Underligt hur en plats, som man bara har bott på i totalt fyra dygn tidigare, kan kännas som hemma och vara så välbekant. Det måste bero på att det väcker minnen från hur mitt liv var förr, då jag var van vid att se en sjö när jag tittade ut. Men det påverkar säkert också att vi hade en så mysig och skön tillvaro här i höstas och att både Nalle och Kasper stortrivdes med närheten till vatten. Nu var det bara en hund som gav sig ut i sjön så fort han kom ut ur bilen. Men han var glad för två och fick riktiga tokryck. Tyvärr hinner man ju sällan få fram kameran i tid för att fånga de roligaste momenten. Här var mobilkameran tillgänglig snabbast och lite lycka hann jag med att föreviga.
Det var inte alls lika roligt när fårstängslet sattes upp och det inte var fri tillgång på bad längre. Men är man hund så får man inte springa fritt bland grannar eller ut på grusvägen. Och det är skönt för alla parter att kunna ha dörren öppen.
När vi var här i höstas bodde min syster i gäststugan och jag fick sovrummet i stora stugan. I år är det jag som huserar här och det trivs jag väldigt bra med. Det ingår städning i kostnaden men hundhår måste man själva städa bort. Då är det smidigast att den som inte har en hund bor i lillstugan så att den slipper städas 😉 Alla sängar är sköna så för den skull spelar det ingen roll. Nu kan jag bre ut mig i en 140 cm säng.
Den lilla kanonen står kvar på sin plats.
När det närmade sig sovdags tog jag ett foto på kvällssolen innan jag gick hem till mig.
Tänk att få vakna, dra upp rullgardinen och se en sjö. Jag var så bortskämd med det för bara fyra år sedan och nu vet jag hur bra jag hade det. Men man blir lätt hemmablind och kanske är det bättre att ibland få komma till en sådan plats för att uppskatta det till fullo.
En hare satt på gräset men att fota genom en inte helt ren fönsterruta och dessutom lite hastigt, för att hinna, är inte det optimala. Den var inte lika snäll som fotomodell som den på Stigmansgården 😉 Snabbt skuttade den iväg innan jag hann glänta på dörren för att få ett bättre foto.
Jag gick ner till stora stugan för att ge Nalle hans mat och sedan ta med honom på en promenad. Vi kom till en liten kohage. För länge sedan, kanske 5-6 år sedan, skrev jag om min rädsla för att tillsammans med hundar passera kor. Min äldsta dotter upplyste mig om att jag hade ”bovinofobi”. Riktigt så illa är det inte för utan hundar är det inga problem. Men efter att ha fått veta att kor ser hundar som fiender och att flera överfall har skett, så undviker jag helst att gå förbi dem i hundsällskap. De gånger jag har varit tvungen har jag tvingat hundarna att småspringande och i kort koppel skynda förbi de farliga kreaturen och mitt hjärta har bultat snabbt samtidigt som jag har hållt andan.
I går eftermiddag gick jag tillsammans med min syster och Nalle förbi just de här korna. Jag var inte hundansvarig och det kändes lite lugnare. Kossorna var snälla och tittade bara lite på oss. Därför vågade jag ta vägen förbi med Nalle i morse. Jag kände en liten panikkänsla när vi närmade oss och när korna gick fram till staketet kom den gamla rädslan tillbaka. Men jag fick med mig Nalle i ett snabbt tempo och när vi hade kommit en bit förbi vågade jag stanna och ta en bild på lite avstånd. Det ser ut som om vi är nära men bilden är både inzoomad och beskuren.
Tillbaka till vårt tillfälliga hem igen. Jag skulle kunna bo här hela sommaren. Enkelt, men det är väl så en sommarstuga ska vara.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
En härlig känsla denna att känna det som man kommer hem 🙂 – och med tanke på alla fina bilder är jag säker på att veckan kommer att bli underbar. Solnedgången ser helt fantastisk ut!
Ha det nu så gott och njut av sjöutsikten!
Kram
GillaGilla
Ja, jag trivs verkligen här och det gör både syrran och Nalle också. Så här vill jag bo 🙂
Förra årets solnedgångar var otroligt vackra men det var på hösten och det fanns lite moln som färgades vackert. Igår kväll var det fint men jag hoppas på ännu finare kvällar 😀
Tack, det gör vi.
