blommor, sång och planering av resor några av mina favoriter. Njuter av både blomsterprakten på din fönsterbräde och ditt spirande skott i krukan och naturligtvis planerna på er tripp. Så fantastiskt kul. Planering av resa är halva nöjet. Ska bli spännande att följa.
Om det stämmer så kommer solen till mig idag!
Kram
GillaGilla
Mina favoriter också 😀 Men blommorna kommer nog sist, efter både sång och resor. Av någon anledning trivs just de här växterna hos mig. Planerna inför nästa sommar är redan igång och det är alltid kul att ha roliga saker att se fram emot.
Jag hoppas att du har massor av sol på dig. Här regnar det men solen kommer snart hit också 😀
Kram
GillaGilla
Jeg drar neste uke på ferie på de trakter. Jeg skal opp til Bremanger og kjøre Tindevegen over Sognefjellet. Gleder meg stort til det, men det ser ut til å være endel snø i fjellet fremdeles.
GillaGilla
Vad kul, Då ska det bli extra kul att hänga med på din resa 😀 Hoppas att snön inte blir ett hinder.
GillaGilla
Jag tycker det är en väldigt bra strategi att tänka till kring vad man vill lägga energi på och inte. Att bo i hus kräver en hel del arbete både ute och inne så är man inte intresserad av trädgårdsarbete är det bättre att välja något annat. Att ha hund kräver en hel del oavsett ras och visst blir man bunden men för min del överväger fördelarna nackdelarna.
Med tanke på dina ambitioner när det gäller dina gröna växter så blir jag imponerad när jag ser resultatet. Du måste göra något som är väldigt rätt tänker jag. Här hemma behövs det bytas ut och fyllas på för våra imponerar inte. Suck, säger jag bara när jag tittar på dem…
Så trevlig resa ni har att se fram emot och planeringen är definitivt halva nöjet. Husse som en period arbetade mycket i Norge gillade både Trondheim och Ålesund. Själv har jag aldrig kommit så långt i vård grannland även om jag varit där.
Kram
GillaGilla
Jag var tvungen att göra några förändringar för varken kropp eller hjärna orkade med alla krav jag hade då. Det är så skönt att slippa trädgård och hus och trist nog så måste jag erkänna för mig själv att det är skönt att inte ha ansvar för en hund längre. Det är klart att det är en saknad och jag vet ju hur bra jag mår på andra sätt av att en hunds sällskap. Men det är inte rätt vare sig för min del eller för en hund när jag inte orkar det som krävs. Men du vet ju att jag tar alla chanser jag får till att gosa med andras vovvar 😀
Jag vet inte riktigt hur jag ska tänka om mina växters överlevnad. De har härdats under lång tid och förmodligen är just de här sorterna väldigt tåliga. Hur som helst så trivs jag med att ha dem så länge de inte kräver mer än de gör nu. Kanske ska man inte skämma bort sina växter utan varva dränkning med uttorkning 😀
Det är ett helt år kvar till den här resan men det är väldigt roligt att ha den att se fram emot. Men snart åker jag och dottern iväg på en annan kul resa och jag trodde nog att det skulle bli det sista äventyret av det här slaget. Norge är ett så vackert land och varje resa dit är en upplevelse. Kanske borde du och Husse ta Ettan dit någon gång. De norska fjällen är ju fantastiska och mäktiga.
Kram
GillaGillad av 1 person
Det vore faktiskt inte helt fel med en resa dit nej. Får se vad Husse tycker. Han var varit där otaliga gånger så spontant tror jag inte att det lockar honom men vem vet…
Kram och god torsdag!
GillaGilla
Om han inte vill resa till samma trakter igen så finns det väldigt många fler fantastiskt vackra resmål i Norge. Men ett gott råd är att undvika Trollstigen när man har en husvagn med sig.
Kram och detsamma!
