Rutinläkarbesök

Det var dags för det halvårsvisa rutinläkarbesöket. Lite försenat för det brukar ske i juli men förmodligen har de haft svårt att få ihop det riktigt på mottagningen. Det är fler läkare på gång men de är inte helt klara med utbildningen och tills fler blir färdiga läkare finns det en överläkare och en hel del gästläkare. Den läkare jag hade i Linköping, under de år jag bodde i Mjölby, är tydligen välkänd och lite som en guru för många så jag känner mig lite privilegierad som hade honom under den period då jag behövde en duktig läkare.

Jag parkerade vid Badhusparken, som jag oftast gör, och började gå mot sjukhuset. Nästan genast var det en glad och ganska ung hund som vägrade gå innan jag hade kommit fram och hälsat. Som ni vet är jag inte svårbedd när det gäller hundgos så efter att matten hade sagt att det var ok satte jag mig på huk och fick både pussar och buffar. Mysigt! Efter en stund var vovven redo att följa med sin matte.

På morgonen tänkte jag att det var bäst att jag ringde och berättade att jag skulle hosta en hel del och att de kanske kunde kolla om de prover jag tog för drygt en och en halv vecka sedan visade några tecken på bakterier. Det skulle inte vara populärt om jag kom dit och var smittsam. Proverna fanns inte tillgängliga där jag kan läsa min journal men sköterskan kunde se att det inte fanns några bakterier av någon sort. Det var ju bra för mitt besök hos dem men samtidigt är det ännu en teori som visar sig inte ge något.

Jag fick träffa en ny läkare…igen. Men eftersom jag aldrig har några problem med levern och inte heller med alla prover som tas inför de här besöken så spelar det ingen större roll. Jag behöver i stort sett bara få nya recept och det fick jag. Men den här läkaren var grundlig och ville dessutom lyssna på hjärta och mage, tarmar och även klämma och känna på min mage. Hon frågade om jag ville att hon skulle kolla leverfläckar men jag sa att jag väntade på att bli kallad till ännu en kroppsskanning och hon kunde se att det snart är dags. Allt var bara fint och jag konstaterade ännu en gång att en levertransplantation innebär stora förmåner i form av ganska täta och omfattande provtagningar och läkarbesök. Efter årsskiftet är det dessutom dags för både njurfunktionsmätning och bentäthetsmätning igen. Tänk om alla kunde få samma förmåner eller åtminstone läkarundersökning och provtagning en gång per år.

Jag gick tillbaka till bilen och noterade att nu har Östersundskylten flyttats till en ny plats igen. Den finaste placeringen hittills tycker jag. Statyn far och son och Frösön i bakgrunden är inte heller fy skam.

Idag blev jag av med markisen, i alla fall tror jag det. Mannen som kom och tittade var lite osäker på måtten och eftersom han hade en bit att åka erbjöd jag mig att ta tillbaka markisen om det skulle bli fel. Han tyckte att det var en bra deal så vi lyckades baxa ut den och placera den på takräcket på hans bil. Betalt fick jag så i det här fallet är det köparen som tar en risk. Men jag är ju ganska ärlig och står för vad jag säger. Kanske verkade jag tillräckligt trovärdig men självklart hoppas jag att jag slipper få hit markisen igen.


En kommentar

  1. Så skönt att allt såg bra ut och inga bakterier fanns det heller. Det är onekligen en mystisk hosta som du dragit på dig och lite av en utmaning för läkarvetenskapen. Bara att vänta och se då vad som blir nästa steg. Mysigt med lite hundmys dessutom.

    Så skönt att du blev av med markisen. Nu håller jag en tumme för att måtten stämmer så att du slipper att få den i retur igen.

    Önskar en fin måndagskväll!

