Ibland går det undan men jag har nog aldrig varit med om en förändring i samma takt som den jag upplevde i dag. Igår fick jag ett brev från öron/näsa/halsmottagningen där de bekräftade att de hade fått en remiss från lungmottagningen. Superbra, tänkte jag först men sedan läste jag vidare att de har 20 månaders väntetid. Det kändes inte alls kul och till den tiden kunde jag lägga det halvår som gick för att en av läkarna på lungmottagningen glömde skicka remissen som hon lovade göra. Tack vare en läkare på en annan mottagning blev hon påmind och igår kom äntligen bekräftelsen.
I brevet fanns även en text om vårdgarantin och att det är den behandlande mottagningen man ska vända sig till för råd om hur man kan söka vård i andra regioner. I förmiddags, strax efter 09.30 ringde jag ÖNH och efter en kvart i telefonkö fick jag prata med en jättetrevlig sköterska. Vi började prata om hur jag kunde få hjälp att söka mig vidare och hon berättade även att de har en lista där jag i stället kunde sättas upp och där de ringer upp ifall de får återbud. Sätt upp mig på den listan sa jag och tillade att jag för det mesta är tillgänglig och kan komma nästan genast. Hon bad mig vänta ett ögonblick och efter en kort stund kom hon tillbaka och sa att de just hade fått ett återbud nästa torsdag. Jag tackade självklart ja till att komma då och det var knappt att jag trodde på att det blev så bra. Sköterskan sa att jag kan ju inte behöva gå omkring med den hostan. Det var ju bra att jag precis innan samtalet hade pratat med en av mina systrar så att jag lät lite extra ansträngd i rösten och med många hostningar medan vi pratade.
En dryg timme senare ringde samma sköterska upp mig och frågade om jag kunde komma redan i dag kl 13.30. Det fixar jag svarade jag och det blev genast bråttom. Man vill ju vara nyduschad och något så när fräsch när man ska till vården. Tyvärr hade jag precis ätit en god krämig pastarätt med vitlök i men jag borstade tänderna en extra gång och knaprade i mig några halstabletter när jag lite senare gick iväg. Jag gillar att ha marginaler och eftersom jag precis hann ta en buss som jag visste skulle ge mig just de marginaler jag vill ha så gick jag en liten omväg från bussen. Det var ett härligt väder så det var bara skönt att få lite höstluft innan jag gick in på sjukhuset.
Läkaren hade en annan läkare under utbildning hos sig och efter en del prat och frågor om mina problem, vad jag påverkas av och om mitt smak- och doftsinne hade förändrats plockade han fram slangen med kameran. Han sprejade in någon slags bedövningsmedel i båda näsborrarna. Det smakade riktigt illa när det kom genom näsan och ner i svalget. Men det var ett bra medel för det var inte i närheten av att vara så jobbigt som jag trodde innan att få den där slangen nerkörd genom näsan och ner till stämbanden. Det var den läkare som utbildades som fick ta hand om den delen men hon var så försiktig och fick hela tiden bra instruktioner samtidigt som de tittade på en skärm där de såg var kameran befann sig. Hela tiden satt sköterskan och klappade mig lugnande på armen medan hon uppmanade mig att andas lugnt. Jag kände hur jag satt och spände mig och lyckades slappna av och släppa ner axlarna. De var alla tre väldigt generösa med att tala om hur duktig jag var och hur bra det gick. Kanske för att jag innan hade berättat att en sådan undersökning var något jag tyckte verkade väldigt jobbig.
