Bloggvännen Anita, som bor i byn Fisksjön (vid sjön Fisksjön) ca 10 mil från mig, undrade om jag kunde komma och hälsa på och vi bestämde att lördagen var en bra dag för det. Jag har besökt henne en gång per sommar ända sedan året innan jag flyttade upp och det är alltid lika trevligt. Hon bor i huset där hon växte upp och jag förstår att det finns många skäl att stanna kvar där. Ett paradis med sjötomt och naturen direkt utanför dörren.
Den här dagen var hon hundvakt åt sin brors jaktlabrador (nej, han är inte intresserad av att jaga) och han var den första att möta mig när jag kom. En typisk retriever som helst ska ha något i munnen när man hälsar och som har en rumpa och svans som är igång i stort sett hela tiden. Jag tror att jag har träffat honom varje gång jag har besökt Anita och han lever verkligen ett härligt hundliv. Aldrig kopplad och jag skrattade gott åt att han verkade förstå vartenda ord Anita sa till honom. Han visade tydligt med hela kroppen att han visste vad hon ville. Han hade sin gris i munnen medan vi satt i vardagsrummet och samtidigt slog svansen i golvet hela tiden medan jag klappade honom.
Vi gick ut på en liten promenad, först ner till den egna lilla stranden och sedan fortsatte vi en bit bort längs strandstigen och tillbaka på grusvägen.
Den här 10-åriga valpen hade lika mycket energi som alla gånger tidigare jag har träffat honom. Han älskar att leka med stenar och den här stora stenen lyckades han ganska snabbt få ut i vattnet. När han var nöjd med stenens placering vände han sig mot Anita och väntade ivrigt på att hon skulle kasta en pinne. Hon var beredd och kastade ut pinnen långt och Jack var snabbt ute och hämtade den.
Han var nog mer i vattnet och skuttade omkring än uppe på land även när vi fortsatte bortåt mot den allmänna stranden. Härligt att se en sådan glädje.
Men det var ju Anita jag kom dit för att hälsa på. Vi brukar inte ha svårt för att hålla igång samtalen men den här gången överlät jag det mesta pratandet åt Anita. Men det är klart att jag inte kunde vara tyst och efter en trevlig fikastund var jag så ansträngd i luftrören att det inte fanns något val annat än att tacka för en trevlig eftermiddag och åka hem. Nästa sommar hoppas jag kunna prata utan problem och då får vi göra ett nytt försök.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Så trevligt och mysigt med ett besök hos Anita och så fantastiskt hon bor. Mysigt med en fyrbent vän dessutom. Vet att en av mina andra bloggbekanta Eva VaVa också besökt Anita så hennes namn är välbekant för mig.
Skönt att rösten höll ett tag men ibland får man inse sina gegränsningar.
Önskar en god söndagskväll nu!
Kram
GillaGilla
Ja, det är alltid trevligt att komma dit. Inte så dumt att bo kvar i föräldrahemmet när det har ett sådant läge. Jack brukar ofta vara hos Anita och jag är glad för att han så gärna vill gosa. Det brukar vara så i bloggvärlden att man ofta känner igen namnet på de man inte själv följer.
Hostningarna börjar så fort jag säger något så det blir snabbt jobbigt. Men det kan jag stå ut med ett tag eftersom jag kan vara tyst och vila luftvägarna sedan.
Kram
GillaGilla
❤️
GillaGilla
En fin eftermiddag 😀
GillaGilla
Det er så trivelig å se hunder som boltrer seg i vann. De som får storkose seg og bare nyte. Alltid hyggelig og hilse på gamle venner, om de er fra barndommen eller fra bloggverden.
GillaGilla
Den här hunden är en livsnjutare och vatten är alltid kul att leka i 😀 De vänner vi får genom bloggarna är guld värda och jag har bara träffat trevliga bloggvänner.
GillaGilla
Såå trevligt med ett besök hos Anita! Någon gång hoppas jag kunna träffa henne också 🙂
Härliga bilder!
Bra att du försöker vila rösten, men såklart måste du prata en del ändå 🙂
Ha en fin måndag!
Kram
GillaGilla
Ja, det är lika trevligt varje gång och jag hoppas att du också får tillfälle att träffa Anita.
Tack Anki!
Det är omöjligt att vara tyst när jag träffar någon men jobbigt blir det efter ett tag. Men jag får ju vila luftvägarna efteråt.
Tack Anki och detsamma!
Kram
GillaGillad av 1 person
Känner igen både hund och miljö sedan ditt besök där förra sommaren. Fint med vänner som kan hålla låda, även om jag förstår det är tråkigt att inte känna att dina lungor hindrar dig att delta som du vill. Ha en underbar måndag. Kram
GillaGilla
Ja, det har blivit årliga besök där så de som hänger med mig känner nog igen sig. Samtalet flöt på och helt tyst kan jag ju inte vara. Vad som sätter igång hostan så fort jag säger något är ett mysterium men jag hoppas att det snart ska klarna.
Tack Anna och detsamma!
Kram
GillaGilla
Vilket trevligt besök hos din bloggvän. Och vilken härlig hund. Så fint hon bor. En mysig fikastund också även om dina luftrör gjorde sig påminda. Men en trevlig dag fick ni i varje fall.
Kram
GillaGilla
Ja, det var både trevligt och fint och att få mysa med Jack är en stor bonus 😀
Kram
GillaGilla
Alltså det är något speciellt med labbar. De är barn hela livet, leker och skuttar. Söt är han också. Vilken mysig eftermiddag det blev, både hundgos och fika är det ju höga poäng på.
Vila rösten för snart kommer vi 🙂
Kramar
GillaGilla
Jag tror att alla sorters retrievers beter sig så. I alla fall många av dem. Jack är jättesöt och väldigt mysig och det var kul att träffa både honom och Anita 😀
Det lär bli svårt att vila rösten eftersom min svägerska kommer i morgon och stannar till på tisdag. Ni kommer väl bara någon dag senare och jag ska göra så gott jag kan. Hur som helst så ska det bli kul och ni är så välkomna 😀
Kram
GillaGilla
Vad fint Anita bor och sån fin hund! Du får alltid träffa djur av alla de slag 😊 härligt!
Kram
GillaGilla
Ja, hon bor fint där i sitt föräldrahem vid sjön. Jack är ett riktigt charmtroll och jag passar så klart på 😀 Jag har tur som får träffa olika djur och ofta blir det även vovvegos på mina promenader. Jag är nog på god väg att bli ”hon som alltid gosar med hundar” 😀
Kram
GillaGilla