Premiär för långkalsingar

Det var en härlig, frostig morgon och jag ville ut innan frosten försvann. Kanske skulle jag även få se en fin soluppgång om jag kom iväg direkt efter frukosten. Jag har av någon anledning börjat vakna lite senare än jag brukar så ibland kommer jag inte upp förrän ca halvsju. Så blev det även i morse så jag kom inte iväg förrän strax efter sju. Solen gick upp 07.43 och det brukar vara finast en stund innan. Det var några minusgrader och lite vind så jag fick plocka fram mina tunnaste långkalsingar, mössa och fingervantar.

Det är så skönt att komma ut när det är sådana förutsättningar. Jag parkerade vid Storsjöodjursspaningen här på Frösön och gick först en liten bit mot bron men vände ganska snart och gick mot stan i stället. Där är det visserligen också en bro, jag bor ju på en ö. Det var inte mycket till färg i den här dagens soluppgång. Det måste nog vara en del små moln eller lättare skyar för att det ska bli riktigt fint. Det ser ut som om solen skiner på björken i den här bilden men det var bara min kamera som lyckades fånga upp lite ljus.

Lite färg var det dock där solen snart skulle komma upp.

Frosten är fin och ofta kul att fota men jag borde nog ha tagit med det andra objektivet.

Det blev snart ljusare och höstfärgerna inramar nedre delen av Gustavsbergsbacken.

Jag gick över bron mot Badhusparken. Där lyste de gamla popplarna så fint men de nyplanterade har kvar sina gröna löv,

Lite längre fram ställde jag mig vid muren och tittade ut över sjön och då kom en kaja trippande utan att visa minsta rädsla. Men jag kunde inte röra vid den och ja, jag försökte försiktigt sträcka fram handen för att kanske få lite närkontakt. Men då ryggade kajan lite. Hade jag haft något ätbart skulle den nog ha ätit ur min hand.

Jag hörde hojtande och glatt peppande från en grupp människor och rätt som det var kom hela gänget springande förbi mig. Jag fotade dem även framifrån men tänkte att det är nog bäst att välja bilder där de är mer anonyma. Som ni kanske ser har solen nu börjat göra Frösön gyllene. Just den där tidiga morgonsolen, som står riktigt lågt, har förmågan att göra allt till guld.

Det springande gänget tog samma väg som jag skulle gå.

Jag gick lite åt sidan för att fota dem när de sprang över gångbron. Men jag ville hellre ha med morgonljuset.

Snart var jag på rätt sida av bron igen och började mitt återtåg mot bilen. Med jämna mellanrum mötte jag några av de springande motionärerna och en del av dem promenerade tillbaka medan andra joggade i olika takt. Precis när jag kom till min bil kom det stora gänget, som kanske orkade mest, springande förbi mig.

Lärken har fortfarande kvar alla sina gyllene barr.

Ännu ett försök att fota frost men helt nöjd är jag inte.

När jag satte mig i bilen insåg jag att det var betydligt bättre förutsättningar nu än vid gårdagens fjällfotografering. Solen stod precis rätt för att det skulle vara lite lättare att zooma in och få en aning skarpare fjäll i bilderna. Jag tog en liten omväg förbi Frösö kyrka och till den lilla ficka vid vägen där många stannar och fotar de här motiven. Så här kommer ett gäng fjällfoton. Jag tröttnar inte och det är väl därför det är så rätt för mig att bo just här.

Sista bilden visar Åreskutan och den är längre bort än de andra fjällen och därmed lite svårare att fånga. Men lite nöjd är jag ändå.

Nu ska jag sätta igång min blodtrycksmätare igen. Jag har rejält ont i armen efter alla mätningar som jag har blivit beordrad att göra, tre mätningar vid varje tillfälle och tre gånger om dagen under en vecka. Det är fibromyalgin som protesterar lite men doktorns order ska ju följas. Tyvärr verkar det som om det är befogat och förmodligen höjs dosen en aning igen. Tänk när man var ung och medicinfri, vad skönt det var. Men då var ju det det normala och inget man uppskattade. Nåja, det är ju bra att de finns, de där medikamenterna. Jag skulle ju inte överleva utan en del av dem.

