Visst är det lite trist att det är så grått och att solen lyser med sin frånvaro nästan överallt i vårt land. Allra minst sol, närmare bestämt inte ens en minuts solsken, har det varit hemma i Östersund enligt mätningarna. Men där finns det i alla fall snö som lyser upp. Mig gör det inte så mycket att det är lite mörkt och grått. Det är mest det eviga småregnandet som gör min resa lite mindre angenäm. Men det hindrar mig inte från att gå ut för att få lite luft och för att se mig omkring.
Igår var jag så trött att jag inte orkade bry mig om min blogg och därför kommer här ett tvådagarsinlägg. I vanliga fall, när jag är hemma, bloggar jag bara de dagar jag har lust men när jag är ute på mina resor vill jag gärna skriva om alla dagar. Igår var det faktiskt uppehåll i Uppsala på förmiddagen så jag och min son gick en runda innan lunch. Jag börjar bli välbekant med staden med alla grön- och skogsområden nu men kanske inte så väl att jag skulle hitta på egen hand. Vi började med att korsa Fyrisån.
Finns det möjlighet att lämna asfalten en stund så gör vi gärna det och det är skönt att få gå på lite mjukare underlag.
Ett i mitt tycke fint motiv.
Färg finns det ganska mycket av i allt det gråa och rätt som det var dök något nästan ilsket rött fram.
Det är märkligt att så många träd har nästan alla sina löv kvar när de flesta redan har blivit kala.
Man skulle kunna tro att jag har redigerat fram den här röda färgen men det är snarare så att jag har dämpat den lite. Det kan ju vara så att kameran har fångat upp och förstärkt vissa färger och då försökte jag minnas hur det var och göra det så.
Efter lunch kramade jag om min son och sa hejdå. Vi ses till jul igen så det dröjer inte jättelänge till nästa gång. Hela vägen till Söderköping regnade det och när jag kom fram vid tretiden kändes det inte lockande att gå ut och upptäcka den lilla staden. Det mörknade snabbt och regnet smattrade på rejält mot mitt fönster. Det var bara jag och två italienare på det B&B jag bor på och de höll till på en annan våning. De använde inte köket så jag fick ha det helt för mig själv. Både det och badrummet (som jag också är helt ensam om) ligger alldeles utanför mitt rum så det känns som om jag har en privat våning.
Att de andra gästerna var italienare vet jag för att jag på morgonen, när jag precis skulle gå ut, stötte ihop med en av dem. Vi hejade och jag sa något på svenska som han så klart inte förstod. När han förklarade att de var från Italien försökte jag säga några meningar på italienska men han svarade på engelska och då gav jag upp. Lite tråkigt för det är ju kul att få möjlighet att praktisera sina små kunskaper.
I det här huset bor jag, Det finns några fler byggnader på gården med reception och fler rum.
Några få steg från ytterdörren ligger Göta kanal. Det var uppehåll en kort stund när jag kom ut men ganska snart satte duggregnandet igång. Inget som hindrade mig dock.
Jag hade redan innan jag åkte hemifrån sett att det fanns ett litet berg, Ramunderberget, och ett naturområde att upptäcka och jag fick även tips på just detta av flera av er i kommentarer till förra inlägget. Lika grått som vanligt den här resan men ändå fullt med färger. Det fanns stigar att välja men jag tyckte att trapporna upp såg lockande ut. Jag räknade trappstegen men jag är inte helt säker på att jag fick till rätt antal. Jag kom till 318 så någonstans i närheten av det stämmer nog.
Då och då stannade jag till och tittade ut över utsikten.
Trapporna tog slut och jag fortsatte på en av stigarna.
Där uppifrån fick jag med hela det B&B jag bor på. Bakom det vita huset finns även en pool som gäster har fri tillgång till på sommaren.
Det är nog väldigt vackert här en solig vår- eller sommardag.
Här anordnas det tydligen både lekar och gudstjänster.
Stigen sluttade långsamt neråt och så småningom kom jag ner till kanalen igen.
