Jag har inte sett någon som helst anledning till att lägga undan mina ringar. Både förlovningsringen och vigselringen har suttit kvar på mitt vänstra ringfinger i nästan 11 år efter att min man omkom i en arbetsplatsolycka. Några gånger, i samband med operationer eller röntgenundersökningar, har jag med viss möda och en del tvål lyckats få av mig dem men så fort det var ok satte jag på mig dem igen. Men nu, kanske äntligen enligt någon, tog jag av dem och la undan dem i ett smyckeskrin. Det var inte lätt och trots att det nu har gått några veckor så syns det fortfarande på fingret att något har suttit åt lite för hårt där.
Först kändes det tomt och naket men nu känns det helt ok. Det finns inga regler för det här och var och en gör det som känns bäst. Hade de inte suttit åt så hårt så hade jag nog aldrig tagit av mig dem. Kanske magrar jag av när jag blir äldre. Det gör ju en del. Då kanske jag tar på mig dem igen. Men just nu får de ligga där de ligger och det innebär ju inte att alla minnen försvann med dem.
Jag har fått rapport om att storspoven har kommit. Det är inte en hemlighet vad den betyder för mig så det är oftast någon som hör av sig och berättar att den har synts, hörts eller båda delarna. Den är punktlig för det är precis i mitten av april den brukar komma. Jag kan ju alltid lyssna på den genom att googla och det har jag gjort. Om någon är intresserad så klicka här.
I slutet av förra veckan somnade min fina svärmor in. Jag har alltid tyckt om henne men vi kom extra nära varandra och blev goda vänner efter att hennes son/min man omkom. Vi hade långa telefonsamtal varje vecka och vi skrattade mycket tillsammans. Samtalen ebbade ut de sista åren när hon inte orkade längre. Det var alltid roligt att hälsa på henne och det gjorde jag lite då och då när jag bodde i Mjölby. Det var ju lite närmare och lättare då. Men jag har även stannat till några dagar ibland efter att jag flyttade norrut igen. Några gånger har jag besökt henne på det äldreboende hon till sist flyttade in på. Men det är inte de stunderna jag vill minnas. Jag vill tänka tillbaka på alla fina stunder och våra samtal om både sorg och glädje. Det har många gånger skämtats om att min svärmor oftast lyckades göra konstiga miner när kameran kom fram men jag har hittat två bilder där hon ser naturligt glad ut och där jag tycker att hennes personlighet kommer fram. Inte den bästa bildkvalitén men jag blir ändå glad när jag ser dem. I den första bjuder hon mig och min yngsta dotter på middag och i den andra bilden är vi hemma hos min son i Uppsala. Vi gjorde en dagstur dit och det märktes hur roligt hon tyckte att det var. Min fina svärmor och väldigt goda vän blev nästan 91 år och hon lämnar många fina minnen hos mig. Dessutom har min yngsta dotter helt rätt i att det nu känns som om ännu en del av hennes pappa/min man försvann.


Jag hade planerat en resa söderut för att hinna träffa släkt och vänner innan jag lämnar tillbaka min leasingbil. Rutten var klar och jag hade bokat in flera roliga möten. Nu är det bara att boka av allt och göra en ny planering eftersom jag så klart vill utgå från när begravningen ska ske. Det är inga stora problem med det och förhoppningsvis ska jag kunna träffa vänner och bloggvänner ändå. Barnen och min mans familj får jag ju så klart träffa och mina systrar ska nog också kunna klämma in mig i sina scheman. När jag vet hur min rutt kommer att se ut så ska jag höra av mig till de jag inte hade bestämt något med ännu och jag hoppas att de har möjlighet att träffa mig en liten stund.
Jag bär faktiskt inte mina ringar längre trots att Husse och jag är gifta. I samband med pandemin tvättade jag händerna så ofta på jobbet att ringarna fick stanna hemma. På något vis vande jag mig av med att bära ringar men jag får kanske ta mig i kragen på den fronten. Ärligt talat så tycker jag inte det finns något rätt eller fel och äktenskapet sitter inte i ringarna.
Så tråkigt med din svärmor som jag förstår du har kommit att stå väldigt nära. Jag kan dessutom förstå hur din dotter tänker. Ytterligare en länk försvinner. Då får du tänka om när det gäller resan som nu delvis får ett annat syfte men det blir säkert bra det med. Två fina bilder på din svärmor.
Önskar en god kväll!
Kram
GillaGilla
Som du skriver så finns det inget rätt eller fel i hur man väljer att hantera sina ringar. För min del blev de nog mest en symbol för det som jag har haft men som senare övergick till att bara sitta där på fingret av bara gammal vana. Om du tycker att det känns bra att vara utan ringarna så är det ju inget problem och de behövs inte för att bevisa något för dig och Husse.
Ja, det är trist men samtidigt känns det som om hennes liv inte var så roligt sista tiden. Det var nog dags helt enkelt. Men visst är det en saknad även om den saknaden till viss del har känts en tid nu. Min dotters ord förklarar varför jag fick en rejäl stressreaktion. Känslor som ville komma fram och som handlade om den där försvunna länken.
