Hit åker jag varje år i första halvan av juni, om jag har möjlighet. Men jag tror inte att jag har skrivit något om hur området blev den kalkmark som nu bjuder på olika orkidéer och annat fint. Det fanns en gång en grund sjö här med en botten som var täckt av kalk. I slutet av 1600-talet ville bönder ha mer betesmark till sina djur och beslöt sig för att minska sjöns yta. Acksjöns vattennivå sänktes genom att ett dike grävdes genom den grusås som skiljer Storsjön från Acksjön. Men när väl vattnet fått fart grävde det ur ett brett och brant dike genom åsen som kallas Käringgraven. Enligt infotavlan var det som att dra proppen ur ett badkar. En del av åsen spolades bort och hela Acksjön tömdes på vatten. Kvar blev en öken av kalk där bara växter som älskar kalk kan leva, exempelvis vissa orkidéer.
När jag klev ur bilen kom stora horder av mygg farandes. Jag får aldrig några kliande, röda bulor av myggbett. Faktiskt så märker jag inte av dem alls mer än att det är irriterande att ha myggorna surrande omkring mig. Ibland känner jag att de sticker mig någonstans men sedan händer inget mer. Förmodligen har jag blivit immun mot vad det än är de sprutar in. Men som sagt, jag vill inte ha dem på mig och därför var jag glad för att jag hade kommit ihåg att ta med myggspray. Denna fantastiska uppfinning. Jag sprejade ordentligt runt huvudet och händerna och plötsligt var myggorna borta. Då kunde jag ägna mig åt det jag kom dit för…att hitta guckuskor och kanske några andra fina blommor. Den här guckuskon var den första jag såg och den växte helt ensam precis vid stigen.
Strax efter det fyndet såg jag många klungor med utblommade och vissna guckuskor men jag fortsatte för finns det en lagom utslagen blomma så finns det säkert fler. Jag följde skyltarna som visade naturstigen och vek av till vänster, gick på spången och kom så småningom fram till det område där flest guckuskor växer.
De vackra och fascinerande blommorna växer inte mitt i kalkområdet utan runt omkring, nära skogen. Innan jag upptäckte det här området såg jag bara guckuskor vid ett tillfälle men nu har jag lyxen att kunna se dem i mängder varje år. De sprider en svag doft av vanilj och den doften lockar små bin som kryper ner i toffeln. När biet upptäcker att det har blivit lurat och att det inte finns någon nektar finns det bara en väg ut och det är bakom ståndarna. Där blir biet pudrat med pollen och när biet flyger iväg och luras av nästa guckusko blir den blomman pollinerad. Visst är naturen förunderlig och man kan nästan tro att någon smart varelse ligger bakom allt. Men det är en utveckling som jag tror har skett utan mänsklig inblandning. Tänk att dessa märkvärdiga blommor växer helt vilt, utan genmanipulationer eller annan hjälp från oss. Nu hoppas jag att jag har rätt men jag har svårt att tro att dessa vilda blommor har utsatts för medveten påverkan från oss.
Den här kalköknen breder ut sig åt flera håll med små avsnitt av låg vegetation som avgränsningar. Det är verkligen ren kalk man går i och det syns på skorna, som fick en rejäl rengöring när jag kom hem.
Vissa orkidéer trivs väldigt bra i den här karga miljön och jag hittade några. Vissa av dem kan vara svåra att upptäcka och jag var egentligen för tidigt ute för att få den där rika upplevelsen då många orkidéer blommar samtidigt. Flugblomstren är spännande blommor. Blommorna har en färg och en doft som påminner om en insektshona. De riktiga insektshanarna blir lurade och försöker para sig med blommorna, vilket leder till att blommorna blir pollinerade. Återigen konstaterar jag att naturen är fantastisk.
Några fler blommor, som inte växte i kalken utan på sidan om.
Jag kom ut från skogen och gick en bit längs sjön för att vända upp i skogen mot parkeringen lite senare.
Jag tänkte att jag skulle göra mitt andra årliga blomsterbesök idag men den här morgonen kändes luftrören lite sämre och jag avvaktar någon dag. Ni vet nog vilka blommor jag tänker på. Naturligtvis är det Jämtlands landskapsblomma brunkulla som måste ses varje år. Den sällsynta orkidén, som ser så oansenlig ut på lite håll men som är så fin när man kommer riktigt nära, är ännu en blomma jag gärna vill se varje säsong.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Visste inte att området heter Acksjön, men känner igen mig på bilderna. Kalköknen är verkligen kalkrik… det märks också, om man som jag, råkade ta ett steg utanför spången.