Medan jag satt där med slangen på plats så skulle jag andas djupt (med hosta som följd) och sedan säga ett ihållande iiiiiiiiiiiiii. Sedan skulle jag hosta med flit och till sist säga ett lika ihållande mmmmmmm. När de hade titta ner genom ena näsborren gjordes samma procedur om i den andra och jag fick ännu mer beröm för att jag klarade allt så bra. Jag kände mig som en femåring som behöver bekräftelse och beröm när något är jobbigt 😀
Det blev som jag trodde, eller snarare befarade. Mina stämband är fina och beter sig precis så som friska stämband ska uppföra sig. Samtidigt är det så klart väldigt skönt att få veta hur frisk jag är och hur bra det fungerar. Det har jag nu fått bekräftat genom en rad undersökningar och tester. Hjärta, lungor, stämband och allt de kan tänkas testa i luftvägarna är helt utan skavanker. Jag är med andra ord väldigt frisk. Fint att få veta men det hjälper ju inte mig när det gäller de problem jag har med sprängkänsla i bröstet och trötthet när jag går (utan halstabletter) eller med hostan som sätter igång när jag pratar. Läkaren skulle konsultera en röstspecialist och sedan återkomma. Nu har jag fått en bokad telefontid med honom om några veckor men ärligt talat så förväntar jag mig inget annat än att få höra att jag är frisk och att inget mer finns att göra för att hitta vad som orsakar mina problem. Det är i alla fall otroligt skönt att jag fick komma in så snabbt för det hade varit väldigt onödigt att vänta i 20 månader för att sedan få samma besked. Kanske ska jag ha kvar ett litet hopp om att röstspecialisten har något att komma med men nu är jag inställd på att det här inte går att förklara.
Jag bjuder även den här gången på färger i både växtlighet och på himlen från i morse. En ganska gullig och kul skylt hamnade mitt i färgsprakandet.
En annan förändring, och den här gäller mitt eget beteende, blev det i förrgår. Efter att ha bott här i sex och ett halvt år bjöd jag in en av mina grannar på fika. Jag har träffat en av de andra grannarna både inne hos henne och hos mig tidigare men det var pga att vi hade ett gemensamt byggprojekt att hantera. Jag har även blivit bjuden ut till den grannens sommarstuga och den granne jag bjöd på fika i förrgår har jag både gjort en liten utflykt med och blivit bjuden på middag av en gång. Det var liksom dags att fråga om hon ville komma in till mig en stund och inte bara prata när vi träffas ute. Det blev en trevlig stund och jag behöver nog inte känna att jag bör hålla mina grannar på ett visst avstånd. Det funkar säkert bra att bara träffas någon gång ibland utan att krav på att träffas ofta ställs. Jag har ju trevliga grannar och det uppskattar jag. Kl 06.00 i morse plingade det till i mobilen och den här grannen skickade ett namnsdagsgrattis. Jag tänker inte så mycket på namnsdagar numera men även en annan god vän kom ihåg mig just i dag. Även om jag inte firar så är det ju alltid trevligt när någon hör av sig.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Bilderna. ❤️🍂
Igår/idag så kom jag ett kort ögonblick in på ett avsnitt av: Fråga doktorn på SVT
Tittade du på det i måndags? Om inte har du möjlighet att se SVTPlay?
Förstod så pass mycket som att det handlade om rösten och precis när jag hamnade i programmet (kanske i slutet) så var det en kvinna (betydligt äldre än vad du är) som hade någon ”konstig” grej med halsen. Vet inte alls om detta är något liknande som du upplever, men kolla om du har tid och möjlighet.
Har upplevt precis detsamma som du när det gäller remisser och tidsbokning inom vårdsektorn/sjukhus.
Ringt och frågat hur det går med remissen och fått svar att det kommer att dröja månader, för att sedan bli uppringd och erbjuden en återbudstid med kort varsel. Nu har jag lärt mig att alltid ringa och fråga om remisser, väntetider och meddela att de kan ringa mig med kort varsel.
Det borde inte vara så tycker jag, utan att man betade av köerna i tur och ordning som förr, men det är nya tider nu. Synd om de som är betydligt äldre än mig och som tålmodigt väntar och väntar, utan att ta kontakt.