Jag hade ingen lust att redan då avbryta min promenad så jag fortsatte gå längs kanalen.
Berget jag lämnade härbergerar tydligen ett troll men jag såg aldrig det.
Däremot dök det upp några andra figurer.
Bitvis var det så skarpa färger att det kändes overkligt. Men jag klagar inte 😀
Jag kom fram till nästa sluss och där gick jag över och fortsatte en bit till på den sidan.
Jag hade en tanke om att jag skulle följa Göta kanal ända tills den mynnar ut i Slätbaken och senare i Östersjön men här konstaterade jag att det skulle bli alldeles för långt. I stället vände jag tillbaka och höll mig på den här sidan.
När jag kom hit ringde min storasyster och sa att planerna tyvärr hade ändrats. Vi hade bestämt att min syster och en av hennes döttrar skulle komma och hämta mig och att vi skulle åka hem till dottern i Norrköping. Men det blir inte alltid som man har tänkt och nu hade dotterns katt blivit sjuk och behövde lugn och ro. Men det blev bra ändå för i stället var jag välkommen ut till min syster på Vikbolandet.
När jag kom till Söderköping igen valde jag att gå in en bit i samhället för att få lite variation. Så mycket variation blev det dock inte eftersom jag kom fram till Söderköpingsån och följde den i stället.
En gräsandshona bland alla kajor.
Jag gick över bron där framme och kom så småningom fram till torget. Men det var inte ett så fint motiv så där kom kameran inte fram.
Några byggnader fick däremot hamna bland mina bilder.
Det fick även denna gamla telefonkiosk göra.
Strax efter tolv åkte jag iväg till den gård där min syster bor tillsammans med sin man. Vad roligt det var att träffas igen och jag bjöds på kaffe med kakor som var fria från allt en vegan inte vill ha. Gott var det och tiden gick fort tillsammans med syster, systerdotter och svåger. Jag fick frågan om jag vill ha en tavla som vår pappa köpte av en bekant till min syster och som han gav till vår mamma på en av hennes födelsedagar. Min syster har annat hon vill pryda väggarna med och ville därför bli av med den fina, stora tavlan. Ja tack, sa jag och den gick precis in genom en av bakdörrarna i min bil. Jag har alltid tyckt om den tavlan så den blir ett fint tillskott hos mig.
Nu börjar det bli kväll och det är skönt att bara ta det lugnt, fixa med mina bilder och skriva ett blogginlägg. I morgon bär det av igen och nya fina möten väntar.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Ibland blir det inte som man planerat, men oftast blir det bra ändå. Synd att det var så trist väder och att du besökte den lilla fina staden vid i mitt tycke helt fel årstid. Kul ändå att du tog trappan upp till toppen av Ramunder och roligt att du såg en del av stan, men så mycket mer finns att se om man är där under sommaren …
Trevligt med besöket hos din syster på Vikbolandet och så bra att du får en kär tavla med dig hem!
Ha nu en bra kväll!
Hör av dig när du är på väg! Du är såå välkommen!
Kram
GillaGilla
Ja, var vi träffades spelade inte så stor roll men jag missade att gosa med två katter. Men i stället får jag ju mysa med Muffin i morgon och senare med fina kattbröder 😀 Vädret kunde absolut ha varit bättre men det var ändå fint och nu blir jag sugen på att komma hit en bättre årstid. Trots regn fick jag en skön promenad uppe på berget och längs kanalen. Kanske borde jag åka förbi och hämta upp dig för en ännu bättre upplevelse en annan gång 😀 Du hittar ju bättre och vet vad som finns.
Vi träffas alltför sällan jag och min storasyster så varje gång är speciell. Självklart ville jag ha tavlan och på mina väggar finns det plats. Eller så gör jag plats.