    Kram

    Gilla

    • Ja, det var som det brukar vara men visst är det skönt att få höra att allt är bra. I alla fall vad gäller det som har med levern att göra. Min hosta och även min brist på ork när jag inte äter halstabletter är verkligen en utmaning. Nästa steg blir en remiss till lungmottagningen men det lär nog ta tid innan jag kommer dit. Hundmys tackar jag aldrig nej till 😀
      Jag hoppas verkligen att markisen stannar och passar hos den här mannen.
      Tack Znogge och detsamma!
      Kram

      Gillad av 1 person

  2. Det händer grejer på löpande band nu, många surdegar som blir avslutade, skönt. Nu är det bara det där med hostan kvar väl? Det vore väl själva (xxx valfritt ord) om de inte kan fixa det snart! Mysigt med hundgos så där spontant. Kram

    Gilla

    • Ja, tänk om det kunde vara lika lätt att bli av med hostan och luftvägsproblemen som andelen och markisen. Jag hoppas att lungmottagningen har svar, när jag väl får komma dit. Hundgos blir jag alltid glad av 😄
      Kram

      Gilla

    • Så är det absolut. Om sedan en del andra delar blir bra också så får man vara glad, och det är jag 😀
      Nej, helt återställd är den inte men om jag har stödet på mig och ser till att inte trampa snett så kan jag gå ganska obehindrat. Den här resan är det sista inplanerade för i år så sedan kan min fot få ta det lite lugnare…kanske. Det är väl som med så mycket annat att har man fått en skada (fysisk eller psykisk) så är man extra känslig just där.
      Tack Barbro och kram!

      Gilla

  3. Underbart att läsa att läkarna gör ett grundligt jobb! Det är ju så som med mycket annat att när saker fungerar som det ska hör man inget, men när det inte funkar då gnälls och klagas det, med rätta. Men, det betyder ju faktiskt att många är nöjda…så tänker jag. Jag skjuter upp att ringa till min nya VC för en tidsbokning, går inte att göra på nätet tyvärr. Att det ska ta emot så mycket, haha

    Så fina bilder från din vackra närmiljö! Jag tog en rejäl promenad igår, det var länge sen jag gick 12000 steg. Men ack så skönt det var, idag blir det lugna puckar, så kroppen återhämtar sig.

    Kram från pörtet

    Gilla

    • Hahaha, ja det är ju roligare att rapportera om hur bra vården funkar och om jag tänker på hur både min lever och mina luftvägsproblem har hanterats så måste jag ju vara nöjd. Du har säkert rätt i att de flesta är nöjda men att de oftast inte hörs.
      Jag förstår precis hur du känner inför att ta kontakt med vården. Det är jobbigt och särskilt att ringa och förklara. Det är lättare att skriva även om det också kan ta emot. Men när man väl har ringt det där samtalet och fått en mänsklig röst i örat så brukar det gå ganska bra. De är ju där för att hjälpa och ta hand om oss. Hoppas du orkar ta itu med det snart så att du sedan slipper våndas inför att göra det ❤
      Bra gjort att gå så långt. Det var nog både skönt och efterlängtat. Kroppen behöver få röra på sig även om det kan kännas lite tungt ibland. Men man måste också låta kroppen vila och återhämta sig och som tur är har din kropp en klok ägare 😀
      Kram

      Gillad av 1 person

  4. Vilken tur du har som träffar gosiga hundar! Hundarna känner säkert på sig att du gillar dom.

    Skönt att allt gick bra på läkarbesöket. Kan vara bra med en läkare som vill undersöka grundligt. I Japan där min son bott har dom årliga läkarundersökningar så han tycker det är konstigt att vi inte har det, att man söker sig till läkare först när man känner sig sjuk.

    Kram

    Gilla

    • Hahaha, jag har ju en viss förmåga att stöta på vovvar att gosa med 😀 Det är säkert som du skriver att jag utstrålar något som de vill undersöka.
      Läkarbesöket gick bra, precis som de alltid gör när det gäller min lever. Den här läkaren var grundligare än flera andra och det känns bra att ha blivit lite mer kollad. Det borde finnas hälsovinster och därmed också samhällsvinster av att alla får årliga hälsokontroller. Jag håller helt med din son.
      Kram

      Gilla

  5. Så skönt att rutinkontrollen gick bra. Men inga bakterier heller alltså. Mysteriet med hostan fortsätter. Förstår att du inte sa nej till lite hundgos. Och så hoppas jag att markisen nu är såld, att den passade hos köparen.

    Kram

    Gilla

    • Jag förväntar mig aldrig något annat än att allt ska vara bra när det gäller levern och hittills har jag haft rätt 😀 Väldigt skönt. Mindre skönt är det att luftvägarna fortsätter att krångla men utredningen fortsätter. Hundgos tackar jag aldrig nej till 😀
      Markisen passade så nu är jag av med den också 😀 Vilket flyt jag har haft.
      Kram

      Gilla


Lämna ett svar till Anna i Portugal Avbryt svar