GillaGilla
Det låter klokt att göra val och ta bort sådant som man har svårt att lägga energi och tid på. Jag älskar att vara ute i trädgården och jobba på våren och försommaren men sedan blir det inte så mycket. Annat var det förut, då var jag där varje ledig stund. Att jag inte jobbar i trädgården lika mycket längre beror förstås på att den nu är uppvuxen och etablerad. Det behövs inga nya projekt, bara det gamla som ska underhållas och det jobbet görs ju mest under vår/försommar. Tycker det är skönt, skulle inte längre vilja ägna all min lediga tid i trädgården. Förr var det mest blommor som gällde men nu är det mest ätbart jag tycker är roligt. Skördetiden är min tid och den älskar jag mest av allt.
Jag måste säga att dina krukväxter är fantastiskt fina. Vad du än gör så är det helt klart lyckat och växterna betalar tillbaka till dig genom att vara friska, välväxta och fina. Det lilla skottet du har ser definitivt ut som en kalanchoe av något slag. Har en gul i köket som jag köpte till påsk och som jag mest glömmer bort att vattna. Gissa om den trivs! Jo då, den är hur fin som helst. Jag har däremot inga andra krukväxter längre inomhus. Har inte haft det på flera år. Har istället vackra saker i fönstren, t.ex. mina blå vaser där det ibland hamnar snittblommor. Ok, mina amaryllisar sedan julen står där men de sköter sig mest själva. Får lite vatten och gödning då och då och i september kommer de att hamna i kylen för att vila sig inför julen. Det är ett projekt som jag däremot tycker är roligt att hålla på med … precis som att skörda det ätbara.
Så roligt med planerna på resan tillsammans med din kompis till Trondheim. Att planera är en stor det av nöjet. Log när jag hörde om att du ringt din syster och sjungit ”Ekorrn … ”. För min del var det alltid ”Majas visa” som gällde då jag fyller år i maj. Roligt med den nya traditionen som din dotter skapat …
Oj, blev en väldigt lång kommentar detta … 🙂
Kram och fortsatt fin onsdag!
GillaGilla
Om jag har förstått det rätt så är trädgården och allt du har där ett stort intresse för dig och även avkoppling. Då är det klart att du vill ägna dig åt den, även om den inte kräver lika mycket längre. Det är nog skönt för vi är ju svenskar och lagom är bäst 😀 Jag nöjer mig med att titta in i andras trädgårdar och njuta av hur fint det kan vara. Den delen gillar jag.
Hahaha, mina växter har stark överlevnadsinstinkt men förmodligen är det de tåligaste växterna som fortfarande lever 😀 Jag har ibland tänkt att nu kanske det är sista rycket innan de dör, för då kan de nog sätta lite fart, men de bara fortsätter att växa och må bra. De små kalanchoerna kanske kommer att blomma och då blir det spännande att se vilken färg de får. Jag har för mig att de jag tidigare har köpt har blommat och sedan har de mest bara sett tråkiga ut. Men det får framtiden utvisa och kanske blir det inga blommor alls. Lite kul att även din kalanchoe trivs när den inte vårdas särskilt ömt 😀
Bra idé att ha vackra saker i stället för växter. Jag gillar verkligen dina fina blå vaser. Här är det en hel del konstväxter i stället.
Det är väldigt långt till nästa sommar men det känns kul att ha något att se fram emot då.
Undrar hur många olika sångtraditioner det finns till födelsedagar. Majas visa är ju en perfekt sång för ett majbarn 😀
En lång text leder nog ibland till en lång kommentar men det tycker jag är trevligt så tack för den 😀
Kram och detsamma!
GillaGilla
Verkligen klokt att göra som du och välja bort visa saker … och vilken trevlig resa ni har i planering för nästa år! Atlanthavsvägen är en upplevelse och jag har fina minnen från när vi åkte Hurtigruten och gjorde en bussutflykt på några timmar. Trondheim såg jag till fots en tidig morgon … nästan bara jag som var vaken 🙂
Dina växter där i fönstret är så fina och de ser ut att trivas … kul med ett litet nytillskott också. Jag hade en växt som kallades ”mor och barn” och den fick massor med nya små plantor i bladkanterna, kanske var det en sån som du nu har …
Trevligt med er sångtradition 🙂
Kram
GillaGilla
Jag var tvungen att välja bort en del måsten och nu känns det väldigt skönt att livet inte innehåller så många krav längre. Vissa delar av mig mår bättre än när det var mer intensivt.
