Dags för dubbskor

Någon eller några plusgrader dagtid gör att snötäcket drar ihop sig lite och hårdnar. Den hårt packade snön är nästan lika hal som de isfläckar som börjar visa sig. Kanske är snön mer bedräglig eftersom man inte ser att den är så hal. Igår plockade jag fram dubbskorna och vilken skillnad det blev.

Här har det inte blivit blött eller slaskigt av de varmare vindarna eller regnet. Inte vad jag har sett i alla fall. I stället blir det just halt. Den kalla marken bidrar säkert till det och jag vill faktiskt hellre ha lite halt än blött och smutsigt.

Igår gjorde jag mina sista matinköp inför julen och i samband med det passade jag på att utgå från Willys parkeringshus och promenera mot Minnesgärde. En fin promenad som inte har varit tillgänglig under en lång period eftersom det ska byggas ett nytt vattenverk. Av bygget såg jag inga spår men en skylt talade om att det skulle ske. Kanske har det gjorts förberedande markarbeten och de syns i så fall inte under all snö.

Oftast är stigarna upptrampade och fina att gå på även vintertid. Här var det ett hårt spår att följa så det gjorde jag.

På tillbakavägen kom jag upp i bostadsområden och där stod en rad prydnadsaplar. Här är det inte bara löven som hänger kvar.

På kvällen ringde äntligen min italienska vän och jag tror att vi tänkte lite olika på vad hans formulering betydde. Jag tolkade ”in the evening” som att han skulle ringa samma kväll medan han förmodligen tänkte att det betydde på kvällen, som på en kväll vilken som helst. Jag frågade inte om det utan när han skickade en fråga om ifall det passade att prata så svarade jag ja.

Det var precis så kul som jag trodde. Han lät så glad och det är han verkligen värd att få vara. När han berättade att hans son har flyttat till Stockholm med en kompis för att ägna sig åt musik frågade jag vad för slags musik. Då ropade han på sin son, som just nu är i Italien, och plötsligt kom en mörk röst i telefonen, en röst som tillhörde en ung man som har hunnit bli 21 år. Ja, ni såg ju bilden i ett tidigare inlägg. Varför blir man så förvånad för att barn växer upp? Han måste ha tyckt att det kändes lite jobbigt att behöva prata med mig men han svarade snällt och artigt och lovade skicka en länk med sin musik. Han mindes inte deras besök i min lilla tillfälliga lägenhet utan bara huset vid sjön (hans uttryck) men han la till att hundarna kan man inte glömma. En liten glädje i rösten hörde jag då. Tänk att mina fina vovvar gjorde ett så starkt intryck. Dottern är nu 18 år och går i skolan i Italien. Min vän skickade foton på barnen och jag hade absolut inte känt igen dem om jag hade mött dem. Nu ska vi båda vara bättre på att hålla kontakten och inte låta det gå flera år igen.

I dag blev det en promenad lite senare än vanligt. Det ser ut som en kvällspromenad men jag gick ut prick kl 15.00. Då hade solen gått ner för ca 40 minuter sedan och det började mörkna. På en gångväg hade det kommit upp en ny skylt. Jag misstänker att det är en snyggt gjord privat variant för inte brukar väl sådana skyltar sättas upp på gångvägar. Men jag har hört eller läst om att det finns många älgar på Frösön nu så kanske är varningen befogad. Förra hösten och början av vintern såg jag ganska många älgar och lyckades föreviga dem på bild några gånger men i år har jag inte sett till några. Men efter att ha sett skylten såg jag mig omkring lite mer noga och tog upp kameran från väskan. Det vore ju synd att missa ett bra tillfälle. Någon älg såg jag inte men jag skymtade ett antal rådjur inne i skogen.

Ca en timme efter solnedgången såg himlen ut så här.

