Roadtrip Frösön – Storbritannien, dag 12.

Det var dags att lämna Edderton och vi sa hejdå till våra grannar och fortsatte vår resa.

Målet var Edinburgh och den gamla vulkan som finns i staden. Men vi stannade för rast och lite matsäck och passade då på att följa en kort led i närheten av ett köpcenter. Det var inga billiga affärer där och priserna lockade inte till några inköp. Jag hade glömt mitt nattlinne tidigare och tittade efter ett nytt men jag använde hellre en vanlig t-shirt än att betala vad de kostade här. Men toan hittade vi. Guldkranar och korgar med servetter bredvid. Men spolningen var under all kritik trots allt det påkostade. Det var dock väldigt skönt att sträcka lite på benen.

Vädret hade slagit om och regnet hängde i luften. Min son körde och rätt som det var dök det upp några hästar. Jag hann få upp kameran lagom i tid för att få med en del av konstverket.

Vi tog oss igenom stan och jag försökte fota genom vindrutan. Men nu hade det börjat regna och bilderna blev både suddiga och fulla av de vita fläckar som brukar hamna i bilderna vid regn. Vi tänkte inte avstå från att vandra upp på Arthur´s seat bara för att det regnade så vi fortsatte och när vi kom fram till parkeringen hade vi sådan tur att regnet precis upphörde. Arthur´s Seat är en del av en utdöd vulkan som hade sitt senaste utbrott för över 350 miljoner år sedan. Ingen fara att det skulle börja bubbla under oss när vi tog oss upp där med andra ord. Upp på den högsta höjden skulle vi ta oss och där uppe är det vid klart väder en fin utsikt över Edinburgh. Det var inte någon klar sikt när vi var där men det var i alla fall inte tjock dimma.

Alla dessa gula buskar ger färg mitt i allt det gråa. Gräset bidrog också till en roligare upplevelse.

En ruin men den brydde vi oss inte om.

Vi var många som ville upp på toppen trots det lite ostadiga vädret.

Nu kanske ni undrar hur jag tänkte när jag planerade att ta mig upp på ännu en topp. Visserligen bara en topp på en kulle men ändå uppför. Den här kullen är 251 m hög och jag hade ju inte tänkt utsätta mig för fler jobbiga uppförsbackar eftersom jag blev så påverkad tidigare. Ja, den frågan är högst berättigad och jag vet inte om jag ens funderade på att avstå. Det var ju bestämt att vi skulle dit och det var bara sista delen som verkade vara brant.

När jag satt och sorterade bilderna inför det här inlägget fick jag plötsligt en insikt. Det är ju nu konstaterat att mitt hjärta och mina lungor fungerar perfekt och efter det beskedet har jag fått en del tips och råd om vad som kan vara orsaken till min plötsliga brist på ork och andra symptom. Just den här dagen minns jag nu att jag sa till min son att orken var betydligt bättre än tidigare och att det gick bra att gå så länge det var en lagom lutning. Vet ni vad skillnaden mot tidigare var? Jo, att det hade regnat och att det senare började regna igen. Flera personer har föreslagit att det kan vara en pollenallergi som plötsligt har brutit ut. T o m läkaren på hjärtintensiven frågade om jag hade pollenallergi men han gick vidare med funderingarna när jag sa att jag aldrig hade haft några sådana problem. En person har berättat för mig om sina liknande problem och att det berodde just på pollen. Tänk om det kan vara så enkelt. Jag tänker inte vänta på att remissen ska gå tillbaka till HC och sedan invänta åtgärder och undersökningar. Jag måste fråga min leverläkare innan jag på eget bevåg köper någon allergimedicin eftersom mina andra mediciner kan påverkas. Men på måndag ska jag ringa min kontaktsköterska och föreslå att hon ber läkaren skriva ut något bra piller. Varför inte chansa på att det är så det är i stället för att bara vänta och må dåligt? Håll gärna tummarna för att det här är lösningen och för att min läkare faktiskt tycker att det är en bra idé att testa.

