Tankar om skogspromenader

Jag brukar säga att det alltid finns något nytt att fotografera i skogen. Det stämmer och det brukar inte vara svårt att hitta det där nya och fina. Men det krävs två variabler till för att minneskortet i kameran ska fyllas med bilder. Lust och inspiration. Båda brukar dyka upp automatiskt när jag kommer ut men i morse gick jag min promenad utan att någonstans se något som väckte dem till liv. Inget vackert ljus, inga snö- eller isformationer och inga spännande växter. De fanns där säkert. Det var mörkt när jag gick iväg men det brukar inte hindra mig, snarare tvärtom. Inte ens när ljuset kom såg jag något värt att lyfta kameran mot. Det enda som fastnade på bild var en björks grenar mot den mörka himlen.

DSC_0007

Det är bara att vänta på bättre förutsättningar och på att jag återigen ska hitta inspiration och lust. Men det här är inget som egentligen påverkar mig. Jag konstaterar bara att det här är en tråkig period och låter i stället den andra delen av mig ta över. Den del som vandrar på, låter tankarna flöda fritt och som kan upptäcka att jag plötsligt är tillbaka utan att riktigt ha varit medveten om själva promenaden. Skogsbada (skogsvistelse för att motverka stress) och dissociera (att avskärma sig från el skjuta undan upplevelser) på samma gång. Två nya ord som kan användas på samma företeelse, det är inte illa 😀

Jag behöver och gillar båda de delarna av mig själv. Den fotograferande, som ser alla detaljer och upplever det vackra i nuet, och den lite mer frånvarande och funderande, som fritt kan låta tankarna invadera hjärnan och försvinna lite i de tankarna. De är båda lika befriande och berikande. Det som jag lättast delar med er är det som jag upplever med kameran. Bilder är ju lätta att ta till sig och förstå. Alla de tankar som forsar genom min hjärna är svårare att skriva ner. Ofta är de inte sluttänkta när promenaden är slut utan något som återkommer för att bearbetas lite till. Det handlar ofta om livet, både mitt eget och andras, och det löser man inte så lätt. Kanske ska det inte ens lösas utan bara funderas på i avskildhet under en skogspromenad 😀

 


  1. Det är inte så otroligt länge till innan snödroppar och krokusar tittar upp (i alla fall där jag bor) och det känns ännu mer fantastiskt för varje år man får uppleva det. Sen tulpaner, påskliljor och den försiktiga grönskan. Då känns det som livet återvänder igen.
    Kram

    Gilla

    • Nej, det går snabbt nu och snart blir det fullt med knoppar överallt 🙂 En härlig tid. Men innan dess vill jag gärna ha åtminstone någon vecka till med lite snö. Sedan skulle jag vara nöjd 🙂
      Kram

      Gilla

  2. Precis så är det! En behöver olika typer av promenader, med kameran och utan (fast i alla fall jag släpar runt på den utifall att). De där promenaderna när hjärnan processar saker och ting är ovärderliga de också!

    Gilla

    • För mycket mindfulness och närvaro i nuet kanske inte heller är bra utan, som med allt annat, är det en mix som är det bästa. Men det är nog inte bara vi som gillar skogen som har de behoven. De som helst stannar i stan hittar säkert sina sätt till liknande avkoppling. Kanske med lurar i öronen för att stänga ute sorlet. Svårt att förstå för en naturdyrkare som jag 😉 men alla vet ju vad som bäst passar för just dem 🙂

      Liked by 1 person

      • Ja nog borde det vara ganska stressande med allt liv runt omkring ständigt och jämt.
        Kanske en inte alltid ska gå runt och vara närvarande i nuet, det finns nog annat att ägna sig åt också 😉 Men skönt är det när tillfälle bjuds!

        Liked by 1 person

  3. Alla dagar är inte fyllda av inspiration och man har svårt att se något vackert i det svarta vita och grå. Jag har varit glad idag för efter en hel vecka med nästan 30 grader kallt så är det skönt när det bara är 6 grader och man kan gå ut utan att frysa

    Liked by 1 person

    • Så är det men då kan man låta huvudet fyllas av tankar om andra saker tills inspiration och finare dagar kommer 🙂
      Jag är glad för din skull att den värsta kylan försvann. Hoppas den håller sig borta resten av vintern så att du kan fortsätta vara glad 😀

      Gilla

  4. Härligt att hitta nya motiv i naturen! Jag måste komma igång och fotografera mer känner jag. Just nu blir det mest bilder på Lilla S. Vilket i och för sig väl inte är det sämsta i sig…

    Kram

    Gilla

    • Haha, ja det är härligt men det var det jag inte gjorde den här gången 😁
      Om jag hade en liten S i familjen skulle jag också ha henne som främsta motiv. Du skulle se hur jag betedde mig hemma hos yngsta dottern. Deras katter blev stalkade av mig 😄
      Kram

      Gilla

  5. Jag skrev på en annan blogg som jag har haft att det finns alltid något fint att fota oavsett väder och vind. Har du aldrig vänt på din tanke och tänkt att det kanske är denna bild jag ska visa upp? Din bild är vacker och tilltalar mig mycket! Allra helst nu när jag vet att du är nyopererad. Denna bild visar att du har lämnat mörkret och att du är tillbaka i ljuset igen/ kram

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s