Jag ser väldigt mycket fram emot nästa sommars resa. Norge kan jag nog inte få nog av och det finns så mycket nytt att upptäcka. Kanske kan du titta in till mig då och tänka tillbaka på fina minnen. Att uppleva en stad tidigt på morgonen när nästan alla sover måste vara det bästa sättet. I alla fall för oss som helst inte trängs utan njuter av tystnad och lugn.
Mina växter trivs oförklarligt bra. Lång tids vanvård har härdat dem och av någon anledning gillar de min behandling. Kanske är det en likadan växt som du hade. Ett kul sätt att skjuta skott. Pyttesmå blad där rötterna redan är utvecklade.
Ja, våra sångtraditioner är lite ovanliga men trevliga.
Kram
GillaGillad av 1 person
Jag känner igen mig i det du skriver, jag valde bort mitt älskade hus av den anledningen att jag inte orkade ensam sköta allt, ett trähus med snickarglädje som behöver målas om. Trädgårdsarbete är inte heller riktigt min grej. Till sist kände jag att allt bara hängde över mig, satt jag i min insynsskyddade (tack och lov) trädgård och tog en kaffe så såg jag bara allt arbete med huset som behövde göras. Nu är jag jättenöjd med min bostadsrätt som jag lyckades vinna budgivningen på och älskar min balkong där jag har krukor med blommor.
Jag känner också igen resonemanget med djur, jag saknar mina katter jättemycket men orkar inte tänka tanken på att ha fler djur, jag sörjer så djupt när de blir sjuka och gamla.
Vika roliga planer nästa sommar! Något att planera och längta till.
Roligt med era grattissånger!!
Kram
GillaGilla
Kanske ganska många väljer bort krav när de börjar komma upp i en viss ålder. Man behöver inte vara lika duktig på allt längre. Jag mådde också dåligt över allt jag såg som behövde åtgärdas. Nu har vi både ett mindre kravfyllt liv. Ja, du arbetar ju fortfarande men det är nog fullt tillräckligt. Visst är det underbart med djurkompisar men förutom många krav så är det ju det där med att de så småningom inte orkar längre.
Ja, jätteroliga planer och hur det till sist blir har vi lång tid på oss att fundera på 😀
Egna traditioner med grattissånger blir man glad av.
Kram
GillaGilla
Det är ju jättebra att du har gröna växter även om det inte var planerat. De gör gott för hemmet och själen och särskilt om du kan ”missköta” dem och de ändå trivs. Härligt att ha planer för nästa sommar redan och roligt ni sjunger Ekorren satt i granen 🙂 Kram
GillaGilla
Hahaha, ja jag fick ge upp mina mordiska planer när det gäller växterna 😀 De fyller flera funktioner och kräver så lite så jag har börjat tänka om. Det är ju ganska trevligt att de finns.
Det känns väldigt kul att det blir en resa även nästa sommar. Ekorrn har sjungits på födelsdagar sedan jag föddes så den är verkligen en tradition 😀
Kram
GillaGilla
Trevligt och inspirerande inlägg Ingrid.
Känner igen mig mycket i hur du beskriver dina tankar och hur du medvetet ville leva med mindre krav.
Kanske kan jag säga att min utmattning drev på mina beslut, eftersom jag hade så lite energi.
Mina växter (jag har inte överfullt av dem precis) föredrar jag också skall vara av den tåliga sorten. Strandkastanjen som vi köpte för 2 år sedan, måste väl vara en favoritväxt för sådana som oss. Väldigt tålig och starkt växande.
Kul att läsa om dina och vännens framtidsplaner också – sådant piggar alltid upp.