Vi fortsatte uppåt i en behaglig lutning och njöt av dagen som var skön trots grådiset.

Som ni ser, om ni tittar noga, så går leden längre upp snett till vänster och det är inte förrän man når krönet där som det börjar bli en brantare lutning. För det är upp till toppen alla är på väg.

Jag och min son gissade att det här är den plats där det för miljontals år sedan bildades en krater.

Här har vi kommit en bit upp i den lite brantare delen och visst kändes det men inte mer än det skulle ha gjort även innan mina problem startade.

Vi nöjde oss med att stå nedanför den klippa som var högsta punkten. Det blåste ganska mycket och jag hade gärna rejält med mark omkring mig.

Tänk om det hade varit lika fint väder som när vi var på Handa Island. Då hade vi kunnat urskilja detaljerna i staden nedanför oss mycket bättre. Men vi får vara glada för att vi hade så pass mycket sikt som vi hade.

Några tyckte att det här var en bra plats för att röka hasch. Det luktade inte gott och jag känner mig lite som en bitter kärring som snörper på munnen åt sådana aktiviteter. Jag bryr mig egentligen inte om vad okända ungdomar gör med sin hälsa men jag störs av den lukten. Mycket mer än om någon skulle röka vanliga cigaretter.

Trots lite dålig sikt så var det fint att vara där uppe och se ut över Edinburgh. Mer än bilresan genom staden och vandringen upp hit blev det inte av besöket här men vi var ju inte ute efter stadsupplevelser utan ville njuta av naturen runt om i Storbritannien.

Där nere kan man i alla fall urskilja det som jag tror är Edinburgh Castle.

Precis när vi hade bestämt oss för att gå ner igen började det regna. Stenarna och klippan blev genast väldigt hala och vi såg minst en kvinna halka och ramla. Jag tänkte att här gäller det att vara försiktig så jag satte mig nästan ner och använde både händer och fötter tills jag kom ner till säkrare underlag. I sådana lägen bryr jag mig inte om ifall jag ser löjlig ut. Inga brutna ben på mig tack.

Lite regn gjorde oss inget och vi tog vägen genom det som vi tror var kratern för att slippa halka på de stenar som fanns längs leden. Det var ett mjukare och skönare underlag för hela kroppen och det blev en skön promenad ner.

Tidigare under dagen hade bilen talat om för oss att oljeservice krävs om 1000 km. Hundra mil alltså och då skulle vi kanske ha kommit till Frankrike på sin höjd. Jag kollade i instruktionsboken vad kravet innebar och insåg att det bara var en rutinservice vid en viss mängd körda mil. För säkerhets skull kollade vi oljan och den såg både bra ut i färgen och nådde upp till en perfekt nivå på oljestickan. Morgonen därpå ringde jag min verkstad och fick bekräftat att det var ingen fara och att vi kunde boka en tid tills jag kom hem. Skönt att texten oljeservice KRÄVS inte var så viktig som den antydde.

Inte heller nu blev det några bra foton från färden genom stan men när vi skymtade slottet en kort stund lyfte jag i alla fall kameran och så här blev det.

Vi lämnade Edinburgh via den här bron och fortsatte en kort resa till den lägenhet vi hade bokat för natten.

Det blev en bra dag trots lite sämre väder och vi var båda nöjda med vad vi hade sett och gjort. Samtidigt kändes det lite vemodigt att vi nu var på väg söderut igen eftersom det kändes som om vi var på väg hem. Hemma är alltid bäst men vi ville inte känna så riktig än. Vi hade mycket kvar att se.

Bokmärk permalänken.

En kommentar

  1. Så fint att få vara med er på denna färd och dessutom få se jättevackra bilder, bra där av er.

    Synd att det blev lite sämre väder men det får man ju stå ut med, vackert var det ju ändå.

    Ha en fin fortsatt afton.

