Vad gör en mamma när hennes son ringer och säger att nu är det inte bra (ändrade ordvalet lite). Jo, impulsen är så klart att lösa problemet och jag sa: jag kommer. Jag fick veta position och 10 minuter senare var jag på väg.
Min son är inte den som ger upp i första taget men nu var det lite för mycket som samlades i den hög som fick bägaren att rinna över. För det första var det ren och skär tur att han lyckades ringa eftersom hans mobil hade börjat krångla och nästan helt vägrade koppla upp sig mot mobilnätet. Tidigare under dagen hade jag fått en liten rapport via hans smartklocka, som också går att ringa samtal med, och så länge den fungerade var planen att fortsätta. Men när han på bara några km hade fått sin tredje punktering och det dessutom regnade kändes det ganska tungt. Han upptäckte ett litet hål i själva däcket och då hjälper inga lagningar på slangen eller den extra slang han redan hade bytt till. Väderleksutsikterna som visade massor av regn den kommande veckan lyfte inte heller upp humöret och det gjorde inte heller det faktum att varken klocka eller mobil fungerade. Han lyckades ringa ett kort samtal till mig, skrev några rader i familjechatten och sedan ville inte mobilen mer.
Strax före halvsju på söndagskvällen, då han hade avverkat nästan två dagsetapper och kommit ca 17 mil, tog jag bilen och for den lite drygt två timmar långa vägen förbi Åre, in på Skalstugevägen och någon km in över norska gränsen och där satt min son vid vägkanten. Han hade lagat lite mat på stormköket och plockat isär cykeln (som faktiskt då fick plats i min lilla bil). Det kändes så klart jättetrist att behöva avbryta men ibland får man helt enkelt acceptera att det inte blir som det var tänkt. Men han var inte säker på om han skulle ge upp eller om han skulle ta tåget till Trondheim dagen efter för att därifrån följa sin ursprungliga plan. Vi konstaterade att det var tur att det hände inte alltför långt från mig och inte långt ute på den norska landsbygden. Det hade löst sig då också på något vis men kanske inte lika enkelt som det nu gjorde.
För att han skulle vilja och kunna fortsätta dagen efter måste mobilen få nytt liv, cykeln åtgärdas och det viktigaste av allt – lusten måste komma tillbaka och där hjälpte inte väderprognoserna till. Min son åkte och köpte ett nytt däck och då fick han också tips om hur han skulle kunna åtgärda ett hål i däcket provisoriskt. Han funderade på om han kunde köpa en gammal modell av sitt mobilmärke men det kändes väldigt onödigt eftersom en ny mobil ska inhandlas om någon månad, då den nya modellen kommer ut. Han gjorde en ominstallation av den senaste uppdateringen men det blev ingen skillnad. Till sist tog han beslutet att avbryta sitt äventyr. Prestationen och äventyret var ju ändå stora. Det är inte dåligt att ha cyklat från Uppsala till Norge via Östersund och Åre på små vägar, som gör resan längre än en normal bilresa. Lite surt att de två bokade hotellnätterna i Trondheim inte skulle återbetalas men det var inte mycket att göra något åt.
Återigen kom jag in i fjällvärlden men den här gången ville jag komma snabbt fram så jag gick inte ens ur bilen när jag lite snabbt riktade kameran mot några fina motiv. Jag stannade bara till och knappt det. Klockan närmade sig halvnio när jag kom in i det här fjällandskapet.
En väldigt suddig bild men den får vara med bara för att visa att jag faktiskt kom in i Norge, om än bara någon kilometer.
Jag la mig inte i beslutet som min son tog men nu känner jag att det var ett väldigt klokt beslut med tanke på alla vädervarningar i Norge. Min son tog tåget hem igår kväll och cykeln står kvar i mitt förråd vid sidan av min bil i garaget. Om någon eller några veckor kommer min son hit igen för att ta cykeln med sig hem på tåget. Han ville bara hem och det är inte det allra lättaste om man ska ha med sig en cykel. För att slippa byta mellan olika regionaltåg, där cykeln får följa med, tänker han boka en resa längre fram med Snälltåget. Ett tåg som både har plats för cykeln och som går hela vägen till Uppsala. För min del blev det extra tid med min son och snart kommer han upp några dagar igen. Inte alls så dumt men trist för hans skull att det inte blev riktigt som planerat.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Såklart att man som mamma ställer upp om man kan – och det kunde du ju och jag är säker på att din som var mycket tacksam! Klokt beslut av honom att inte återuppta cykelturen, speciellt så här i efterhand när man sett nyheterna om ”Hans” framfart med översvämningar och jordskred!
