Nu ni, nu händer det. Ett inlägg från mig utan en endaste bild. Så har det inte varit sedan min allra första början i bloggvärlden, då med min första blogg. Det känns lite underligt men det finns en orsak. Jag har inte varit ute och fotat något sedan den olycksaliga dag då jag gjorde något som fick min läkta fot att börja värka igen. Det är bara att acceptera och jag gör mitt bästa för att snart komma tillbaka till ett liv med promenader. De gånger jag går ut är det bara för att slänga sopor eller hämta posten och det har varit tillräckligt. Inomhus försöker jag gå lite och nu har jag kommit upp i ca 500 steg innan det börjar ta emot och göra ont. Då tar jag en paus och går lite mer när det har gått någon timme. Så skulle jag ha gjort redan då jag stukade foten rejält och fick en långvarig smärta i hälsenan. Men då missförstod jag sjukgymnasten och förlängde pinan eftersom jag inte lät foten vila.
Hur det blir den här gången får vi se. Nu i helgen kommer min son hit och ni vet ju att vi gärna vill ut på små äventyr. Helst upp på en fjälltopp. Det är nog inte aktuellt den här gången men om det bara blir något uppehåll i regnandet så ska vi nog komma ut och åtminstone promenera här i närområdet. Tack vare halstabletterna, som hjälper mig att vidga luftrören, skulle det vara helt möjligt att vandra iväg någonstans…om det inte bara vore för foten.
Hur går det då med hostan och kan jag prata utan att den sätter igång? Jo tack, hostan finns där och frodas så fort jag försöker mig på ett samtal. Nu har jag både hunnit sluta med blodtrycksmedicinen och börja med den igen utan att märka någon skillnad. Nu återstår kanske bara att testa om någon av mina immunnedsättande mediciner kan vara orsaken och om det inte heller visar sig vara lösningen så vet jag inte hur vi ska gå vidare. Om det ens finns något att gå vidare med. Men där, i de tankarna, är jag inte ännu.
Foten och smärtan i den tänker jag högaktningsfullt skita i om det blir skapligt väder i helgen. Då vill jag ut och jag har ju misshandlat den förr. Det enda som händer då är att jag förlänger läkningsprocessen. Det kan det vara värt. Min son är medveten om att, precis som när min dotter var här för några veckor sedan, blir det en ganska tyst samvaro eftersom mina luftvägar inte orkar med mycket prat. Han vill komma ändå och det är ju väldigt trevligt med hans sällskap även om vi mestadels är tysta.
Ja hej och hå, vilket trist inlägg det blev med problem med både det ena och det andra. Men jag kommer igen och jag vill inte ge intryck av att jag går här och deppar. Så är det inte. Jag längtar ut men är ganska bra på att acceptera och utgå från den situation som råder. Man får helt enkelt göra det bästa av situationen.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Trist när foten inte fungerar som den ska, hoppas det bättrar på sig snarast.
Hostan där, hoppas de kommer på orsaken, är ju inte bra alls för dig, fy sjutton va jobbigt.
Ta hand om dig nu och ha så fint med sonen.
GillaGillad av 1 person
Tack och jag hoppas detsamma.
Det är en märklig hosta som bara sätter igång när jag pratar och då hostar jag i stort sett hela tiden vilket leder till att jag får ont och blir väldigt ansträngd i luftvägarna. Så ja, jag vill verkligen få det problemet löst.
Tack Mikael! Jag och min son har alltid fint ihop så att vara tysta går bra, även om det är lite trist.
GillaGillad av 2 personer
Uff det het var ikke bra nå som høsten står for tur med flotte turer i nydelige farger. Men jeg krysser fingrene for at nå må det gå en vei med både hoste pg vond kropp.
GillaGilla
Jag vill gärna tro att foten snart ska vara bra igen och att jag ska kunna gå långt i höst när naturen sprakar av färger 😀 Hostan verkar svårare att bli av med men jag har inte gett upp hoppet än.
GillaGilla
Jag säger som du sa till mig nyligen. Att det är okej att vara i den tråkiga känslan och låta den ta lite plats, sen går du vidare 🙂 Ni får säkert fina dagar tillsammans, oavsett hur mkt promenader det blir. Ser fram emot dina bilder när du har något att fota igen. Kram
GillaGilla
Precis så är det men jag tror inte att jag kan vara kvar länge i negativa känslor. Glädjen lurar för det mesta runt hörnet och det är en stor förmån att det är så 😀 Jag och sonen trivs med att vara tillsammans och så blir det säkert den här gången också. Men vi får ransonera på prat och skratt lite grann. Förhoppningsvis kommer vi ut lite i alla fall.