Nyss ringde en av mina allra bästa vänner från högstadiet och gymnasiet och tänk vad lyckligt lottad jag är som har fyra väldigt goda vänner på avstånd som ändå ser till att hålla kontakten med mig. Vänner som betyder otroligt mycket för mig och som jag faktiskt också ibland tar mig för att ringa till. Men oftast hinner de före och trots att jag är så dålig på att höra av mig så finns de där. Det är riktig vänskap utan några krav.

I dag är det dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dopparedagen 🤶🎄🎅


En kommentar

  1. Här var riktigt ruskigt halt häromdagen när tövädret anlände. Så då fick jag leta upp mina dobbar/spikar.
    Tänker på det du skriver om vänner. Härom kvällen ringde en av makens gamla jobbarkompisar och de pratade lääänge. Hörde hur glad och upplyft min make blev. Så värmande och värdefullt.
    Nu blir det nog av att de träffas igen när vännen är i våra trakter.

    Gilla

    • Tyvärr är det nog stora delar av Sverige som har fått halka och då är det perfekt med dubbskor 😀
      Vad roligt att vännen hörde av sig. Kanske har de båda funderat ibland på om de ska ta kontakt och nu blev det äntligen av. Säkert fann de varandra på nytt i samtalet och ett möte blir nog ännu finare 😀

      Gilla

  2. Här har vi numera barmark så man kan gå helt obesvärat när man är ute så det är skönt. Sedan måste jag erkänna att jag kan sakna snön som lyste upp. Du som har vinter betydligt längre måste så klart ha bättre skor och jag kan tänka mig att par med dubbar bör ingå i sortimentet.

    Så fint att samtalet blev av men det där med tidsangivelser kan vi uppfatta och tolka väldigt olika. Fint i alla fall att ni fick uppdaterat varandra och förhoppningsvis dröjer det inte lika lång tid tills nästa gång. Trevligt att din vän från skolan också hördes av. Det är ju synd att tappa kontakten men viss vänskap är ju sådan att man bara kan ta vid där man slutade även om det gått lite tid. Det är äkta vänskap det.

    Önskar en fortsatt fin måndag!

    Kram

    Gilla

    • Jag kan förstå att det är skönt att kunna gå obesvärat men jag skulle bli ledsen om snön här försvann. Det är ingen risk att det blir så innan nyår men man vet aldrig hur det blir sedan. Troligtvis fortsätter vintern och du har helt rätt i att vi i de här trakterna behöver rejäla skor och helst med dubbar.
      Jag misstänkte att vi hade missförstått något för det är inte likt honom att strunta i att göra något han har sagt ska ske. Nu ska jag försöka skärpa mig och höra av mig oftare. Min gamla skolkamrat bor bara 20 minuter från Mjölby så där hann vi träffas ett flertal gånger. Nu ringer vi några gånger per år, oftast på födelsedagar och till jul men även när andan faller på ibland. Jag har hälsat på henne några gånger och varit ute på promenad med hennes goldisar 😀 Vi kommer säkert hålla kontakten så länge vi kan och orkar och visst är det speciellt med någon som känner till det mesta av ens bakgrund 😀
      Tack Znogge och detsamma!
      Kram

      Gilla

  3. Här är det barmark igen och ja, jag är nog ganska nöjd med det. Jag är ändå vänligare inställd till snön nu, när jag sliper skotta, men jag gillar ändå gröna vintrar bäst 🙂
    Trevligt att ni fick ett fint samtal, du och din italienske vän och härligt att läsa att du har flera goda vänner som du har kontakt med.
    Önskar dig en fin julvecka!
    Kram

    Gilla

    • Jag trodde nog att du skulle vara ganska nöjd med barmark, även om det kanske är mer ok med vit vinter nu när du slipper allt arbete med snön.
      Det kändes väldigt bra att vi fick kontakt igen och att samtalet flöt på så bra. Någon liten språkförbistring ibland men då tog vi om det från början. De vänner jag nämner är personer som har funnits i mitt liv väldigt länge och det är lite speciellt att ha kvar dem i mitt liv. Men du vet ju att du och några till också ingår i kretsen vänner, men lite nyare vänner 😀
      Tack Anki och detsamma!
      Kram