Måste kännas skönt för dig att slippa den oron om han fortsatt.
Kram
GillaGilla
Ja, det finns ju programmerat i oss att vi ska ställa upp för våra barn när vi kan 😀 Jag fick mycket tacksamhet men var bara glad att jag kunde hjälpa. Det känns skönt för min del att han är hemma och trygg och säkert är det en skön känsla även hos honom. Men lite trist är det så klart samtidigt.
Kram
GillaGillad av 1 person
Tycker det är så kul att man som förälder kan komma till undsättning, även fast barnen är vuxna.
Att man fortfarande finns till, att man orkar, att man har förmågan. . . ❤
Den där bilden med asfaltsvägen till höger som sedan svänger av åt vänster – där skapade du ett väldigt fint perspektiv och djup Ingrid.
GillaGilla
Ja, visst känns det bra att fortfarande kunna vara ett stöd när det behövs 😀 Men min son fick köra tillbaka för då var jag trött.
Tack Barbro för snälla ord. Jag tänkte inte så mycket utan tyckte bara att det var värt att göra ett kort stopp och fota genom rutan. Så egentligen var det naturen som skapade motivet och jag som var på en bra plats 😀 Men jag tar ändå åt mig lite av ditt beröm 😀
GillaGillad av 1 person
Först och främst, vilken tur att du kunde vara behjälplig och rycka ut. Sedan förstår jag att det blev en besvikelse för sonen men samtidigt hade han ganska mycket emot sig. Jag tycker att han fattade ett klokt beslut och han hann ju ändå cykla långt och uppleva mycket.
Kram och god kväll!
GillaGilla
Ja, det var tur och det var även bra att han inte ringde efter åtta, då jag vanligtvis tar en sömntablett (det tar två timmar innan de verkar). Men då hade han fått slå upp tältet och vänta till morgonen innan jag kunde komma och det hade funkat det också. Det blev lite för många motgångar och med facit i hand var det ett klokt beslut ur många synvinklar.
Kram
GillaGilla
Uff så synd med den kansellerte reisen. Men det ble nok det beste når været ble som det ble. Det har jo bøttet ned i mange dager.
GillaGilla
Ja, han var besviken men det var det bästa beslutet. Det såg inte ut att bli en kul resa i Norge och de andra problemen gjorde inte saken bättre. Men vem vet…han kanske gör ett nytt försök någon gång.
GillaGilla
Vädret rår en inte på och när allt liksom hopar sig och händer på en gång så är det inte konstigt att nya beslut tas. Hoppas han bara kommer känna glädje över den resan han gjort, och inte fokusera på planen. Klart mamma ställer upp!
GillaGilla
Nej, vädret blir som det blir och när både regnoväder och andra faktorer ställer till det så måste man tänka om. Jag tror att han är ganska nöjd med den resa han gjorde men det var den fantastiska norska naturen han hade sett fram mest emot. Kanske blir det ett nytt försök med en annan rutt in i Norge någon gång. Mamma är bara glad över att kunna ställa upp 😀
GillaGilla
Visst är det bra när barnen hör av sig och vill ha lite stöttning med hämtning när det kör ihop sig med det materiella tingen. Förstår att sonen var besviken att det inte funkade som det var tänkt, men som sagt det kanske även var tur. Vilket kusligt väder det blev. Det är bara till att ta nya tag, snart är han på rull igen. Fina foton!
Hoppas att du har bättre väder än oss. Här är det kallt och blåsigt. Men nu ska jag snart hem och sova, det ska bli skönt.
Kram
GillaGilla
Ja, och den här gången var det tur att mobilen funkade en kort stund så att han kunde ringa. Det kändes väldigt bra för mig att kunna åka och hämta upp honom även om det kändes surt för hans del just då. Men vädret såg inte kul ut framöver så han tog rätt beslut enligt mig. Det dröjer nog ett tag innan han gör något liknande men rätt som det är kanske han blir sugen på en lång cykelsemester igen.
Här är det också kallt, blåsigt och med en hel del regn. Men jag är hemma och vilar foten så vädret stör mig inte. Synd om alla i Åre däremot.