Kram
GillaGillad av 1 person
Härligt – igen. Tycker jag använder det ordet mycket nuförtiden 🙂
Han ser onekligen lycklig ut där i vattnet – ingen tvekan om att Nalle gillar att bada 🙂
Så länge du har hunden i koppel och är på ”rätt” sida av staketet tror jag inte du behöver oroa dig alls för kossorna. Sen är ju kossor imponerande och stora djur så visst förstår jag hur du känner. Jag var inte så kaxig när jag passerade med hund förbi Highland Cattlekossorna här hemma jag heller. Snälla djur för det mesta men jäklar vilka horn de har…
GillaGilla
Hahaha, jag tror att det är ett vanligt förekommande ord i alla bloggkommentarer 😀 Jag använder det också flitigt. Vi har väl förmodligen många härliga tillfällen i våra liv och vi delar med oss av dem 😀 Det gäller inte minst tillfällen då djur är med och visar sin glädje. Som Nalle när han badar.
Jag litar inte på några stängsel om korna får för sig att kalvarna måste skyddas. Så är det nog med de flesta rädslor – man tänker inte rationellt utan med katastroftänk. Men går jag utan hund tycker jag att det är mysigt med kossor. Stora horn ger ännu mer orsak att undvika dem 😉
GillaGillad av 1 person
Åh vilken idyll och så himla härligt det ser ut att vara :).
Skulle också vilja bada 🙂
GillaGilla
Det är något speciellt med att bo så nära en sjö. Är dessutom vädret fint och det är en bra badplats alldeles utanför huset så är det verkligen en idyll 😀
GillaGilla
Det ser verkligen jättefint ut. Det är häftigt när man hittar en plats man verkligen känner sig hemma på. Så var det för mig i Japan, vissa platser där känns nästan som jag levt där.
Det var några som blev överfallna av kor som hade hund med sig här i närheten. Så det kan vara lurigt.
Kram
GillaGilla
Jag märker att jag får ett liknande beteende som jag hade när vi bodde i Optand. Jag sätter mig på det lilla trappsteget utanför ytterdörren och dricker kaffe t ex. Det gör jag aldrig hemma. Det är en helt annan stämning här som ger mig lust att sitta där och bara njuta av lugnet.
Jag har hört om flera olika personer som har råkat illa ut när de har haft hund med sig och passerat kor. Det är säkert väldigt sällsynt men av någon anledning har det satt sig i min hjärna.
Kram
GillaGilla
Det er herlig med fredelige plasser ved en sjø. Sola som går ned i vannet og det er bare å nyte late dager. Man skal ha slike steder en kan tenke tilbake på når vinteren kommer med snø og kulde. Du får nyte sommeren fortsatt med eller uten kyr. Jeg ville heller møtt kuer enn sau. Sauene skal passe på lammungene sine, så jeg har blitt stanget ned av en søye når jeg møtte dem på tur med mine hunder. Det går stort sett greit, om man holder litt avstand. Du hadde jo gjerde i mellom til og med.
GillaGilla
Ja, det är så fridfullt och skönt och vi njuter för fullt, särskilt Nalle 😀 Jag kanske ska ta för vana att gå förbi korna varje morgon som en slags KBT-behandling (kognitiv beteendeterapi, vet inte om det heter likadant på norska). Men när jag möter andra kor kommer det att vara likadant igen om jag har hund med mig 😉 Jag har blivit attackerad av en bagge när jag gick med svärföräldrarnas lilla hund. Men den hunden kunde jag lyfta upp så att i alla fall den klarade sig och samtidigt lyckades jag skrämma undan baggen. Jag kan bli ganska farlig när jag blir arg 😉
När man inte tänker logiskt spelar staket ingen roll. Rädslan kommer i alla fall, tyvärr.
GillaGilla
Vilket bra staket! Sådant ska jag kolla lite närmare på. Inte alltid jag har ögon i nacken eller har full fokus på min lille rymmare. Så länge jag har koll håller han sig i närheten, men han tar gärna sina rundor vid obevakade tillfällen. Kommer alltid då jag ropar men det kan ju hinna hända tråkiga saker medan han glider runt på egen hand.