      Gillad av 1 person

  4. Här har nu det mesta av snön gått bort och här har det varit ett måste med broddar. Det har varit fruktansvärt halt och jag har sett flera som ramlat men som tur är inte slagit sig. Det har varit så packat med snö så den har inte smält utan blivit till glansis istället. Men nu börjar det bli bättre och jag hoppas allt går bort innan det blir minusgrader igen.
    Minns att du såg älgar förra året så skylten är kanske befogad även på en gångväg.
    Så trevligt med din italienske vän och även dina vänner från högstadiet och gymnasiet. Det är fint med vänskap utan krav.
    Ha nu en fortsatt fin vecka!

    Kram

    Gilla

    • Jag ska nog inte tycka synd om dig och andra som också har barmark eller isigt nu. Snön lyser upp men jag har förstått att många tycker att det är ganska skönt att den försvann. Skönt att ingen av de du har sett falla har gjort illa sig men det gäller att vara försiktig när det är så halt. Bra att du använder broddar men man kan inte lita helt på dem.
      Älgarna jag såg förra vintern höll sig längre bort men kanske har de hittat andra platser att röra sig på. Men det är bara en väldigt liten skog där skylten sitter så jag tror nog att de snart flyttar.
      Vänner utan krav och som finns där även om vi inte har tät kontakt är värdefulla. Jag är ganska dålig på att höra av mig men desto bättre på att tala om hur mycket jag uppskattar dem 😀
      Tack Anita och detsamma!
      Kram

      Gilla

  5. Inte nog med att du har snö och kyla, du har väldigt korta dagar också 🙂 Även om jag ser många likheter hos oss, så är önskan om vilket klimat att bo i väldigt olika. Härligt tycker jag! Kram

    Gilla

    • Ja, det är inte många timmar med ljus här nu men mig gör det inget. Men det är klart att jag blir glad när det vänder och det gör det ju nu i dagarna. Jag har varit mer som du förut men som med så mycket annat så anpassar jag mig efter hur livet utvecklas. Jag vet inte om jag har nämnt att vi faktiskt funderade på att flytta till Spanien eller Portugal för många år sedan för att jag skulle må bättre. Men det föll på att jag skulle bli av med sjukpenningen, barnens skolgång skulle bli dyr och min man, som var skogsarbetare, skulle ha svårt att hitta jobb. Den värme, som jag fortfarande till viss del mår väldigt bra av, är nu till största delen jobbig. Vilken tur då att jag trivs så bra även med vinter och kyla 😀
      Kram

      Gillad av 1 person

  6. Vao, har du kontakt med en italienare. Så häftigt. Jag har två skolkamrater som jag har kontakt med och som bor i Italien De träffade sina män där och blev kvar när vi var på skolresa i nian. Jag har också haft två män från Italien som jag brevväxlat med i några år. En som dansade som en gud. Jag har mina brev i en gammal chokladkartong och dessutom från en engelskman som spelade med Animals Vi brevväxlade i 10 år och jag ska kanske läsa hans brev och så vad han varit ute för för det har jag glömt. Får nog ägna julen åt att sätta mig och läsa breven. Nu för tiden får man inte ens ett julkort . Tur att jag har bloggen. Stormar gör det idag och det ligger ris och träd överallt och mina julgrejor och fåglarnas fågelbord har blåst iväg. God Jul på dig om vi inte hörs innan jul.