Jag fick ett ryck och bakade en äppelkaka efter lunch. Det var inte tänkt att äpplena skulle hamna i en kaka men det är ju gott med mjuka kakor och jag gillar smaken av äpple och kanel. Jag valde att hälla smeten i en långpanna och hälla en blandning av hackad mandel och pärlsocker ovanpå. Jag smakade en till kaffet och det blev riktigt gott. Jag är ju en riktig gottegris både när det gäller sött och salt.

Bokmärk permalänken.

En kommentar

  2. Då stiger vi nästan upp samtidigt numera men kanske återgår du snart till dina tidigare vanor 😉

    Hur som helst så bjuder du även i detta inlägg på alldeles fantastiskt vackra bilder. Vilka färger och vilket ljus. Hösten när den är som vackrast alltså.

    Bra att du kollar blodtrycket och kanske behövs det en höjning av medicinen. Jag är dålig på att kolla mitt så jag borde skärpa mig. Även om man helst inte vill behöva höja dosen så har man ibland inget val. Med tanke på hur mycket jag rör mig och att jag äter väldigt sunt och inte röker hade jag hoppats på att slippa det men min läkare förklarade att det har med åldern och kärlen att göra. Man kan helt enkelt inte påverka allt men man kan ju ändå försöka vara hyfsat sund.

    Kram

    Gilla

    Svara

    • Ja, kanske fortsätter jag att sova lite längre men förmodligen är det bara en fas. Jag vaknar några gånger per natt men det gjorde jag förut också.
      Tack Znogge! Just när solen går upp och når Frösön så är det väldigt vackert. En nästan perfekt höstdag. Det enda som fattades var en spegelblank sjö.
      Jag brukar aldrig kolla blodtrycket om jag inte blir tillsagd att göra det. Egentligen skulle jag ha gjort det för en månad sedan men det blev ju en resa till Fulufjället och sedan glömde jag bort det. Men nu är jag inne på sjätte dagen och sedan hoppas jag att det dröjer till nästa mätning. Men förmodligen vill de ha koll på vad som händer om dosen ökas. För min del beror både benskörhet och förhöjt blodtryck till stor del på medicinerna men kanske hade åldern också påverkat i den här riktningen även utan medicinerna. Både du och jag lever nog ganska sunt i förhållande till många andra så kanske mår vi bättre än vi skulle ha gjort annars 😀
      Kram

      Gilla

      Svara

  4. Fantastiskt fina bilder, jag förstår att du älskar dina fjäll! Tänk att människor är ute och springer tidigt på morgnarna, jag blir imponerad. Speciellt när man kan välja att ligga kvar i sängen istället 😊

    Kram

    Gilla

    Svara

    • Tack Marie! Ja, jag älskar verkligen fjällen 😀 Jag förstår inte att någon vill springa över huvud taget när man i stället kan gå raska promenader och hinna njuta av allt runt omkring 😀 Men många säger att det är något de verkligen gillar och mår bra av så då är det ju självklart just att springa de ska göra. Ligga kvar i sängen är inget för mig. När jag har sovit färdigt vill min kropp upp och få igång stela leder och röra på värkande muskler. Det går ganska fort att komma igång.
      Kram

      Gilla

      Svara

  5. Åh, så njutbara bilder du bjuder på. Det där tidiga morgonljuset gör att träden får en speciell guldnyans. Det har även jag sett på mina morgonpromenader. Vilken sällskaplig kaja du hittade. Eller kanske det var den som hittade dig. Lärkträden lyser som eldsflammor den här tiden på året. Vi har flera här som jag tittar fascinerat på när jag passerar.
    Dina bilder över fjällen har jag njutit länge av. Bläddrat upp och ned. Och du kan vara väldigt nöjd med bilden på Åreskutan.
    Ja, det känns onekligen i armen att ta blodtrycket. Jag tar det med jämna mellanrum för att hålla koll. Ännu är det ok och jag behöver inte äta någon medicin.
    Äppelkaka eller rättare sagt äppelpaj blev det här också igår. Vi har en sådan enorm skörd med äpplen i år så det blir många äppelrelaterade maträtter plus att jag försöker äta åtminstone ett äpple om dagen. En del äpplen har jag lagrat i bärkassar i uterummet där jag räknar med att de kan stå under hösten. De går inte att lagra ända till jul men ett tag i varje fall.