Kram/Barbro
GillaGilla
Tack Barbro, det är fina dagar med massor av färger 😀
Jag såg det avsnittet och jag tror att det är kvinnan med rösttremor du menar. Jag har inte svårt att få in luft och talet är inte ryckigt pga skakningar i stämbanden. Däremot blir halsen och rösten påverkade av många hostningar men inte så att jag låter som kvinnan i programmet. Men jag lyssnade också lite extra när de pratade om det här. Jag glömde att ta upp det med läkaren på ÖNH men tremor är något de absolut borde ha sett när de undersökte stämbanden. Förutom de iiiiiii och mmmmmm jag skulle säga och de hostningar jag gjorde bad de mig även att räcka ut tungan och några gånger att svälja. Så jag tror nog att jag kan utesluta just rösttremor. Helt säker blir jag när jag har pratat med läkaren om drygt en vecka och då ska jag försöka komma ihåg att nämna det här. För man vet ju aldrig… Tack Barbro för ditt engagemang. Jag tar gärna emot tips och förslag om konstigheter som drabbar mig.
Jag känner som du och tycker att vårdkön ska betas av i turordning men samtidigt är det klart att man tackar ja till en tid när chansen kommer. Vi är nog många som tänker så. Likadant, eller kanske ännu värre, tycker jag att det är med privata försäkringar som gör att man kommer förbi köerna. Men även där har jag stor förståelse för t ex egenföretagare som kanske förlorar stora inkomster vid sjukdom. Hur som helst så kommer jag att ta för vana att ringa och fråga (vänligt) om tider kan påskyndas även om jag egentligen är en person som inte gillar att gå före i köer. Men det är klart att det är enkelt för vårdpersonalen om de vet att någon kan komma med kort varsel.
Kram
GillaGillad av 1 person
Det var ju väldigt positivt att du fick komma in så snabbt och att du dessutom blev väldigt väl bemött och bekräftad. Att de inte kan hitta orsaken till dina besvär tycker jag är jättetråkigt, känns som du får ringa Dr House eller The GoodDoctor 🙂 Kanske du inte sett de serierna, men de handlar om udda åkommor. Bilderna är fantastiska! Kram
GillaGilla
Ja, skönt att slippa vänta och nu behöver jag ju inte gå och hoppas på att lösningen skulle finnas här. Visst är det väldigt bra att jag är frisk men samtidigt synd att de inte hittar något som är lätt att fixa. Jag har sett och gillat båda de serierna och det vore väl finfint om jag hade kunnat få hjälp där 😀
Tack Anna! Hösten är magiskt vacker när färgerna är här och innan löven fallit till marken.
Kram
GillaGilla
Både bra och dåligt att man inte hittade något fel. Bra men något måste det ju vara för du har ju haft det där så länge nu. Det är väldigt bra att ha bra grannar. Jag har ju bara Kinabror på nära hålla och AMV och Gubben när dom är i sommarstugan men dom är oftast utomlands. Längtar till att Kinabror kommer hem från Skåne för det är jobbigt med hunden Jack och katten Morris.
GillaGilla
Ja, precis så är det…tudelat. Skönt att få veta att jag är frisk men trist att orsaken till det här inte hittas. Jag är i alla fall tacksam för allt vården har gjort för mig för de har verkligen försökt hitta problemet.
Grannar är bra att ha men som du vet vill jag ha lite lagom social kontakt och det verkar funka bra här 😀
Jag förstår att både du och djuren längtar tills Kinabror kommer och allt blir som vanligt.
GillaGilla
Ibland har det lätt för att bli bra och det stämde verkligen denna gång. Så skönt att få besöket avklarat och att det inte var något fel. Samtidigt så tänker man att något måste ju orsaka känslan. Du är i alla fall väldigt väl undersökt och de tar dina besvär på allvar!
Så otroligt vackra bilder du delar med dig av. Trevligt att träffa grannen för så där lite lagom kontakt behöver inte vara fel.
Kram och god fredag!
GillaGilla
Det är väldigt skönt att det här gick så snabbt och att jag fick besked direkt. Det är så klart tudelat. Jag är glad för att jag är frisk men det är synd att felet inte kan hittas. Jag har verkligen blivit väl omhändertagen och jag tror att allt som kan göras har gjorts nu. Kanske finns det något mer att kolla men jag har svårt att tro på det.
