Så luktade det i morse när jag släppte ut Kasper en stund vid femtiden på morgonen. Det slog emot mig och jag kände direkt att det påverkade min andning. Det var 16 grader ute och alldeles fuktigt i luften och på gräsmattan. När jag, några timmar senare, gick i väg på vår vanliga morgonpromenad kändes det precis  likadant. Det var som om något tryckte ner mig och gjorde det tyngre att andas. Jag försökte tänka efter om det verkligen har varit så här de två somrar som jag har bott här. Men som jag minns det har den här kvävande fukten bara varit här under några väldigt varma och vindstilla veckor mitt i sommaren. Jag kände mig riktigt nere och önskade mig bort till svalare och torrare luft (gissa vart).

När jag hade kommit hem och druckit det kaffe som min svägerska hade gjort i ordning, kändes det lite bättre. När min svägerska lite senare skulle åka hem och som avskedsord sa ”det är så kul att komma till dig för du är alltid så glad och positiv”, skämdes jag lite. Först blev jag glad för att hon sa så och jag var tvungen att tänka efter hur jag egentligen är. Och det stämmer nog att jag för det mesta är väldigt glad. Men den här morgonen var jag en bitter surkärring och det tillåter jag mig att vara i bland. Men inte för länge.

Det blev en väldigt varm dag men mycket av fukten försvann. Jag orkade faktiskt vara i solen några timmer. Ja, jag t o m somnade till en stund. Några av er har hängt med mig här länge och minns kanske hur jag längtade efter sol och värme när jag bodde i Optand i Jämtland. Jag satt där uppe och såg hur soligt det ofta var här nere och konstaterade att jag då bodde på den plats i Sverige som hade absolut sämst sommarväder. Vilken skillnad det är på mig nu jämfört med då. Från att ha varit den största soldyrkaren till att nu sucka tungt när det blir för varmt. Jaja, det har medicinska orsaker och logiska förklaringar men nu när jag bor här, väldigt långt söderut i landet, så kunde jag väl åtminstone få njuta av det jag förut längtade så mycket efter. Men nejdå. Jag tittar avundsjukt på väderkartan och konstaterar att där har de tolv grader och sol. Alldeles underbart.

Jag känner inte alls igen mig själv i den här klagolåten och jag gillar inte hur jag är. Skärpning!

Jag har ändå varit ute lite och jag kröp långt ner i gräsmattan och hittade små, små ogräsblommor och något konstigt kryp. Någon lite större blomma hade också slagit ut i dag.