Åhh så underbart det ser ut! Förstår att du njuter. Det är en fantastisk förmån att ha sjön så nära inpå.
Kossor är ju sååååååå nyfikna. När jag går ner till havet från min stuga så är där kor på båda sidorna och nere vid badplatsen. Bryggan går ju en bra bit ut så där är de ju naturligtvis inte. men de är ju så nyfikna, värst är de den första månaden. Då kommer de springande som galningar när vi närmar oss, värre än om jag bar på det godaste höet de upplevt. Jag vet ju att det lugnar ner sig om några veckor men det är ju så drygt att inte kunna ta sig från bryggan då man väl tagit sig dit. Eddie är de ju väldigt nyfikna på. Mig bryr de sig väl egentligen inte så mycket om.
Kram
GillaGilla
Ja, det är bra att ha med sig det fårstängslet. Min syster köpte det för att ha med på husbilssemester men det är väldigt bra även på stugsemester 😀
Hur snäll en hund än är så kan det bli jobbiga situationer, t ex i möten med hundrädda personer, så det är nog bra att ha staket när man inte kan ha koll.
Det är jättehärligt. Jag och min man bodde i mitt barndomsparadis, vid Storsjöns strand, så jag har saknat det. Men nu uppskattar jag nog närheten till vatten ännu mer. Det är ju inte en vana längre.
Förmodligen är de flesta kossor snälla och, som du skriver, nyfikna. Men det finns ganska många exempel på motsatsen så jag fortsätter att vara försiktig 😉 Jag skulle inte gå ner till din badplats utan ångest 😉 Tur att du inte känner så 😀
Kram
GillaGilla
Hihi, du avslöjar dina fobier, kossor och änder hittills, men tycker du tar det med fattning! Jag är så dumdristig att jag inte begriper att bli rädd. Kossor har jag alltid gillat skarpt, men dom är stooora och tunga. En tjur däremot, är inte att leka med. Och Paula skulle nog få vingar om hon stötte på en ilsken frustande tjur i en kohage…
Så fiffigt med fårstängslet, Nalle är ju en större hund så kompostgaller är ju larvigt, det hoppar han ju bara över. Jag tror Blinka också skulle kunna hoppa över, men hon är nu inte ett dugg rymningsbenägen. Men kmpostgallret sitter dåligt i marken, man kanske skulle köpa några meter fårstängsel i tyg istället. Ni ser ut att ha det helt ljuvligt, som badankor! Min rottis jag hade hon skulle livrädda mig varje gång jag simmade så vi fick hålla henne på stranden tills jag vände och ville tillbaka till land. Då släppte vi henne och hon fick komma o rädda mig. jag tog tag i halsbandet och sen simmade och drog hon mig i land, stolt som en tupp (flåt höna).
GillaGilla
Ja, men jag har aldrig förut trott att jag är rädd för änder 😉 Nu, när min syster har visat att det inte är någon fara vågar jag nog stå kvar om det händer igen 🙂
Usch, jag vill inte ens tänka på frustande, ilskna tjurar. Mitt hjärta skulle nog stanna om jag mötte en sådan. Tjurar är läskiga ändå, även om de bara står helt fridfullt i en hage 😉
I sin ungdoms kraft skulle Nalle lätt ha hoppat över även det här staketet men han är en snäll hund som håller sig innanför (om han inte ser sin matte tillsammans med en flock änder 😉 ). Han är väldigt mattekär och vill helst ha med henne på allt och därför rymmer han aldrig. Men kanske skulle han kika in hos grannarna.
Det är ljuvligt men jag har inte badat. Jag får ju egentligen inte sola och de korta stunder jag sitter i solen blir jag inte särskilt varm. Jag badar för att jag blir varm och inte bara för att man ska bada och än så länge har det inte funnits någon anledning. Men de andra två solar och badar tillsammans och jag blir tillräckligt nöjd med att se dem plaska omkring 😀
Kasper var likadan som din rottis. Han simmade ut till den som var i vattnet, vände precis framför och ville att man skulle ta tag i hans nackskinn så att han kunde bogsera in den nödställda 🙂 Kul att de hade samma beteende 🙂
GillaGilla