Dag 2
Den här dagen började i Ljusdal och slutade i Uppsala hos min son. När jag åker den här vägen stannar jag oftast i Tönnebro för att få röra på mig lite och för ett toabesök. Det finns en liten naturstig, alldeles lagom lång för att bara få igång rörelseapparaten och mota bort stelheten.
När jag kom till Uppsala sken solen fortfarande och jag fick njuta en stund av en vacker körsbärsblomning.
Min son bjöd på en supergod gryta, som även räckte till att fylla mattermosen dagen därpå. Efter middagen ville vi båda ta en promenad och då hade molnen börjat tätna. Vi har gått många promenader i Uppsala och det finns massor av fint att se men den här gången blev den nya bron över Fyrisån det huvudsakliga målet.
Det finns en hel del skogs- och naturområden centralt och vi båda tyckte att tystnaden här var väldigt skön. Helt tyst var det så klart inte. Fåglarna sjöng så fint för oss men det gjorde de under hela stadspromenaden också.
Dag 3
Vi kom iväg ca kl åtta på morgonen och dagens mål var att nå färjehamnen i Trelleborg. En lång dagsetapp alltså, drygt 70 mil. Färjan gick 22.00 så vi hade god tid på oss och vi hade även planerat in ett besök i Glotternskogens naturreservat, lite utanför Norrköping. En skön dag med en värmande sol och en fin stig. I alla fall i början. Det här är en urskog och då får oftast de träd som fallit ligga orörda. Den stig som fanns närmast sjön var röjd och med bra framkomlighet. Lite senare blev det värre.
En livrädd kopparödla som inte vågade röra sig när vi kom för nära.
Ja, ni har ju lärt känna min son via bloggen och vet att han gärna hoppar, klättrar eller gör balansövningar när han känner för det och när ett bra tillfälle dyker upp.
Men ibland står han också helt stilla och bara tar in det han ser.
Harsyra.
Mattermosen kom fram och grytan smakade om möjligt ännu bättre.
Stigen svängde bort från sjön och till att börja med var det bra framkomlighet. Ibland dök det upp något enstaka fallet träd men det kändes helt ok. Tills vi hade klivit över eller tagit oss under så många träd att vi plötsligt stod mitt i ett område där inget håll såg genomträngligt ut. De här bilderna visar inte de värsta platserna. Vi kröp, klättrade över och trängde oss igenom snåriga och trånga områden och efter ett tag började vi titta på klockan med en liten aning oroskänsla. Klockan tickade snabbt iväg och vi var ju tvungna att ta oss framåt.
Efter ett tag skrattade jag till och sa att snart ser vi nog ut att ha varit i slagsmål med vilda katter och just då tittade jag till på min arm och såg att flera rivsår blödde ganska bra. Fram med en pappersnäsduk för att hejda blodflödet (som inte var jättestort) och sedan var det bara att fortsätta med forcerandet av moder natur. Till sist kom vi fram till sjön igen och gissa om det var skönt att kunna gå som vanligt på en fin stig.
Jag kan inte avgöra om det här är en padda eller en groda men den är ganska söt i all sin fulhet. Den satt mitt på vägen och jag hoppas att den inte blev överkörd. Förhoppningsvis skuttade den iväg när vi hade försvunnit. Kanske trodde den att vi inte skulle se den om den satt helt stilla.
Vi hade inte lika mycket tid på oss som vi hade räknat med när vi for vidare men vi hann i alla fall med ett fikastopp utanför Mjölby. Det kändes extra kul att stanna till där, vid en stad där jag bodde i fyra år och var sysbo med min lillasyster. Det är en fin rastplats men jag har ju aldrig haft anledning att stanna där förr.
19.30 var vi på plats i kön för att få åka ombord på Akka, den färja som skulle ta oss till Travemünde.
Det tog ett bra tag innan nästan alla långtradare hade kört ombord och då var det dags för oss med personbilar. Vi hamnade längst fram på det nedersta bildäcket och fick köra in i ett trångt utrymme. Vi förstod att vi skulle få vänta länge på vår tur att lämna färjan morgonen därpå och att få backa ut hela vägen. Men först skulle vi sova gott i vår hytt.
På morgonen satte vi oss i bilen och var beredda på en lång väntan. Men plötsligt öppnades taket och vi blev först, på det här bildäcket, att få köra iväg. Vilken väldigt trevlig överraskning.
Som förväntat hinner jag inte med bloggande eller bloggläsande i den vanliga takten men när jag får lite tid över kommer jag på besök eller skriver ett inlägg.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Det är härligt att läsa om er roadtrip. Men det var väldigt så många trädstammar som låg i den skogen. Oftast röjer dom ju så att det går att ta sig fram men så var det inte här. Förstår att ni började känna en viss oro i och med att ni hade en färja att passa. Men ni hann ju gott och väl. Och vilken tur ni hade när ni skulle åka av färjan.
Ha nu en fortsatt fin resa!