    Gilla

    • Haha, ja och en väldigt god vän dessutom 😀 Men jag har aldrig haft någon romans i Italien så där ligger du steget före. Det är väl perfekt att ta fram alla brev du har och bli lite nostalgisk när vintern gör dig lite frusen. Kanske värmer orden i dem lite.
      God jul Anita! Jag hoppas att den blir fin för oss båda 😀

      Gilla

  7. Här är all snö borta igen, det var vackert ett litet tag men jag tycker det är skönt med barmark.
    Jag känner igen det där med att plötsligt upptäcka att barn blivit större… man kan bli helt paff. Dante utvecklas jättemycket och det är lite trist att det går så långt mellan jag träffar honom.
    Ja här är det också mörkt tidigt, nu är det vi vintersolstånd i veckan, sen vänder det!
    Kram

    Gilla

    • Det verkar som om många i södra delarna är nöjda när det blir barmark. Vilken tur att de flesta av oss bor där vädret passar oss bäst. Jag tycker att det är fantastiskt när det är rent och vitt hela vintern. Vi har haft en hel del slask de senaste vintrarna men i år är det som jag vill. Förutom att det har töat några dagar nu men nu kommer kylan och snön igen 😀
      Jag förstår att du ser stor skillnad på Dante varje gång ni träffas. Det händer så otroligt mycket i den åldern.
      Jag har inget emot mörkret men jag tycker ändå att det ska bli skönt att få lite ljusare dagar.
      Kram

      Gilla

  8. Ni lärde alltså känna varandra när den här italienaren bodde här i Sverige? Och nu är han åter i sitt hemland och hans barn har flyttat hit som vuxna? Så mysigt att ha några tappra goda vänner som inte släpper taget. Jag har ofta dåligt samvete för att jag inte tar mig för att höra av mig fast jag har all tid i världen. Jag bara prokrastinerar saker, ja men det tar jag en annan dag, en dag som aldrig kommer. Här räcker inte dubbarna till just nu. isbarken är så hård att dubbarna inte hinner få fäste och gruset ovanpå rullar bara runt. I dagsljus funkar det, tycker man kan se lite var man sätter ner fötterna, men nu är det det så få timmar att man måste ut med jycken flera gånger i mörker. Tack o lov att man inte har en draghund, hihi
    Kram från pörtet

    Gilla

    • Ja, jag var med i en smärtgrupp på studiefrämjandet och där fick jag höra om en italiensk man som hade blivit övertalad av sin svenska fru att de skulle flytta till Sverige. Han sålde sitt hus och följde med till något som skulle vara ett tillfälligt boende ute i skogen utanför Svenstavik. En dag tog frun barnen med sig och återkom aldrig. Där satt han ensam och visste inget till att börja med men efter ett tag kontaktade han studiefrämjandet för att få lite mänsklig kontakt och kanske en blygsam ersättning för att hålla italienska kurser. När jag hörde om honom sa jag att jag kunde sätta honom i kontakt med en italiensk tjej jag hade stött på. Han kontaktade mig och vi blev snabbt vänner. Jag fick vara samtalspartner, god vän, hjälp med svenska myndigheter (som skrev brev gällande vårdnadstvisten på svenska). Nu mår han bra och jag är så glad för hans skull.
      De här goda vännerna har varit vänner väldigt länge och de finns där även om jag inte är så bra på att höra av mig. Fantastiska personer 😀 Jag är som du förstår också en mästare på att prokrastinera. Men ofta bestämmer jag att jag får vänta till en viss dag och då måste jag. Det hjälper ibland. Men så har jag ju mina fina bloggvänner där du är en av de jag är glad för att jag har fått träffa 😀 Inga krav mellan oss heller.
      Den där hårda isbarken är inte kul. Livsfarligt även med dubbar.
      Kram

      Gillad av 1 person

      • Ah, det förklarar saken lite bättre. Så kul då att åter hålla kontakten, och att hans barn nu valt att bo här. Vårdnadstvister är bland det värsta man kan råka ut för som förälder, o i ett fall som detta när den ena bara drar med barnen måste vara förfärligt
        Kram

        Gillad av 1 person


Lämna ett svar till Anna i Portugal Avbryt svar