Så märkligt att du inte märker av myggorna och myggsticken. Själv får jag stora, röda kliande bulor av dem. Tycker egentligen att jag också borde ha blivit immun…
GillaGilla
Jag kommer inte ihåg om jag har läst eller hört att området heter Acksjön förut men nu fotade jag infotavlan för att kunna komma med lite fakta. Det är verkligen en kalköken. Men om du bara har råkat ta ett steg utanför spången så har du nog inte varit längst in i området, där det kryllar av guckuskor. Det går en spångad led dit men sedan är det bara att trampa vidare i kalken tills man kommer till nästa spång. Det kanske är därifrån du har kommit när du har varit där. Jag kom in i ena änden och gick ut i den andra.
Ja, visst är det underligt att jag inte får några som helst märken. Det har varit så några år nu och jag är tacksam för att det är så. Kanske mitt sänkta immunförsvar inte kämpar emot det främmande ämne som myggorna sprutar in och då blir reaktionen mycket mindre. Bara en teori, jag vet egentligen inte om det har med saken att göra. Spännande tanke dock och den kom till mig just nu 😀
GillaGilla
Vilket speciellt område och det var intressant att få veta historien bakom. Förstår att det är en perfekt växtplats för vissa blommor och det var verkligen vackra sådana måste jag säga. Tänk så mycket vackert det finns i vår svenska natur. Då får du ge dig ut en annan dag för att studera brunkullan. Självklart måste den ses också.
Så skönt att du inte får några besvär av myggbetten. Jag hade under vissa år en gräslig allergi men det har faktiskt blivit bättre. Kanske har jag fått lite immunitet mot dem. Man kan ju hoppas för just i år är det myggår, i alla fall här.
Önskar en fortsatt fin lördag!
Kram
GillaGilla
Ja, det är ett spännande område och här i trakterna har vi många kalkrika platser. Jag kan inte minnas att jag har läst om hur den här kalkhaltiga marken blev som den blev men nu fotade jag infotavlan för att kunna få lite fakta. Jag tycker nästan att flugblomstren är mer spännande än guckuskorna, även om de är vackrare. Jag kommer att ta mig till brunkullorna snart också 😀
Ja, det är jätteskönt. Precis nyss, när jag svarade på en annan kommentar, fick jag en tanke om att det kan ha med mitt sänkta immunförsvar att göra. Det kämpar inte lika hårt mot främmande ämnen och det kanske är positivt när det gäller myggbett. Hemskt att du hade en så stark allergi men jag hoppas att du också kanske kan få lite lindrigare problem med myggbett och kanske helt slippa de kliande utslagen senare.
Tack Znogge och detsamma!
Kram
GillaGilla
Fantastiskt fina bilder och kul att läsa om området där.
Vilken tur du har som inte får mer ont av myggorna än att de svärmar runt dig på plats, det är väl en guds nåd kan jag känna.
Ha nu en underbar lördagskväll.
GillaGilla
Tack! Det är ett fascinerande område med spännande växter.
Ja, jag är väldigt glad och tacksam för att jag inte får några problem om de väl lyckas sticka mig. Men jag vill ändå inte ha dem surrandes omkring mig.
Tack och detsamma!
GillaGillad av 1 person
Åh vilka fina blommor och bilder! Det ser ut som ni har den lite mer späda grönskan hos er. Här har ju allt blommat över.
Jag har nog nån typ av allergi mot myggor, får stora märken som kliar i veckor.
Har du nåt läkarbesök inplanerat för dina luftrör?
Kram
GillaGilla
Ja, det är fint där 😀 Jag tror nog att vi har den riktiga sommargrönska nu men kanske ljuset fångat av kameran ger en annan uppfattning. Men jag brukar få höra av besökare att det blommar mycket längre här. Det kommer säkert fler blommor även hos dig. Det är ju bara juni än så länge.
Fy vad jobbigt att bi så påverkad av myggbett. Jag har turen att slippa det och det är jag väldigt tacksam för.