Kram
GillaGilla
Kul att du tycker så 😀 Den delen av skogen var inte kul att gå i men som tur är hann vi fram i tid. Det var röjt där vi gick först och vi lyckades i alla fall ta oss tillbaka dit efter ett tag. Vi trodde att vi hade den sämsta platsen på färjan men det visade sig vara den bästa 😀
Tack Anita!
Kram
GillaGilla
Jeg må smile når du er på tur med din sønn. Han klatrer rund og byr på seg selv. Det er så trivelig å følge med på turen deres. Det er alltid så mye å oppdage om man tar seg tid.
GillaGilla
Ja, han bjuder gärna på sig själv och det är alltid roligt att resa med honom 😀 Kul att du vill hänga med och visst finns det mycket att upptäcka om man bara letar lite.
GillaGilla
Vilken tur att inte sonen ramlade ner från trädstammen till ett kallt och blött dopp! Leklusten ska finnas kvar så länge som möjligt, tyvärr är det kroppen som sätter stopp, annars skulle jag också klättra och krypa…Er semester har börjat på bästa vis, undantaget rivsår på armarna, tur det inte var katten som klöste! Lycka till på färden!
GillaGilla
Hahaha, det hade nog sett ganska kul ut om han hade plumsat i plurret där. Men bara om det hade gått bra och han inte hade gjort illa sig. Som tur var gick det i alla fall bra. Jag känner samma sak. Jag både klättrade och kröp när jag var yngre men numera får den yngre generationen hålla på med sådant. En bra början på semestern. Senare blev det inte lika kul men mer om det i senare inlägg. Men det löser sig säkert.
Kram
GillaGillad av 1 person
Även dag två och tre blev bra dagar. Själv hade jag dock inte vågat ge mig ut i skogen om jag visste vi hade en båttid att passa. Så mycket is i magen har jag dessvärre inte. Just den rastplatsen har vi stannat vid och jag tycker den ligger väldigt vackert.
Jag hajade till när jag läste att ni skulle få backa av båten för vi har alltid kört rakt av och så blev det för er också.
Ha det nu fortsatt gott på resan!
Kram
GillaGilla
Väldigt bra dagar och en fin början på resan. Vi hade planerat in ett stopp och en promenad men när det tog längre tid än planerat så blev vi lite stressade. Men man kan inte göra så mycket annat än att ta sig fram så fort naturen tillåter. Det gick ju i alla fall bra 😀 Visst är det en fin rastplats och det var kul att ha anledning att stanna där.
Det hade säkert gått att backa också men det var väldigt skönt att bara kunna köra rakt fram och dessutom slippa vänta.
Tack Znogge! Just nu har vi en del motgångar men det löser sig säkert snart.
Kram
GillaGillad av 1 person
Det är ju ro-ro fartyg och då behöver man aldrig backa. Det skulle ta alldeles för lång tid för dagens färjor behöver tömmas snabbt.
Kram
GillaGilla
Ok jag googlade begreppet och vet nu vad det är 😊
GillaGilla
Det är såå trevligt att få följa med på resan och bilderna är som alltid jättefina och verkligen roliga att få ta del av, så stort Tack för dem!
Så bra att ni slapp backa av färjan!
Eftersom du undrar, så kan jag berätta att det är en padda. Grodor är släta, smalare och har längre bakben, men söt är den i vilket fall! 🙂
Ha en fortsatt fantastisk resa och kör försiktigt!
Kram
GillaGilla
Tack Anki! Du är så välkommen att hänga med 😀 Det var väldigt skönt att slippa backa och att kunna köra av tidigt och rakt fram.
Tack snälla du för infon om paddan. Nu ska jag försöka komma ihåg det till nästa gång.
Vi har mestadels haft det väldigt bra men nu har det blivit några missöden och lite osäkerhet om fortsättningen finns. Men det är ingen fara och det löser sig säkert.
Kram
GillaGillad av 1 person
Det är så roligt att läsa dina reseberättelser, så trevligt skrivna och med berättande bilder till. Gläds med dig som kan göra en härlig roadtrip med din son. Kram
GillaGilla
Tack Anna! Vad roligt att du tycker så 😀 Vi har alltid kul när vi reser tillsammans och det är en förmån att kunna åka med min son. Nu har vi en del osäkerhet i planerna men det fixar sig säkert.
Kram
GillaGilla
Vad härligt att få hänga med. Det ser alltid så mysigt ut när man ser bilder på dig och sonen. Vad läskigt när ni knappt kom ut ifrån er promenad med alla fallna träd, jag hade nog fått lite smått panik. Söt groda 😊 ska bli spännande att få fortsätta följa er tripp.
Kram
GillaGilla
Roligt att du vill hänga med 😀 Vi har det oftast mysigt och roligt men att hamna mitt i alla fallna träd och med svårgenomträngliga områden var inte kul. Som tur var tog vi oss ut i tid.
Grodan är en padda har jag fått veta nu. Anki kan det mesta om svampar, blommor och diverse små djur och nu vet jag skillnaden mellan padda och groda. Om du vill kan du titta i hennes kommentar.
Det är en spännande resa men tyvärr med inblandning av en del problem. Förhoppningsvis löser de sig bra och mer om det skriver jag i ett senare inlägg.
Kram
GillaGilla