Ja, det blir avbokningar och ombokningar men det blir bra så här också.
Tack Znogge och detsamma!
Kram
GillaGillad av 1 person
Jag beklagar din svärmors bortgång. Så fina bilder och man ser hur extra glad hon ser ut på bilden med din son. 91 är en imponerande ålder. Jag tänker på min lilla moster som somnade in påskafton för fyra år sen. Hon blev 96 år.
Jag förstår att du behållt dina ringar på. Ert äktenskap avslutades ju inte utan din man försvann på ett tragiskt sätt. Man får göra precis som man vill. Jag har nog berättat att jag smälte ner guld, bl a mina ringar, fick pengar från företaget jag jobbade på och fick en ring tillverkad av en guldsmed med små diamanter i efter inspiration av en ring från Ole Lyngaard. Det var ju en gåva att jag jobbat 25 år på tidningen.
Kram
GillaGilla
Tack Marie! Hon var verkligen glad den dagen då vi åkte till min son. Hon fick ett långt liv och var under nästan alla år friskast i släkten. Inga medicinska problem alls. Men de sista åren mådde hon inte bra så det var ganska väntat att hon inte skulle orka så mycket mer. Din moster levde förhoppningsvis ett gott liv tills hon somnade in.
Ja, ringarna har känts självklara där på mitt finger men när det blir alldeles för trångt och fingret nästan vanställs så är det nog dags att tänka om. Och visst kändes det fel att ta av dem eftersom det var en olycka som skilde oss åt och inget annat.
Du har berättat om att du smälte ner guld och jag gjorde likadant med det guld min man hade haft. Det är nu ett armband och det är ju också ett minne.
Kram
GillaGilla
Jag beklagar sorgen efter din svärmor. Så fint att ni hade en så fin relation. Bilden på henne tillsammans med din son är så fin.
Förstår din känsla att du ville ha ringarna på dig men om de blivit för trånga så blir det ju svårt. Men ringarna finns ju kvar hos dig och det är det viktiga.
Önskar dig en fin påskhelg!
Kram
GillaGilla
Tack Anita! Som för många andra som blir gamla och inte mår särskilt bra så vad det nog ganska skönt för min svärmor att det tog slut nu. Men det blir en saknad för oss som är kvar.
Det har känts viktigt att ha ringarna på fingret men nu har det gått så många år och det är helt ok att inte ha dem på mig längre. När det nästan är omöjligt att få av dem så är det nog bäst att ta av dem. Men de finns här om jag ångrar mig.
Tack Anita och jag önskar dig detsamma!
Kram
GillaGilla
Förstår det var en speciell känsla att lägga undan ringarna. Precis som du säger så är det ju upp till var och en. Beklagar förlusten av din fina vän, och jag blir glad av att du har möjlighet att göra om din resa så du kan vara med på hennes begravning. Kram!
GillaGilla
Ja, jag tvekade länge men nu känns det bra att jag gjorde så. De finns ju kvar även om de inte sitter på mitt finger.
Jag har saknat min svärmor i flera år redan eftersom relationen förändrades när hon blev sämre. Men det är klart att det ändå blir tydligt nu. Jag är också glad för att det inte är några problem att planera om resan.
Kram
GillaGilla
Förstår att det är en speciell känsla sammankopplad till ringarna! Jag har min ring, men Peter kan inte ha sin längre eftersom fingrarna blivit större …
GillaGilla
Ja, så är det men den känslan var inte lika påtaglig som jag trodde. Det har ju gått ganska många år nu. Vi är säkert många som får samma problem med för hårt sittande ringar och då får man hitta sin egen lösning på det.
GillaGilla
Jeg synes hendene blir så nakne og tomme uten ringer. Jeg har gått med ringer av forskjellig slag oppgjennom, men de siste fikk jeg nesten ikke av meg. De var slett ikke runde lenger, så nå har jeg tatt dem av for å levere de hos gullsmeden for å rette de. De var blitt veldig kantete, så de var vonde å ha på fingrene. Kondolerer med din svigermor, det blir tomt når noen blir borte, selv om man bare hadde sporadisk kontakt til tider.
GillaGilla
Ja, det är nog en del av att det känns tomt. Det är inte bara känslorna som är förknippade med vad ringarna betyder. Jag funderade på om jag skulle låta en guldsmed göra ringarna lite större men jag börjar med att låta dem ligga i skrinet så får jag se hur jag vill göra senare. Att ringar blir missformade är nog ganska vanligt. Jag försökte fixa till en annan ring med en tång men jag klämde åt lite för hårt så ringen gick sönder i stället. Så kan det också gå när man vill lösa problemen själv.
Tack Lillian! Jag har saknat min svärmor i flera år redan eftersom vi inte kunde ha samma relation längre. Men det blir så klart mer påtagligt nu.