    Gillad av 1 person

    Svara

    • Tack så mycket! Vi har njutit massor av den här resan och lite mer finns det att berätta om 😀 Vi hade fint väder när det var som viktigast så vi ska inte klaga alltför mycket. Den här dagen blev ju ändå bra på sitt sätt.
      Tack och detsamma!

      Gillad av 2 personer

      Svara

  3. Vilket härligt ställe med de fina kullarna och gula blommorna överallt. Det är så nu att det är så mycket pollen eftersom det blev både vide al och björk samtidigt och många har varit besvärad av allergi i vår. Jag äter medicin för det men det har inte hjälpt fullt ut så nu har jag både nässpray och ögondroppar dessutom och men har liksom ingen ork när det blir så här. Annars har jag klippt gräs för första gång och tog ett dopp i sjön för jag blev så svettig och trött. Kändes lite kallt men var i alla fall 17 grader. Värmen är härlig i alla fall och nu känns det lätt att leva.

    Gilla

    Svara

    • Det var tjusigt med allt det gula som lyste upp och likadana buskar såg vi på många platser runt om i Storbritannien. Jag har aldrig haft besvär med pollen förr men nu börjar jag tänka att det plötsligt ger mig besvär. Jag hoppas att det är så för då finns det nog något att göra åt saken.
      Härligt att du äntligen har fått värme och t o m kan bada i sjön 😀

      Gilla

      Svara

  4. Vilken utflykt ni fick uppleva, så många fina foton som vi får ta del av. Jag njuter ju av höjder som du vet och jag kan nästan känna känslan av att stå där uppe och se vidderna. Bra du är försiktig, hala stena kan vara riktigt förföriska.

    Mycket pollen i år så det kan mycket väl vara så att det är det du reagerat på. Ska bli spännande att höra hur det går med sökandet av orsaken till dina besvär.

    Det får bli en vandring på Alvaret, jag har packat ner kameran ifall någon pippi dyker upp. Vi ska sätta oss i kväll och kolla upp våran rutt. Spännande med gryning.

    Önskar dig en härlig söndag!

    Kram

    Gilla

    Svara

    • Det var en fin utflykt och lite regn kanske bara var bra nu när jag misstänker att det gjorde gott för min del 😀 Vi njuter båda av höjder och jag trodde att nu får det vara slut på sådana för min del. Men nu kanske jag kan hoppas lite 😀
      Jag har hört många säga att det är mycket pollen och att det kan ge sådana här besvär. Jag hoppas att min läkare är med på noterna och skriver ut något bra piller.
      Lycka till med att hitta storspoven och hälsa från mig om ni möter den 😀
      Tack Lotta och detsamma till dig!
      Kram

      Gilla

      Svara

  5. Vad roligt att få se lite bilder från en del av världen som står högt på min bucket list. Klokt att ta det försiktigt när en går. Hoppas din läkare kan skriva ut någon allergitablett, och att problemet är så ”enkelt” löst! Kram

    Gilla

    Svara

    • Jag hoppas att ni kommer dit och det finns massor att se. Du vet redan vilken plats jag rekommenderar varmast men alla prioriterar olika och det finns många valmöjligheter. Klippor, stenar och regn är inte en bra kombination när det lutar neråt. Men allt gick bra och det gjorde det även för den kvinna vi såg ramla.
      Jag hoppas att det går fort att få någon allergimedicin. Jag får väl hota med att annars går jag till apoteket och köper något i alla fall och det borde vara bättre att de vet vad jag petar i mig. För min säkerhets skull också så klart.
      Kram

      Gilla

      Svara

  6. Berget var så vackert på avstånd med allt det gröna och gula. Fint att höra att du fixade den här vandringen med mindre besvär.

    Ja pollen påverkar en på olika sätt. För maken och mig är det mest nysningar, klåda i ögonen och rinnande näsor, men säkert kan det påverka när det gäller ”flåset” också, tycker mig känna av det lite. En viss trötthet upplever vi båda.