Tack Znogge! Hösten är vacker när den ser ut så här. Lagom kontakt med grannarna är perfekt och så har jag det här nu.
Kram och tack detsamma!
GillaGilla
Ja det må jag säga var skillnad i väntetid. Så skönt att du fick komma redan samma dag. Men så tråkigt att de fortfarande inte hittat vad felet är. Skönt i varje fall att du får undersöka dig ordentligt och att du är frisk. Men vad i hela världen kan det egentligen vara? Det verkar vara ett mysterium även för sjukvården. Men jag fortsätter att hålla tummarna att de så småningom kommer att hitta felet och att det går att åtgärda.
Det lät som ett trevligt besök av grannen. Ett lätt umgänge är nog inte fel.
Och så bilderna! Fantastiskt fina och hösten börjar synas runt Storsjön. Och de nedersta bilderna på solnedgången … magiska!
Önskar dig en fin fredag kväll och helg!
Kram
GillaGilla
En helt otrolig skillnad. Även om jag är väldigt glad för att det gick undan för min del så tänker jag på alla de som bara snällt accepterar väntetiden och inte tar kontakt. Jag gick ju faktiskt före i kön. Men det är nog bekvämt och bra för vårdpersonalen att veta vem eller vilka de kan kontakta vid återbud.
Jag är väldigt frisk enligt alla undersökningar och tester och det är jag så klart glad för. Men det är lite frustrerande att inget fel kan hittas för det vore skönt om det här kunde åtgärdas. Jag är nog inte ensam om att vara ett mysterium i vården. Hur som helst så har jag verkligen inget att klaga på vad gäller viljan att hjälpa mig.
Ja, det var en trevlig fikastund och lite lagom umgänge är bara kul. Så kommer det nog att fortsätta för mina grannar har nog förstått hur jag är 😀
Tack Anita! Det finns mycket färg i naturen nu och himlen gör sitt bästa för att haka på 😀
Tack och detsamma!
Kram
GillaGilla
Ojoj, snacka om snabba puckar plötsligt!! Fantastiskt fina foton för övrigt!!
GillaGilla
Ja, det här hade jag verkligen inte räknat med men det är väldigt skönt att det nu är gjort. Tack så mycket 😀
GillaGilla
Smidigt och så vidare att den där väntetiden krympte som den gjorde, nog inte så vanligt inom landstingen, kan jag tro som inte kan någonting…men grattis.
Undersökningen lät ju inte så rolig dock men det måste ju göras.
Tack för fina höstbilder och ha nu en fin lördag.
GillaGilla
Det man kan lära sig av det här är att man ska höra av sig till vården om väntan blir lång. Då kanske det fixar sig och man får komma snabbare. Lite synd om alla som snällt väntar på sin tur utan att klaga.
Undersökningen var inte alls lika hemsk som jag hade trott och det berodde nog på bedövningssprejen. Det är jobbigare att ta ett bakterieprov med en tops långt upp i näsan. Kul var det inte men det var ändå en positiv upplevelse.
Tack Mikael och detsamma!
GillaGillad av 1 person
Jo, man borde kanske ligga i lite kan jag tro för att få en tid som inte sträcker sig alltför långt in i framtiden.
Ska tänka på detta när det eventuellt blir aktuellt för mig.
GillaGilla
Ja, det är nog bra att tänka så. Kanske funkar det inte alltid men man kan ju i alla fall försöka. Att fråga på ett trevligt sätt kan ju aldrig bli fel.
GillaGillad av 1 person
Jättevacker höst hos dig nu. Och så bra med en skylt så du inte tappar bort dig. Jag såg den också i somras…
Det kan nog vara bra att ringa och fråga hur långt fram man i kön har kommit, någon gång ibland. Det kan ju faktskt hända att mottagningen har fått ett sent återbud och inte hinner kalla någon annan, och så vips går det undan.
Trevligt med lite lagom kontakt med grannarna. Så ska detvara.
