Resan till Gotland, dag 6.

Dagen innan åkte vi längst norrut, till Fårö, och den här dagen bar det av till den allra sydligaste delen av Gotland. Hoburgsgubben var målet för dagen. Men innan vi kom dit hade vi sett ut en del andra platser vi ville stanna till vid.

Efter att ha stannat i Visby för att ladda bilen fortsatte vi en kort sträcka till Högklints naturreservat. Högklint omfattar ett cirka 1,3 kilometer långt avsnitt av kustklinten söder om Visby. Klinten når sin högsta höjd, 48 meter över havet, vid själva Högklint.

Klint har två regionalt spridda betydelser i svenskan och i danskan. Den mest spridda betydelsen är ‘berg med branta väggar’; denna betydelse förekommer i Götaland och Svealand, till exempel Romeleklint i Skåne och Ullavi klint i Närke./Wikipedia


Som ni ser var det en härlig dag och vi njöt av sol, värme och en svalkande vind medan vi tog in alla vackra vyer.

Ibland gick det inte att undvika att få med okänt folk i bilderna men så är det när man är vid kända turistmål. Vi hamnar säkert också i någons bilder då och då.

Men här är det jag som spanar ut över havet.

Jag väntade på att en modig person skulle lämna klippan innan jag tog den här bilden.

Jag försökte inte ens övertala min höjdrädda syster att ställa sig där längst ut. Men så här långt kunde hon klara av att gå.

Från klintkrönet leder en trappa ned till en avsats som kallas ”Getsvältan”. Getter som förr betade på Högklint kunde ibland ta sig ned till det saftiga gräset på klipphyllan. Men eftersom de sedan inte kunde klättra upp igen, svalt de så småningom ihjäl./Länsstyrelsen.

Den lite äventyrliga delen av mig ville så klart gå ner och titta hur det såg ut men dit fick jag inte med mig Gunnel och Rocky. Trappan var inte utformad för att hundtassar skulle må bra av att gå där och Gunnel är som sagt höjdrädd.

Länsstyrelsen påstår också att den här grottan har gröpts ur av havet så vattnet måste ha varit mycket högre då. Eller så har berget rest sig upp över havsnivå. Jag vet inte vilket som är troligast så det får var och en ha sina egna funderingar om

När jag kom upp för trappan stod Rocky och väntade och var helt fokuserad på att jag skulle komma tillbaka. Precis som om han tyckte att det är inte ok att lämna flocken på det där sättet. Håll dig inom synhåll!

Desto gladare och mer avslappnad var han vid vårt nästa delmål. Toftagropen är en fin badsjö och där fick Rocky bada så mycket han ville. Då trivdes han. Vi gick en bit runt sjön så att vi fick vara för oss själva.

Här intog vi dagens lunch och njöt av att bara få vara.

Det är inte bara bad i vatten som är sköna utan ett sandbad kan vara minst lika trevligt.

Efteråt krävs ett nytt bad och det är ju inga problem.

Men vi hade fler platser att besöka innan vi kom till Hoburgen och nästa delmål hade nog varit en väldigt trevlig upplevelse men tyvärr blev det inte riktigt som vi hade tänkt. Här skulle vi ha promenerat längst ut och både för Rockys skull, som skulle ha fått många badtillfällen, och för vår skull, som gick miste om naturupplevelsen, var det synd att vi inte kom mycket längre än till parkeringen.

Från bilen såg vi att kossor gick och betade en bit bort, vid strandkapellet.

Vi har båda hört om kor som ser hundar som fiender och om flera tillfällen där de har attackerat. Vi undviker alltså platser där kor går utan stängsel mellan oss och dem. Vi tänkte inte på att vi körde över en färist tidigare så vi blev lite besvikna. Men vi gjorde i alla fall ett försök att hålla oss långt ut mot motsatta kanten för att kanske komma ut längst ut.

Det var ett bra försök men här tog det stopp. Ett staket hindrade oss från att fortsätta och tyvärr blev det inte mer av det här besöket. Vi var rörande överens om att inte fortsätta och utsätta Rocky för kor, som kanske mest var nyfikna men som gjorde oss alla nervösa. Det ska tilläggas att ingen av oss är rädd för kor utan det är bara för att vi hade med oss Rocky som vi valde att åka vidare.

Jag fick med mig en bild på några blommor i förbifarten och snart var vi på väg igen.

Nästa anhalt var Klinteberget. Ni vet ju att jag gillar att stå uppe på höjder, helst fjäll, och se ut över vackra vyer. Här var det ganska fint och mysiga stigar men inte alls något särskilt.

Vi började gå på en led men kom ifrån den och gick lite på måfå tills vi kom tillbaka till parkeringen. En fin liten runda men inte direkt en sevärdhet. Kanske är jag lite kräsen som helst bara vill ha härliga vyer.