    Kram

    Gilla

    Svara

    • Ja, visst var det vackert. Mycket färg trots det lite trista vädret. Jag hade ännu inte fattat att det var något annat än ålder och krämpor som minskade min ork så jag trodde bara att jag hade en bättre dag då. Nu kan jag dra lite andra slutsatser och hoppas på att de stämmer. Det är mest de symptom ni har som jag tänker på i samband med pollenallergi men efter att ha hört om att det kan bli som för mig har jag tagit mig en funderare. Jag önskar att ni kunde slippa era besvär och jag hoppas att ev pollenmedicin kan lindra för mig också.
      Kram

      Gilla

      Svara

  7. Fina bilder som vanligt.

    Låter ju inte helt otroligt att det skulle kunna vara pollen som du reagerar på, som jag förstått det kan man få en allergi precis när som helst i livet. Nog bra om du kollar upp det med vården.

    Kram

    Gilla

    Svara

    • Tack Marie!
      Jag lutar alltmer åt att det kan vara plötslig pollenallergi. Eller jag hoppas det för då kan jag göra något åt det. Det är så tråkigt att inte orka gå ut på promenader. Jag ska ringa i morgon och hoppas på bra respons.
      Kram

      Gilla

      Svara

  8. Verkligen ännu en härlig utflykt! Såå fint att få hänga med och jag njuter av dina bilder! De gula blommorna lyser verkligen! Är det ginst?

    Jag har aldrig tidigare lidit av pollen, men de två senaste åren har jag haft problem med klåda i ögonen. Problemet försvann när jag testade receptfria allergitabletter. Kanske är det någon form av allergi även hos dig. Hoppas din doktor hittar någon effektiv medicin!

    Kram

    Gilla

    Svara

    • Ja, det var ännu en fin dag även om det var lite regn emellanåt. Det kanske t o m hjälpte till lite 😀 Jag tänkte på ginst men jag tycker inte att de ser ut som sådana. Jag tror att det är samma sorts buske som växte på många platser i Skåne, bl a nära Stenshuvud, men jag kommer inte riktigt ihåg vad de hette eller exakt hur de ser ut. Men kanske finns det någon ginstsort som ser ut så här. Jag borde ha tagit närbilder.
      Jag börjar tro på det här med pollen och flera personer har sagt att det har kommit plötsligt. Jag tänker i första hand på förkylningssymtpom när det gäller pollenallergi men jag har även hört om symptom liknande mina. Jag hoppas att jag får med mig läkaren på det här.
      Kram

      Gillad av 1 person

      Svara

  10. Nu ska jag läsa igen de inlägg jag missat från er resa. Vilken härlig vandring även om inte vädret var det allra bästa. Det är fantastiskt vackert med de gula buskarna som heter Gorse på engelska och ärrtörne på svenska. Jag har sett samma gula sluttningar under alla mina resor i Storbritannien. Dom blommar den tiden på året.

    Pollenallergi … ja men visst låter det troligt. Nu har jag ju inte läst dina efterföljande inlägg ännu och kanske du skrivit hur det gått efter att du tagit kontakt med din läkare igår. Jag håller tummarna för att du kan få hjälp med någon allergimedicin.

    Nu ska jag läsa vidare!

    Kram

    Gilla

    Svara

    • Det var en skön vandring upp på vulkanen och jag tackar för upplysningen om vad buskarna heter. Då hade jag i alla fall rätt i att det var tveksamt om det var ginst. De här buskarna och alla blue bells har gett färg till många platser vi besökte.
      Jag tror på pollenallergi. Jag väntar nu på svar från hälsocentralen och min läkare där. Sköterskan som jag pratade med tyckte att det lät troligt och hon ska höra av sig så fort läkaren har hunnit med mitt ärende.
      Kram

      Gilla

      Svara

Lämna ett svar till Anki Avbryt svar