Ha det fint!
GillaGilla
Tack Barbro! Trevligt att du tycker så 😀
Jag förstår att du känner igen dig i tankarna om att leva med färre krav. Vi är kloka som har förstått att vi måste prioritera bort en del som inte känns nödvändigt. Vi har olika anledningar till att energin inte räcker till men jag gissar att vi ändå känner något liknande när hjärnan säger ifrån. Strandkanstanjen är verkligen perfekt. Min dotter tog reda på hur den egentligen ska skötas och jag har gjort ganska rätt. Den ska gärna torka ut emellanåt och däremellan vattnas ganska rikligt.
Nästa sommar verkar också bli rolig och det är alltid kul att planera resor 😀
Tack Barbro och detsamma!
GillaGilla
Jag känner igen mig i mycket du berättar, fast jag har gjort lite annorlunda, minskat på min boyta och därmed mina kostnader, och med en liten lya följer väldigt få krukväxter också, hihi. Klart är att det viktigaste är att man mår bra och inte tar på sig sånt man inte orkar med eller trivs med. Och du har ju hittat jämvikten även om du snart får en ny titel som krukväxtsamlare, haha! Låter som en toppenresa nästa sommar, jag har inte så lång framförhållning, men det är alltid kul att planera, nästan halva nöjet!
Nu ska jag läsa vidare, har suttit och kollat friidrotten och nya världsrekordet som Mondo gjorde, han är ju fenomenal den pojken!
Kram
GillaGilla
Det kanske är ganska vanligt att man väljer bort och prioriterar när man har nått en viss ålder. Vi gör det på olika sätt men syftet är att få underlätta våra liv. Om det bidrar till att vi mår bättre så är det ju bara positivt 😀 Mina planer med växet gick i stöpet men jag tänker fortfarande att de hamnar i soporna om de inte anpassar sig till mig.
Det ska bli jättekul att göra nästa sommars resa men så här tidigt i förväg brukar inte ens jag planera. Men finjusteringen gör vi nog inte förrän till våren.
Han är verkligen fantastisk den där Duplantis 😀
Kram
GillaGillad av 1 person
Inte missköter du dina växer. Jag vattnar också bara en gång i veckan och det tål dom så bra. Nu har jag satt ut alla mina gamla pelargoner efter farmor i sina stora krukor utomhus men som det varit i den här sommaren så mår dom inte bra. Det är inte kylan dom inte tål utan den iskalla vinden som förstör alla mina växter utomhus och jag blir så lessen. Det slutar aldrig blåsa och midsommarkvällen satt vi och huttrade ute bara för att man ska. Visserligen under Kinabrors paveljong med neddragna väggar och värme men i alla fall. Myggfritt var det. Mer synd om dom som hade bröllop i granngården till Kinabror. Två stora bussar med folk kom det och fler därtill och vi hörde skrik och skratt och jag undrade vad dom hade på sig. Vi hade vinterkläder i alla fall. Inga tunna sommarklänningar där inte.
Jag har åkt den där rutten i Norge och Ålesund är jättefint och vi var till och med på trollstigen men vi åkte bussresa och sedan med hurtigrutten upp till Trondheim. Så vackert så det ska du absolut satsa på när du kan. Hoppas du hinner komma innan du gör dig av med bilen. Kram
GillaGilla
De verkar trivas med min behandling så jag gör inte helt fel i alla fall 😀
Jag hoppas att alla dina blommor repar sig och att den kalla vinden ger med sig snart. Det enda positiva med blåst är nog att myggen blåser bort.
Jag ser väldigt mycket fram emot den här Norgeresan men Trollstigen har jag åkt och det var inte kul att göra det med husvagn. Buss måste också ha varit läskigt att åka där. Hurtigruten vill jag gärna åka men har inga planer just nu. Men jag har ju åkt bil ändå upp till Nordkap så jag har sett mycket av det vackra landskapet ändå. Norge är fantastiskt vackert.
Kram
GillaGilla