Första gången jag vet att jag har besökt den här marknaden var 1995, då jag tillsammanse med man och barn precis hade flyttat till Östersund från Strängnäs. Eftersom jag är född här och har vistats här en hel del även sedan mina föräldrar och vi, deras döttrar, lämnade staden när jag var väldigt liten, är det möjligt att jag som barn besökte Gregoriemarknaden. Men det är inget jag minns.

Denna marknad har en lång historia. 1798 flyttades den till Östersund från Frösön, där den hade funnits sedan 1000-talet. Den förbjöds under en period men återkom och nu är den en välkommen tradition första helgen i mars varje år. En stor del av marknaden är de forbönder som fortfarande traditionsenligt kommer körandes med sina hästar. Forkörning är att med användande av dragdjur, som häst, oxe eller ren, utföra transporter, vanligen vintertid och och det var oftast bönder som drygade ut sin försörjning med att mot betalning utföra olika körsysslor. Eftersom de körde foror kallades de för forbönder. Ordet fora fanns redan i fornsvenskan med betydelsen färd, medfört gods (jämför med nutida fordon). Varje år bedrev många män forkörning mellan de olika större marknaderna, med början i Röros (Norge) och till sist i Östersund. Eftersom vägnätet inte var särskilt utbrett hölls marknaderna på vintern för att vattendragens isar skulle underlätta färden.

Sådärja, nu har jag gjort det jag brukar försöka undvika, nämligen att skriva en alldeles för lång faktatext. Jag orkar oftast inte själv läsa faktatexter eftersom hjärnan brukar stänga av då och därför har jag stor förståelse för om ni hoppar över det stycket.

Jag frågade vännen Anna-Lena om hon ville ta en promenad över till Vinterparken (Badhusparken) och besöka marknaden. Det ville hon gärna och igår möttes vi utanför hennes lägenhet för att ta oss över bron mellan Frösön och Östersund. Marknaden var i full gång, nästan lite för välbesökt för min smak, men är det någon gång det ska vara ett folkmyller så är det på en marknad. Halvvägs över bron fanns dessa väldigt vita videkissar.

Framför scenen hade färglada mattor lagts ut och matvagnar ställts upp. En tillfällig uteservering och konceptet verkar gillas. En av minst två uteserveringar under helgen.

Som sagt, ett folkmyller och för att ta sig fram var det bara att lunka på i den takt som de längre fram bestämde. Marknaden har krympt rejält sedan mitt första besök här 1995. Då var det knallar härifrån och längs gatan upp till Stortorget där hela ytan också nyttjades av alla knallar. Numera är uppskattningsvis bara hälften så många knallar här. Kanske lite synd men ändå ganska skönt för min del. Det ska vara mycket folk på en marknad för att stämningen ska vara den rätta men lagom är bäst och här hann jag aldrig bli jättetrött i huvudet.

Det märkliga var att varje gång vi stannade vid ett marknadsstånd för att titta lite mer så var vi så gott som ensamma där. Vi behövde aldrig trängas och vi fick varje gång försäljarnas uppmärksamhet så fort vi stannade. Jag hade inställningen att jag skulle kunna gå genom marknaden utan att köpa något eftersom det inte skulle finnas något veganskt bland allt ätbart. Men här fanns det tre sorters veganska, handgjorda chokladpraliner. Gissa vad som hamnade i min väska. Anna-Lena fick finna sig i att bli fotograferad vid de olika stånden. Hon blev också sugen på en av pralinerna och fick även hon en liten påse med sig.

Här är det tvålar som väcker intresse.

Ännu mer choklad. Jag hade redan betalat 75:- för tre ynkliga praliner så jag lyckades stå emot att betala 99:- för en chokladkaka här, trots att de också var veganska. Men Anna-Lena hittade en favorit och den slank ner i hennes ryggsäck.

Vi stannade till vid fler stånd och det var trevligt att gå där och känna dofter från diverse godsaker, t ex brända mandlar, munkar och inte minst kolbullar. Kolbullar är ett måste på marknader här. Smeten är helt vegansk men för att de ska bli riktigt goda ska det vara fläsk i och det är inte riktigt lika veganskt 😀

Vi lämnade marknaden för att gå till Ecocaféet och ta en fika. Alla kakor och bakelser är veganska och kaffet smakade gott. Vi delade på en jättegod chokladboll och det var alldeles lagom mycket med en halv.

Nöjda med vårt marknadsbesök och vår fikastund vandrade vi tillbaka över bron till Frösön. Under bron och på sidorna om den är det öppet vatten men bara en lite bit längre bort är leden över sjön fortfarande öppen och används av en del personer. Det är lite svårt att urskilja kontrasterna i den här bilden men fåglarna simmar i öppet vatten.

Vid en tillbakablick in mot stan syns det lite bättre och en del personer är lite väl riskbenägna enligt mig.

Till sist bjuder jag er att inte smaka, men beskåda, de tre små praliner jag fick med mig hem. Från vänster är det först en med ananas och kokos, en med pistage och en med havtorn. Jag har inte smakat någon än utan väntar tills jag är riktigt sugen och då ska jag förhoppningsvis njuta och tycka att de är värda 25:- styck.

Nu kanske ni undrar var alla forbönder och deras hästar var. Jo, de kommer först idag och kanske borde vi ha väntat med vårt marknadsbesök. Även snötrollen ska komma dit idag så inte heller de hamnar i min blogg. En liten miss kanske och nästa år blir det eventuellt en bättre planering.

Just nu faller det några snöflingor ute och termometern visar några minusgrader. Jag har tensen på plats på bröstryggen och är redo för en skön promenad i den vinter som verkar komma tillbaka, i alla fall lite. Så nu lämnar jag bloggen och går ut.