Tack Anki och detsamma! Jag tar det lugnt och räknar med att kanske komma iväg mellan åtta och nio. Jag skickar ett meddelande när jag åker. Ska bli så kul 😀
Kram
GillaGillad av 1 person
Söderköping har jag bara stannat i och sett slussen och ätit glass. Stadshotellet är ju väldigt vackert ser jag på dina bilder. Och alla höstfärger är ju magiska. Ha en fin dag hos Anki!
GillaGilla
Söderköping är en fin liten stad och jag har hört talas om att det finns god glass där 😀
Det var kul att träffa Anki igen 😀 Jag passerade genom Finspång på min resa till Örebro så det blev ett självklart stopp.
Kram
GillaGilla
Även om inte vädret var det bästa så ser jag av dina bilder att Söderköping verkar vara en mysig liten stad. Mycket löv kvar på träden också. Och du verkar ju bott fint, nästan som i en privat våning som sagt. Synd att planerna var tvungna att ändras. Hoppas katten blir frisk snart. Fint möte fick du i varje fall med din syster. Och idag väntar ett möte med Anki ser jag. Ni får ha det så trevligt och du får hälsa henne så mycket.
Kram
GillaGilla
Söderköping är absolut en fin stad och jag måste nog försöka komma dit en vår- eller sommardag också. Jag bodde väldigt fint, både vad gäller läge och själva boendet. Men under turistsäsongen skulle jag nog hellre välja något annat där jag har eget badrum och helst ett litet pentry. Det hade varit kul att få träffa katterna men det får bli en annan gång. Det viktigaste var ju ändå min syster. Som bonus fick jag även träffa en av hennes döttrar och min svåger 😀 Tyvärr läste jag din kommentar efter mitt möte med Anki så jag hann inte framföra hälsningen. Men kanske läser hon den här. Väldigt trevligt besök var det i alla fall 😀
Kram
GillaGilla
Så kul att du gick uppför berget och fotograferade där uppe. Tack!
De gånger som jag har besökt Söderköping så har jag funderat på att gå upp, men det har inte blivit av.
Ha det fortsatt gott!
GillaGilla
Hahaha, du kan inte ha blivit förvånad över att jag tog mig upp på berget 😀 Jag har ju en viss förkärlek för höjder. Men trappan tog lite på krafterna. Jag är tacksam så länge jag klarar den typen av upplevelser.
Tack Barbro. Jag har det väldigt bra 😀
Kram
GillaGilla
Jag håller med om att din son är ett fint motiv! Så vackra bilder som alltid, Söderköping ser ut att vara en fin stad. Jag tror jag varit där, ett stopp på väg till Stockholm en gång och då minns jag att det jag hann upptäcka var en mysig stad. Säkert jättefina vyer sommartid. B&b som du bott på ser jättefint ut.
Kram
GillaGilla
Ja, visst är han och han ställer gärna upp 😀 Tack Marie! Jag känner att jag måste återkomma till Söderköping en grönare period. Även om det var fint nu och en hel del höstfärger så är det nog ännu finare på sommaren. Jag bodde väldigt bra där vid slussen.
Kram
GillaGilla
Wow så nydelige høstfarger med skulpturer ved stien. Det er så mye nydelig å se om man tar seg tid til å se etter detaljer der man går. Det er litt rart med høst igjen, nå som vinteren har vært og hilset på. Gleder meg til fortsettelsen.
GillaGilla
Det var en hel del vackra höstfärger och det är alltid trevligt med skulpturer i naturen 😀 Jag har blivit mycket bättre på att se detaljer sedan jag köpte min kamera. Ett sätt att utöva mindfulness 😀 Hemma är det fortfarande vinter med mycket snö så det blir fint att komma hem igen i morgon. Men än så länge är jag kvar i det gråa längre söderut.
GillaGilla
Vilka bra och trevliga dagar du och ni har haft. Söderköping verkar vara en väldigt fin stad. Ser nu att du drar vidare och ett trevligt bloggmöte väntar. Perfekt att slå många flugor i en smäll när man är på resande fot.
Kram och god kväll!