Nu hade vi inga fler planerade stopp innan vi kom till Hoburgen men eftersom vi åkte på en så vacker väg den sista biten, en väg som följde kusten och bjöd på mycket fint, så stannade vi till vid ett tillfälle. Jag försökte även fota från bilen men fick inga bra bilder. En av dem får dock duga. Det här påminde mig en liten aning om de gröna kullarna i Wales och i Skottland.

En till väldigt märklig bild där färgerna inte är som i verkligheten men som ändå visar området där hoburgsgubben finns.

Det var varmt men med svalkande vindar och vi gav oss ut på jakt efter gubben. Vi har båda sett honom förut och rauken som föreställer honom är i sig inte särskilt mycket att se. Men hela området är en fin upplevelse och att komma upp på de högsta delarna ger en fin utsikt.

Här är han och som tur är har de märkt honom med lite röd färg så att man vet att det är just där han är. Nu i efterhand har jag förstått att vi skulle ha stannat några meter tidigare och fått se honom från den vinkel som visar honom tydligast.

Här är grottan där han enligt myten hade sin matsal. Det finns en hel del berättelser om hoburgsgubben men om någon är intresserad så finns det mer att hämta på nätet.

Vi följde stigen upp mot toppen.

När vi vände blicken åt andra hållet såg landskapet lite annorlunda ut. Annorlunda men ändå vackert.

Långt norrut såg jag ett gäng vindkraftverk. Här snurrar de nog på ganska bra.

Jag avslutar med världens finaste fotomodell.

Vi har ingen Wifi i stugan och använder mobilt hotspot när vi är ute på nätet. Det funkar bra när det finns täckning men ofta är det dåligt med det. Därför får jag passa på när jag både har tid och täckningen finns så jag hamnar lite efter med att titta in till mina bloggvänner och även med att få till egna inlägg. Tid finns men det behövs ju även ett fungerande nät. Det är inget konstigt med att jag hamnar efter under resor, då så mycket annat prioriteras, men eftersom vi bor på samma plats hela veckan så är det inte det som hindrar. Men så småningom kommer jag ikapp.


En kommentar

    • Gotland har en väldigt varierande natur. Inga höga berg men massor av klippor, raukar och stränder. Vi hinner bara se en bråkdel under vår vecka här. Det är inte en stor ö men det finns massor att se 😀

      Gilla

  1. Getsvältan, vilket förfärligt namn, men det säger ju precis som det var. Stackars djur! Jag är också höjdrädd så jag har nästan problem att ens titta på stupen på bilderna. Det snurrar till i huvudet direkt! Ännu en toppendag, minns när vi var på ön och hade två jyckar med oss, Loppan och Larissa, vi fick bära dem över färistarna för de tyckte underlagen var så obehagliga. Och det var ju meningen, att inte kossorna skulle passera. Men det såg rätt kul ut med en stor rottweiler som höll framtassarna på Hasses axlar när de passerade. Många minnen väcks till liv av dina foton! Tack för dem! Kram

    Gilla

    • Ja, visst får man upp hemska bilder i huvudet när man läser om det. De kunde väl ha satt upp ett staket av något slag. Jag kan känna svindel ibland men oftast går det bra. Men underligt nog kan jag också känna den där yrseln och suget i magen när jag ser bilderna. ja, det var en väldigt fin dag. Vi har undvikit att gå över färistar just för att Rocky väger nästan 40 kg och vi vill inte in i kohagar. Jag ler åt den bild jag får upp åt er rottweiler med tassarna på sin husses axlar 😀 Hoppas det bara är fina minnen.
      Kram

      Gilla

  2. Så himla kul att förflyttas tillbaka i tiden, till vårt Gotlandsbesök.

    Ni besöker samma platser som vi gjorde när vi åkte söderut. Minns fortfarande hur höjdrädslan slog till uppe på högklinten. Å så var barnen med och det gjorde inte saken bättre. Faktiskt kan jag än idag komma ihåg hur jag kände mig däruppe.

    Grottan är ju jättefin. Dit hade jag gärna begett mig om jag inte hade varit rädd för höjder.

    Vackra speciella Gotland! ❤️

    Gilla

    • Vad roligt att minnena från ett fint besök här dyker upp hos dig 😀
      Det är fint med högt belägna utsiktsplatser men visst är det läskigt med de branta klipporna. Jag minns min egen panik när vi besökte höjder med våra barn. Här hade jag inga problem med svindel men ibland är det värre och märkligt nog kan jag få den där sugande känslan i magen och lite yrsel av att titta på bilderna i efterhand.
      Grottor har en mystik över sig som jag gillar. Det var självklart att jag skulle gå dit och min selektiva svindel valde att hålla sig borta som tur var.
      Gottland är verkligen en speciell ö 😀

      Gilla

  3. Fortsatt fina dagar och trevliga upplevelser! Känns väldigt bra att få följa med genom dina fina bilder! Getsvältan … ryser lite när jag tänker på de stackars getterna! Grottan ser spännande ut … lite tveksam om jag skulle våga gå i trappan, men kanske …

    Tråkigt att ni inte kunde promenera som ni tänkt där vid Kovik, men ett klokt beslut att inte gå där med Rocky i sällskap.