GillaGilla
Det är en fantastiskt vacker period just nu men de senaste dagarna har det blåst rejält så jag gissar att många löv har fallit ner på marken.
Skylten kanske fyller en funktion och helt klart lockar den fram leenden hos de som ser den 😀
Det gäller att vara lite om sig och kring sig när det gäller vården. Det är lite tudelat för även om jag är glad för att jag fick komma så snabbt så är det kanske andra, som snällt bara väntar på sin tur och kanske har större behov, som borde finnas på den där listan. Men det är klart att man tackar ja när chansen kommer.
Ja, alldeles lagom mycket kontakt har det varit hittills och så får det gärna fortsätta.
GillaGilla
Återbuds tider är något som jag gillar, slippa vänta är min melodi. Eftersom jag jobbar natt så kan jag tulla på sömnen när det behövs för att få en tid snabbare än vad som erbjudits från början. Det är ju inte så ofta det händer men tacksamt när den möjligheten ändå finns.
Jag hoppas innerligt att du ska få bukt med din hosta så du slipper ha det som det är nu. Det är ju länge nu. Något måste det ju vara som retar när du pratar.
Vilka fantastiska bilder, som alltid!
Kramar
GillaGilla
Det kan nog de flesta instämma i 😀 Att vänta 20 månader fanns inte på kartan men jag trodde nog att jag skulle få vänta några månader och kanske få åka till en annan ort. Nu blev det helt perfekt och vi som kan komma med kort varsel har ju en förmån.
Jag har börjat tvivla på att något någonsin ska hittas som förklarar hostan och de övriga luftvägsbesvären. Som med så mycket annat är det nog bara att acceptera och gå vidare.
Tack Lotta! Hösten är en vacker årstid med många motiv 😀
Kram
GillaGilla
Precis som du så frossar jag i färgrikedomen! Du är dock en bättre fotograf än jag, och jag njuter av alla fina foton. Men den där skylten kan jag faktiskt inte begripa…barnspråk eller en lokal dialekt???
Undersökningen lät inte så rolig, man vill verkligen inte ha något intryckt i varken näsa eller hals! Men, nu gick det utmärkt och du fick höra hur frisk du är! Gåtan fortsätter alltså gäcka dig…..Här var det ju ”bara” 11 månaders väntan på starroperation, 22 månader är ju nästan två år, skandal! Hoppet är ju det sista som överger en, så du ska väl inte helt ge upp även om det nog måste börja kännas rätt hopplöst att få en vettig diagnos…attans.
Du hade inga besvär efter undersökningen, öm i näsan eller något liknande när bedövningen släppte?
Kram från pörtet
GillaGilla
Jag har sett hos dig att du har precis lika härliga höstfärger där och jag håller inte alls med om att jag är en bättre fotograf. Jag har beundrat många av dina fina bilder i olika inlägg. Texten på skylten är helt klart skriven av ett barn och jag kan översätta det till ”fortsätt den här stigen till campingen” För jag tror inte att betydelsen ska vara fort sket stigen… 😀
Undersökningen var inte kul men den var inte alls så obehaglig som jag trodde innan. Det är värre att stoppa in en lång pinne högt upp i näsan för att ta ett bakterieprov. När jag gjorde det så hade jag känningar i näsan i en vecka efteråt. Den här gången blev det som vanligt nästan direkt. Jag blev bara lite snorig. Jag kan nog tacka bedövningssprejen för det och dessutom rotade de inte omkring högt uppe i näsan för att få bacillerna att fastna. Det är ju väldigt skönt att veta att jag är så frisk men jag vill gärna ha ett svar på gåtan. Det verkar jag inte få. Det finns fortfarande en liten chans men jag tror inte på den. Nu får jag acceptera och gå vidare och det är ju både du och jag vana vid.
Det är alldeles för långa väntetider och jag fick en smärre chock när jag trodde att jag skulle vänta så länge. Men sedan gick det undan och jag är väldigt tacksam för det. Du fick också hjälp snabbare och dessutom en resa till Gävle 😀
Kram
GillaGilla