Kram
GillaGilla
Det är absolut inget trist inlägg du skriver, det är det som är så bra med en blogg, man får skriva precis det man vill. Jag hoppas din fot snart blir återställd och att du kan få reda på vad som orsakar dina luftvägsproblem och få hjälp mot det.
Kram
GillaGilla
Tack för dina snälla ord Marie och visst är det så att bilder inte alltid behövs. Men det har blivit en vana och kanske är det jag som tänker mest på det. Jag hoppas också att foten ska bli bättre snart. Attans att den ska vara så känslig. Luftvägarna är nog lite svårare att komma tillrätta med verkar det som. Men jag har inte gett upp hoppet än.
Kram
GillaGilla
Så tråkigt att foten inte blivit bättre. Och att läkarna fortfarande inte hittar något när det gäller hostan. Men du har ett fint besök att se fram emot. Hoppas du får en riktigt fin helg med sonen och att ni kommer ut lite grann i varje fall.
Kram
GillaGilla
Foten blir bra så småningom men hur det blir med luftvägar och hostan vet jag inte riktigt vad jag ska tro om. Det löser sig nog men det verkar bli utdraget. Jag är säker på att jag och min son får en fin helg. Kanske lite tystare än vanligt men trevlig ändå 😀
Kram
GillaGilla
Hihi – blev så full i skratt när jag läste din rubrik Ingrid. För det var ju likadant för mig, på samma dag.
Funderar på att börja skriva lite mer på min blogg utan att lägga in några bilder. En utmaning för mig som har fotografering som hobby men framöver blir det inte lika många små utflykter och tillfällen till fotografering, som under vår och sommar.
Träna upp mitt skrivande igen, som legat slumrande under många år.
Maken har hjälpt mig att fixa en ikon som kommer att ligga underst i kommande textinlägg, den är jag mycket nöjd med. Blir som en sammanhängande (bild)ikon för textinläggen.
God fot-återhämtning och Trevlig helg önskar jag dig!
Barbro
GillaGilla
Jag la märke till att det var ett textinlägg hos dig och ett intressant sådant men jag tänkte inte på den lilla ikonen. Men nu har jag tittat in där igen och sett den och jag förstår att du är nöjd med den. Det är inte nödvändigt att ha bilder med i inläggen men på något sätt har det blivit en vana som jag har svårt att bryta. Jag gillar att skriva så kanske blir det fler textinlägg även från mig. Men förmodligen lägger jag in någon bild ändå. Jag har ju en viss förmåga att brodera ut texten samtidigt som bilderna blir många 😀
Tack Barbro och jag önskar er detsamma.
GillaGilla
Så trist med din fot för jag vet ju att du uppskattar att vara ute och röra på dig. Hoppas ändå att du och sonen kan komma iväg på några turer och utflykter.
Knepigt med hostan. Eftersom den bara kommer när du pratar så tänkte jag om det kanske kan vara något med stämbanden i stället men förmodar att läkarna har kollat det. Vore det något med lungor eller luftrör borde du liksom hosta även vid andra tillfällen. Nu vet du i alla fall att det inte har med blodtrycksmedicinen att göra. Förmodar att det bara är att prova vidare för det känns liksom inte okej så här.
Önskar god bättring både när det gäller fot och hosta!
Kram och trevlig fredag!
GillaGilla
Ja, det är trist att inte komma ut men det är bara att acceptera läget som det är just nu. Någon liten promenad ska vi nog komma ut på i helgen. Jag gissar att min son vill promenera hit från stationen i morgon. Han brukar ju vilja det när vädret är ok. Men jag tror att jag avstår från att möta honom halvvägs. Det är bättre att spara foten lite om vi hittar på något dagen därpå.