GillaGilla
Jättefina dagar har det varit. Kanske inte vädermässigt men upplevelsemässigt. Nu är jag i Nusnäs och i morgon kommer jag hem. Trött är jag men oj, vad mycket roligt och fint jag har varit med om 😀 Anki kunde jag ju inte bara passera utan att säga hej och hon var snabb med att säga att jag var välkommen 😀 Jag har inte hunnit med alla jag skulle vilja träffa men det blir av en annan gång i stället.
Kram och detsamma!
GillaGilla
Tack för alla fina bilder och att vi får ta del av din härliga tripp. Vilka fina färger. Något som jag saknar i år faktiskt, träden har inte varit lika höstfina som de brukar i min del av Sverige.
Så mycket vackert det finns att se trots duggregn och gråväder. Mysigt med trevligt umgänge. Tavlan blev jag lite nyfiken på, kommer kanske i ett annat blogginlägg.
Önskar dig en fortsatt fantastik tripp!
Kram
GillaGilla
Jag är så glad för att du och andra vill hänga med mig på min roadtrip 😀 Det finns massor av färger kvar om man har turen att gå på rätt ställen. Men jag tror nog att det är ganska tomt på färg när jag kommer hem i morgon. Det återstår att se. Duggregnet kunde ha hållt sig undan men det gick ju bra ändå. Tavlan är inte fantastisk på något vis men ändå fin och har ett nostalgiskt värde.
Tack Lotta! Nu har jag bara sista biten kvar. Övernattar i Nusnäs i en liten men väldigt fräsch stuga.
Kram
GillaGilla
Vilken fin blogg du har som jag plötsligt hittade till. Alltid skoj med många vackra bilder. Att det är så mycket färggranna blad kvar på träden i Uppsala och Söderköping. Här i Falköping är det nästan helt kalt så det blir ännu gråare.
Söderköping har vi besökt flera gånger, sommartid, men aldrig gått upp på berget. Det får bli ändring på det nästa gång vi kommer dit.
GillaGilla
Tack snälla för dina fina ord och kul att du hittade hit 😀 Det finns så många bloggar med vackra bilder och jag blev inspirerad att köpa en kamera och börja fota tack vare alla dem. Många träd är kala men det verkar finnas en del som behåller löven längre och de finns i alla städer jag har besökt nu. Hemma i Östersund såg jag också en del höstfärger mitt i allt det vita innan jag åkte men nu kanske alla de färgerna är borta. Det får jag se i morgon.
Haha, här får det också bli en ändring och ett besök i Söderköping sommartid 😀
GillaGilla
Så många vackra bilder, och som du säger är det ibland så att verkligheten överträffar kameran! Och jag hjar iinga problem att förstå att det var en riktig färgexplosion på din promenad. Vi har inga löv kvar här, möjligtvis några gula på marken men även de är halvruttna efter allt regn. Du är en mästare att nosa upp de vackraste platserna på orten du besöker, det är en talang! Kartor hjälper till men används inte så ofta ändå, de flesta bara går lite på måfå.
Och syster har du fått träffa och blivit med tavla också. Ser fram emot att få se foto när den hänger på din vägg. Du har ju en hel del väggar att hänga på! Kram
GillaGilla
Tack Paula! Det sägs att foton aldrig ljuger men det gör de absolut. Ibland förstärker kameran och ibland blir man besviken för att man inte kan återge det man ser med ögonen. Många starka färger har jag sett under den här resan men nu ska jag hem till vintervitt igen. Kanske finns det något enstaka löv kvar på något träd men de är nog sällsynta nu. De ruttna löven på marken får man vara försiktig med så att man inte halkar. Haha, jag bara går och råkar komma till fina färger. Men det är ju natur och vatten och ibland något berg som jag dras till och där är det ofta fint.
Ja, min storasyster fick jag träffa och tavlan ska upp på en vägg snart. Den har också ett höstmotiv. Inte som en färgexplosion men för mig är den ett kärt minne.
Kram
GillaGillad av 1 person