Kram
GillaGilla
Vilken tur att du kunde ställa upp så snabbt. Och tänk som problemen hopade sig med mobil som slutade fungera, punka och så vädret därtill. Tråkigt så klart för din son men det kändes som rätt beslut.
Har ju läst och sett mycket om översvämningarna i Åre. Hoppas ni klarat er från liknande.
Kram
GillaGilla
Ja, jag hade ju inget annat som hindrade mig så det var bara att åka iväg. Hade han inte lyckats få igång mobilen förrän efter åtta så hade han fått tälta och vänta på att jag kom nästa morgon. Jag tar nämligen en sömntablett vid åttatiden och även om det tar ca två timmar innan den har gett full effekt så skulle jag inte våga köra. Men nu gick det bra och sonen fick köra hem. Ett tufft beslut att ta om att avbryta men jag tror att det var det allra bästa beslutet.
I åre är det inte kul just nu men här på Frösön har jag inte hört om några stora problem. Lite söderut har det varit strömavbrott och andra problem men inte några jättestora följder av Hans.
Kram
GillaGilla
Men vilken tur att din son fick tag i dig och att du kunde hämta honom! Din son är en kämpe men det var säkert rätt beslut att avbryta. Ibland blir det inte som planerat , men han hann ju med mycket ändå. Klarade ni er undan ovädret?
Kram
GillaGilla
Ja, där hade han tur att mobilen funkade en stund. Han har kämpat på och ville gärna fortsätta men som det blev nu var det bäst att avbryta. Här har det inte varit någon fara. Regn, blåst och lite åska men inte alls som på andra håll. Däremot blev det ju stora konsekvenser i Åre och även längre söderut i Jämtland. Men jag bor tydligen på rätt plats.
Kram
GillaGilla
Tur att han gav upp för man har ju hört vilket elände det är i norge med översvämningar och ras. Tågen är det också problem med lite här och där och mot Åre är det tydligen stopp. Tur att han kom iväg innan det blev mera skit på gång. Vi har ändrat vår växtfärgningskurs till nästa vecka för det kan väl inte bli sådant här skitväder två veckor på raken vad jag kan förstå. Tur att din son hade dig på så pass nära håll. Skulle tro att han blev glad när du kom spruttande i bilen och han fick komma in och torka sig och slippa cykla.b
GillaGilla
Det var nog bra att han tog det beslutet för det hade blivit ganska besvärligt annars. Tåget han tog hem härifrån var rejält försenat pga ovädret men hem kom han i alla fall och det var ju skönt. Bra att ni har skjutit fram växtfärgningskursen och förhoppningsvis blir vädret bättre då. Min son blev både lättad och glad när jag dök upp. Han hade ju ingen möjlighet att nå mig och inte jag honom ifall något skulle ha stoppat eller försenat mig. Men nu löste sig allt till det bästa 😀
GillaGilla
Jag tycker synd om din son, som ändå visar ett jävlar-an-amma, eller som jag skulle uttryckt det, rejäl finsk sisu! Man ger inte upp i första taget, men man behöver inte heller vara envis som Gunde Svan. haha. Trist med bokade nätter som gick till spillo! Men vad gör man, annat än biter ihop. Och nu får du ett nytt besök av honom inom en snar framtid, o fram till dess vilar du foten, pronto!
Kramen
GillaGilla
Ja, han var ganska besviken när han inte kunde fixa de problem som uppstod. Men han kämpade på länge och är säkert nöjd med det. Hotellnätterna var nog inte det värsta men han är fortfarande ung och kan planera nya cykelturer i framtiden 😀
Ja, jag vilar foten 😀 Lite språkupplysning måste jag komma med och hoppas att du inte tar illa upp. Pronto betyder klar, redo på italienska och snart på spanska. Men jag är redo att vila foten både nu och snart 😀 Men kanske har det en annan betydelse som ger mer eftertryck på ett annat språk 😀
Kram
GillaGillad av 1 person
Oj vilket äventyr han gav sig ut på. Fantastiskt ju att han kom så långt. Men trist att det blev punktering på cykeln. Tur att telefonen fungerade så pass att han kunde komma fram på telefon till dig. Så trist med allt strul. Vad bra att du kunde hjälpa honom.
GillaGilla
Ja, det var ett riktigt äventyr och även om han inte tog sig hela vägen så var det ändå en stor prestation. Det blev för mycket otur och sammanlagt gjorde det att det blev det för svårt att fortsätta. Tur att han inte var för långt bort för att jag skulle kunna hämta honom 😀
GillaGilla