Hostan är knepig eftersom den sätter igång när jag pratar. Men den finns där och väntar i luftvägarna. Det känns tydligt vid minsta ansträngning. Det känns som om den kommer längre nerifrån än stämbanden men alla tips är bra och jag ska ta upp det med läkaren. Han ska ringa den 20:e så det dröjer lite. Jag ska även fråga om det inte var lite för kort period utan blodtrycksmedicinen för att vara helt säkra på att den inte är boven i dramat. Men han borde veta om två veckor räcker. Det här är inte ok. Jag är inte särskilt social och det beror delvis på mina andra problem. Men nu isolerar jag mig ännu mer pga oförmågan att föra ett samtal. Så jag hoppas att det här ska lösa sig.
Tack Znogge och detsamma!
Kram
GillaGilla
Du kan väl vara liiite försiktig med promenaderna i helgen i alla fall. Ibland kan man hitta sevärda och intressanta saker på nära håll… utan att gå så långt.
GillaGilla
Jag ska försöka vara försiktig 😀 Det blir förmodligen några små utflykter i närområdet. Kanske södra rundan vid Tysjöarna och kanske rundan i Fillstabäckens naturreservat. Inte alltför krävande vandringar. Vi får se hur det blir. Jag går i alla fall inte och möter sonen när han promenerar hem från stationen om någon timme.
GillaGilla
Trist, men bara med anledning av att din fot krånglar och att hostan inte ger med sig … men du skriver alltid intressanta texter så dina inlägg är alltid läsvärda. Med eller utan bilder!
Ha nu en fin helg tillsammans med sonen … och förhoppningsvis klarar du några kortare utflykter.
Varm kram
GillaGilla
Det är trist med allt som drabbar oss och som begränsar oss. Men både hostan, luftvägarna och foten ska förhoppningsvis inte fortsätta att ge mig problem länge till. Tack Anki för dina snälla ord 😀
Tack! Det verkar bli skapligt väder så ut måste vi. Det blir inte så långt dock men det blir bra ändå 😀
Kram
GillaGillad av 1 person
Nu känns det faktiskt som att du är lite otursförföljd! Stackars dig, varm styrkekram! Du säger att du behöver vidga ut luftrören, funkar inte astmamedicin?? Förmodligen har ni redan testat, det bara låter som en enkel sak o så är det ju inte.Foten då, vad ska vi göra med dina tassar! Förmodligen precis det du gör, vila! Du får sluta tro och agera som om du är en stenget , lätt att säga, svårt att efterfölja. Tur att sonen kommer och muntrar upp dig! Han förväntar sig inte några jobbiga klättringar och kanske kan han också avråda dig om du mot förmodan skulle få för dig nåt, ”ler”. Ta hand om dig så du inte förvärrar skadan! Helgkramen
GillaGilla
Ja, otur är det men det ska nog lösa sig till slut. Tack för kram 😀 När jag gjorde lungfunktionsutredningen så fick jag bl a prova bricanyl, som är en astmamedicin. Varken kurvorna som blev när jag andades på olika sätt i apparaterna eller medicinen visade att jag har astma. Bricanylen gjorde ingen som helst skillnad så då uteslöts astma. Så nu vet jag att det inte är astma, allergi, hjärtfel, lungfel eller något annat lungfunktionsfel. Inte heller hjälpte omeprazol eller att sluta med blodtrycksmedicinen så jag är ju egentligen väldigt frisk 😀 Foten känns något lite bättre sedan igår och vi ska snart gå ut på en liten promenad. Bara i närområdet och inget avancerat. Jag måste få komma ut lite men jag ska vara så försiktig jag kan.
Kram
GillaGillad av 1 person
Ja du är då en hårding som inte deppar ihop när du både har hälsenan och andningen som är så dålig. Då ska jag inte klaga heller men hälsenan är tjurig och det verkar gå dåligt med läkningen. Cykla kan jag i alla fall. Att plocka hallon har inte gått bra för det är både hålor och stenar och men ser inte vart man sätter fötterna men jag har någon liter i alla fall. Svampplockning blir det nog inte för då måste jag gå långt i dåliga marker. Stormen har raserat trädgården. Förkylning och corona och tagit en hel vecka och någon surströmmingsskiva blev det inte heller Roligt att din son kommer men ta det försiktigt med foten.
GillaGilla
Det var länge sedan jag konstaterade att jag inte mår ett dugg bättre om jag deppar ihop. Det kan jag göra en kort stund men sedan är det bättre för mig själv att gå vidare och hitta ett ljusare förhållningssätt. Men den förmågan har jag nog med mig sedan födseln och alla är vi olika och hanterar livet på våra egna sätt.
GillaGilla