    Har varit där vid Hoburgen en gång … fint område är det och roligt att se ”gubben” 🙂

    Önskar er fortsatt bra dagar … kanske är ni snart på hemväg …

    Kram

    Gilla

    • Ja, vi har haft tur både med vädret och våra utflykter 😀 Tack Anki! Kul att du vill hänga med. Visst låter det otäckt med de svältande getterna. De kunde väl ha byggt ett staket. Jag gillar grottor och om jag kan gå in utan att behöva huka så vill jag gärna titta in i dem.
      Det hade säkert varit en väldigt fin promenad vid Koviken men har man hund så får man anpassa sig.
      Det är väldigt fint vid Hoburgen och även om gubben inte är särskilt speciell så är det kul att ha sett honom.
      Tack! Vi lämnar Gotland i morgon men så småningom kommer det fler inlägg härifrån.
      Kram

      Gillad av 1 person

  4. Det är vacker natur där ute på Gotland. Annorlunda. Ibland undrar jag om saker och ting som blir sevärdheter.. varför liksom. Fint att få följa med på er resa och att ni anpassar den till Rocky gör den till en speciell resa så klart. Främst på gott 🙂 Kram

    Gilla

    • Gotland har så mycket fint att bjuda på. Många olika naturtyper och det är kul med variation. Vad som är sevärt är nog som med konst…det ligger i betrakarens ögon. Jag är mest ute efter vackra vyer och fin natur men även i städer finns det mycket vackert. . Kul att du hänger med. Är man djurvän och har en hund med sig så anpassar man sig mycket efter hunden. Men det gör vi gärna för han är en så stor del av det fina med den här resan 😀
      Kram

      Gilla

  5. Vilka underbara vyer! Men Getsvältan … usch så hemskt, stackars getter 😦
    Ni hann med mycket även om ni inte kunde ta er dit ni planerat men det var nog klokt att undvika korna. Landskapet är så fantastiskt vackert på Gotland. Och vilka vyer över havet. Förstår att din syster inte ville gå längst ut på den klippan. Och så Rocky … som han njuter av bad, både i vatten och sand. Och jag håller med om att han är världens finaste fotomodell.

    Kram

    Gilla

    • Ja, det var vackert men att getterna råkade illa ut kändes inte alls kul. Men vi njöt av vyerna och det var en fantastisk utsikt där.
      Det blev en intensiv dag även utan promenaden vid Kovik och vi var trötta men nöjda när vi kom tillbaka till stugan. Nere vid Hoburgen var det också fantastiskt vackert och storslagna vyer. Min syster höll sig borta från branterna men hon såg det mesta i alla fall. Rocky är en supermodell 😀
      Kram

      Gilla

  6. Fantastiskt fina bilder, jätteroligt att få se! Gotland har verkligen spännande natur och så härligt att se Rocky njuta för fullt av alla bad.

    Nej jag hade inte heller gått nära kor om jag haft hund med. Här hemma blev några anfallna av en ko när de hade en hund med sig.

    Gilla

    • Tack Marie! Den här resan har gett oss så mycket när det gäller naturupplevelser och även en fin vandring i Visby. Kul att du hänger med 😀 När Rocky är glad blir vi också glada. Jag har hört flera liknande berättelser om kor och hundar så vi håller oss helst borta från dem.
      Kram

      Gilla

  7. Så fantastiskt vackra bilder, vackra vyer och en vovve, bra kombination. 🙂

    Bra med wifi ju men finns det inget så får man ju köra på hotspot, fungerar ju ibland iallafall.

    Ha en underbar kväll nu.

    Gilla

    • Tack! Det var många vackra motiv 😀 Vovven är en stor del av om bilderna blir bra.
      Hotspot funkar oftast bra men här är det lite si och så med mottagningen. Man får vara glad för det lilla.
      Tack och detsamma!

      Gillad av 1 person

  8. Naturen och vyerna är ju alldeles fantastiska men branterna säger jag nej tack till. Hur gärna ja än vill så går det inte men njuta på avstånd och av bilderna går desto bättre.

    Man kan väl lika bra skriva om resan i efterhand tycker jag. Svårt att hinna uppdatera hela tiden.

    Kram och god kväll!

    Gilla

    • Då tänker du som min syster. Gärna höjder och utsikt men på behörigt avstånd från branterna. Men det går ju bra att njuta av naturen på lite avstånd och hon ser mina bilder efteråt, precis som du.
      Ja, det går bra att skriva i efterhand. Under resan måste annat få första prioritet men när jag hinner så tycker jag att det är avkopplande att fixa bilderna och blogga. Det brukar ta några dagar hemma innan jag är klar med en resa.
      Kram

      Gilla


Lämna ett svar till Marie Avbryt svar