    Hoppas du får en fin söndag!

    Kram

    Gilla

    Svara

    • Tack Anita! Det är ju så vackert ute nu och det gäller att ta vara på de dagar som ser ut så här. Morgonljuset ger verkligen en speciell effekt och det har jag sett hos dig också.
      Det var en trevlig och sällskaplig kaja men han ville förmodligen ha mat. Kanske borde jag ha lite fågelfrö i fickan när jag är ute 😀 Men där är det nu halstabletter i stället. Lärkträd är speciella och deras höstbarr har en så fin färg. Där behövs inte morgonsolens sken för att de ska lysa som guld 😀
      Trevligt att du också kan njuta av fjällen även om det inte är riktigt samma sak att se dem i foton. Jag kan inte få nog av ”mina” fjäll. Det är så storslagna vyer från en del platser. Åreskutan blev godkänd.
      Jag kollar aldrig blodtrycket om inte vården säger till mig att göra det. Men nu är det sjätte dagen som jag mäter och jag inser att det var befogat. Det blir troligtvis en höjning av dosen och då vill de säkert att jag ska hålla koll på blodtrycket igen. Jag tycker bara att det är jobbigt men jag lyder ändå.
      Åh, vad mycket gott du gör med dina äpplen. Nu kan jag sakna de äppelträd vi hade i Mjölby men då var det mest bara en stress att hinna ta hand om så många äpplen som möjligt.
      Tack Anita och detsamma!
      Kram

      Gilla

      Svara

  6. Så vackert det är! Förstår du gillar att bo där, för vyerna är verkligen magiska. Äpplekaka är supergott, smart att lägga på lite nötter och pärlsocker, det låter väldigt smaskigt! Kram

    Gilla

    Svara

    • Tack Anna! Ja, jag är väldigt partisk och älskar de här vyerna 😀 Men det är alltid kul att någon annan också tycker att de är fina. I alla fall på avstånd och via bilder för jag vet ju att du inte vill vara här på riktigt 😀
      Äppelkakan blev väldigt god men det här var ett recept utan aquafaba och tyvärr håller bitarna inte ihop. Man får äta med sked 😀
      Kram

      Gilla

      Svara

    • Det har varit några väldigt fina dagar och höstfärgerna lyser så fint i solen. Vad synd att det blev regn och inte snö hos dig. Men kanske är det bra så att du hinner göra några fler fjällutflykter innan vintern.

      Gilla

      Svara

  8. Det är tack vare morgonpigga bloggvänner som jag överhuvudtaget har en susning om hur vackert det är tidigt ute på morgnarna! Tack för det! Inte ändrar jag mitt sovschema ändå, o det känns ju onödigt då jag ändå kan njuta genom skärmen!

    Brukar skämta om var jag ska bo i mitt nästa liv, det lutar åt antingen finnskogen långt upp i Värmland nära norska gränsen, eller uppe i fjällvärlden…ler

    Kram och tack för vackra foton

    Gilla

    Svara

    • Vad bra att vi morgontidiga personer kan bjuda på en del morgnar men jag går ofta i stället miste om kvällsvyerna. Det är klart att du inte ska behöva ändra på dig men jag minns att du inte sov jättelänge på morgnarna när du var här 😀 Men då hade du kanske en viss press på dig själv att anpassa dig till oss två väldigt morgonpigga personer.
      Jag gillar båda dina alternativ till var du vill bo i nästa liv. Men för mig finns det dock en klar vinnare.
      Kram och tack Paula!

      Gilla

      Svara

Lämna en kommentar