Jag var hos läkaren på hälsocentralen 5/6 och han skickade remiss för en lungfunktionsutredning. Men jag har inte hört något om det än. Förhoppningsvis dröjer det inte jättelänge.
Kram
GillaGilla
Gillar verkligen ängsullen! Har inte sett den live, så njuter av dina bilder. Även av alla de andra blommorna så klart. Myggorna hade fått mig att gå hem, har verkligen inte lust att utsätta mig för dem och det begränsar mig så klart. Tyvärr. Vi har ännu inte fått några myggor här.. håller tummarna för att vi slipper dem i år, men de dyker väl upp rätt var det är. Kram
GillaGilla
Vad kul att kunna visa dig den. Det finns flera sorters ull och jag försökte lära mig dem en gång. Men jag är ju som jag är så nu får allt heta ängsull 😀 Den är nog den vanligaste så det är stor chans att jag har rätt. Jag märker inte av myggorna när jag är på öppna ytor utan bara inne i skogen. Men sedan jag kom på att myggspray är bra så har jag inga problem med dem. Jag hoppas att ni slipper myggorna i år.
Kram
GillaGilla
Utrolig nydelig å se orkideer ute i det fri, ikke bare i potter i vinduskarmen.
GillaGilla
Ja, det är nästan som att komma in i ett växthus med odlade växter. Men de här är vilda och ”äkta”.
GillaGilla
Det stället kändes unikt – minns i alla fall inte att jag någonsin sett något liknande.
En plats som hade varit intressant att utforska, förutom det där med myggen då för myggor ÄLSKAR mig. 😉
Tack Ingrid för att du visade den här platsen.
(och har jag sett den hos dig förut så har jag glömt det nu)
GillaGilla
Det är verkligen ett unikt ställe, även om det finns många platser och sjöar med väldigt mycket kalk runt om i Jämtland. Men det är bara här jag har sett guckuskor och flugblomster. Myggorna slipper man nog inte men när man väl är framme vid själva kalkområdet så är det öppna ytor och inga myggor. Då kan man i lugn och ro botanisera bland allt spännande 😀
Tack för att du hängde med och kul att du gillar den 😀
Om du glömmer den så blir du påmind när jag kommer dit nästa gång.
GillaGilla
Det var intressant att läsa historien bakom Acksjön. Och vilken dröm att få se en sådan mängd med guckuskor. Flugblomstren är ju så roliga då de verkligen ser ut som flugor. Ja, naturen är verkligen fantastisk. Njuter av dina bilder. Hoppas dina luftrör mår bättre så du kan komma ut och få fotografera Jämtlands landskapsblomma, brunkullan.
Kram
GillaGilla
Jag har varit där varje år sedan jag flyttade hit men först nu har jag tagit reda på Acksjöns öde. Det är verkligen en upplevelse att få komma dit och se alla dessa guckuskor. Flugblomstren är festliga. Jag har aldrig sett sådana någon annanstans men kanske har jag bara inte lagt märke till dem. De är ganska små. I morgon ska jag försöka komma iväg till en av de platser där jag vet att brunkullan växer och nu har jag kommit på att jag ska testa om luftrören klarar sig lite bättre med hjälp av halstabletter. Prova kan man ju.
Kram
GillaGilla
Även jag minns denna vackra plats med guckoskona och andra sällsynta växter som kräver vissa förutsättningar för att trivas. Självklart hör ett besök i området till varje år! Få se om jag lyckas bo kvar i ett område så länge att jag får till några årliga traditioner! Ängsullen växer ute på myrarna i Säfsen, även i skogen, och de små tofsarna lyser upp så fint. Såg en del nu i helgen på Dikarbacken men inga större mängder. Och nu ska jag vidare till nästa blomma, jag flyger som ett bi!
GillaGilla
Ni var här rätt period för att besöka alla de platser jag bloggar om nu 😀 Jag tror att du har det så bra nu att du vill bo kvar länge. Men jag minns att det var problem med värmen så kanske kommer tankarna på ännu en flytt när det är som kallast. Men i Falun tror jag att du stannar. Ängsullen är så fin och när de växer i stora mängder vid någon myr är de som ett böljande fält med vita vippor. Oj, vad du flyger och varje gång landar du hos mig 😀
Kram
GillaGillad av 1 person