GillaGilla
Nu var svärmors liv till ända, hon fick leva ett långt och förhoppningsvis bra liv. Ytterligare en gren i trädet har brustit, på fotona ser hon väldigt fin och vital ut.
Om du passerar Dalarna på din resa så hör gärna av dig.
Kram
GillaGilla
Ja, hon hade ett bra liv och vi andra skämtade ofta om att hon var den friskaste av oss alla. Det stämde tills hon hade passerat 80 år med råge. Men nu var det dags och det var inte oväntat.
Jag hör väldigt gärna av mig och det hade jag planerat att göra. Nu vet jag inte exakt när jag passerar men det blir på hemvägen. Jag hör av mig när jag vet och då hoppas jag att du har tid en liten stund för mig 😀 Har du andra planer så ska du så klart inte ändra på dem.
Kram
GillaGilla
Har du klart vilken månad det blir? maj? juni? Den enda resa jag kanske åker på blir i början av juni om dottern och jag kan komma överens om resmål!
GillaGilla
Begravningen är den 8/5 så någon gång under veckan därpå vänder jag hemåt. Kul om du och dottern hittar på något trevligt 🥰
GillaGilla
Vi hittar säkert en dag att ses på! Kram
GillaGilla
Beklagar sorgen efter din svärmor. Så fint foto på henne och din son. Hon ser verkligen lycklig ut. Det är säkert så hon vill bli ihågkommen. Leende med glimten i ögat. Jag förstår att din planerade tripp blir ändrad. Hur ser dina planer ut och när är begravningen?
Kramar ❤
GillaGilla
Tack Lotta! Hon uppskattade verkligen den lilla resan till min son så jag är glad att vi gjorde den. Du har säkert rätt i att det är så hon vill att vi ska minnas henne.
Jag mailade dig om de ändrade reseplanerna i onsdags förra veckan och hos mig ser det ut som om det skickades. Om du har någon ledig dag v 20 så kanske jag kan få komma då i stället. Det vore så himla kul.
Kramar ❤️
GillaGilla
Så tråkigt med din svärmor men förstår att hon var gammal och då händer det förr eller senare. På tal om dina ringar. Jag har haft två förlovningsringar och en vigselring men dom har jag sålt och fått pengar för.
Det var så länge sedan så det betyder ingenting för mig. Jag har varit gift en gång och förlovad två gånger och sambo några gånger men nu är det slut på sånt. Jag trivs nog bäst själv och inte ha någon som bestämmer över mig. Hoppas att du hinner komma till mig innan du lämnat bort bilen. Det är alltid så roligt att träffa dig.
GillaGilla
Ja, det är tråkigt men hon hade mått dåligt ganska länge.
Kanske var det skillnad med mina ringar eftersom vi hade det bra och inte tänkte skiljas. Jag hade nog också gjort mig av med ringarna om förhållandet tog slut på annat sätt. Bra att du fick ett litet ekonomiskt tillskott 😀 Jag har blivit så självständig så jag skulle inte kunna anpassa mig efter en partner igen. Som du skriver så är det skönt att bestämma helt själv.
Jag kommer gärna ut till dig en sväng någon gång när jag kommer tillbaka från den kommande resan 😀
GillaGilla
Beklagar sorgen efter din svärmor … jag minns att du ofta talade om henne. Fina foton som visar bilden en varm och fin kvinna.
Förstår att det känns tomt att vara utan ringarna, men som sagt någon regel för hur man gör finns inte. Jag har inte använt mina ringar på många år … mest p.g.a av att jag blev allergisk och fick fruktansvärd klåda av dem … och sen blev jag rundare och då kunde jag inte ha dem heller …
Ska bli fint att träffa dig … du är som du vet välkommen! 🙂
Kram
GillaGilla
Tack Anki! Vi kom väldigt nära varandra och vi hade många roliga stunder och en hel del djupa samtal.
Det blev tomt och konstigt att se fingret utan ringar men det känns bättre än jag trodde nu. Minnena finns ju kvar ändå. Precis som för dig och minnena av Lasse ❤
Tack! Det ska bli kul att ses igen och jag brukar känna mig välkommen hos dig 😀
Kram
GillaGilla
Tyvärr ligger det i sakens natur att vi alla ska gå vidare, är ju oerhört dystert trots det.
Beklagar sorgen där.
Man behåller ju ringarna på så länge det känns rätt, hade jag också gjort om min fru skulle gått bort.
Ta hand om dig nu.
GillaGilla
Visst blir det tomt när någon man tycker om går bort men i det här fallet känns det ändå som att det var skönt att min svärmor slapp må dåligt längre. Jag har redan saknat henne i flera år eftersom relationen nästan försvann. Men tack för omtanken.
Det kändes så fel att ta av ringarna när vi inte hade några relationsproblem. Det är säkert inte bara du och jag som tänker så. Men nu höll de på att strypa mitt finger och då var det inget att tveka om längre.
Tack Mikael och detsamma.
GillaGillad av 1 person
Ha en fin kväll.
GillaGilla
Tack och detsamma!
GillaGilla