När vi vaknade upp på hotellet i Honiton hoppades vi på att snart få ett besked om att bilen hade levererats till den lokala Toyotaverkstaden och att ett nytt däck hade monterats. Men vi visste inte ens om det var till den verkstaden bilen skulle komma eller när det skulle finnas tid efter Bank Holiday-dagen. Vi kunde återigen bara vänta på att få besked från någon av alla de inblandade parterna.
Då kom nästa kalldusch. Jag gick in på den nätbank, där jag har det konto och visakort som jag oftast använder, för att kolla saldot. Jag satt länge och stirrade och fattade ingenting. Tillgängligt belopp var 313 kr och då hade förutom mina insatta ca 10 000 kr även krediten på 10 000 kr nästan helt utnyttjats (den använder jag aldrig). Ca 20 000 kr plötsligt helt borta. Jag såg på alla transaktioner att det mestadels rörde sig om runt tusenlappen på olika restauranger på Irland och där var jag ju inte. Jag hade inte lämnat ifrån mig kortet en enda gång men några gånger använde jag det i automater och det är troligen då det har hänt.
Självklart ringde jag och anmälde stölden och blev vidarekopplad två gånger innan jag kom till rätt person. Nu tickade även pengarna för dyra samtalskostnader från ett icke EU-land iväg, precis som under samtalen dagen innan, de som gällde bilen. Ni kanske förstår hur det kändes, eller borde ha känts. Men där kan jag kanske tacka min konstiga hjärna för att den återigen blockerade känslor som panik, ångest och andra negativa känslor och i stället lät mig bli saklig och lösningsfokuserad. Jag fick veta att papper att fylla i skulle skickas till min hemadress och att en polisanmälan måste göras. Ett reklamationsärende sattes igång och mitt kort spärrades men mer kunde inte göras förrän jag fyllt i och skickat in de papper som behövs. Lite märkligt att det krävs pappershantering i den digitala värld vi lever i. Jag tror att jag får tillbaka alla pengar men det kunde kvinnan jag pratade med inte bekräfta.
Jag bestämde mig för att skjuta det här problemet åt sidan tills jag kommer hem och har möjlighet att göra det som nu krävs. Nu kan jag inte ens se kontot som var kopplat till kortet. Tydligen har både kort och konto spärrats och jag har inte tillgång längre. Ett märkligt upplägg men så fungerar det uppenbarligen när det bara är ett konto kopplat till ett kort. Som tur är har jag mitt kort från min ordinarie bank med mig också och min son finns också här som en trygghet om det skulle bli strul.
Vi åt frukost och gav oss sedan ut på en morgonpromenad i Honiton. En stad vi inte hade tänkt besöka men som vi nu fick lära känna lite.
Vi gick in i en butik där intäkterna gick till hjälpverksamhet och köpte varsin mugg. Den trevliga kvinnan i kassan visade intresse för var vi kom ifrån och det ena gav det andra och snart visste hon om hela vår situation. Alla dessa varma och deltagande personer gjorde oss lite mer vänligt inställda till den här staden. Vi skämtade om att våra muggar skulle få oss att minnas och skratta åt allt elände vi hade råkat ut för här.
Många namn på butiker och platser hade ordet lace i sig. Vi fick höra av kvinnan i butiken att det hade funnits många verksamheter som tillverkade spetsar här och då blev det mer logiskt.
Jag smygfotade en kvinna som, så fort barn närmade sig vägövergången, gick ut i gatan med sin stoppskylt. Jag skulle kalla henne skolpolis men vet inte om det är rätt benämning.
En liten stunds vila utanför en kyrka.
Vi såg många olika varianter på hur man kan pynta sina trädgårdar.
Utanför ett fint stenhus växte något, som ser ut som ett sjöodjur upp ur jorden. Kanske Nessie från Loch Ness har en släkting här.
När vi kom tillbaka till hotellet skickade jag ett meddelande till Toyota Eurocare Utlandsjour, hädanefter kallar jag bolaget TEU. Jag ville så klart veta hur det gick med bilen och även om vi skulle lämna eller ha kvar hotellrummet. Första beskedet var att det bara var att fortsätta vänta på besked från larmcentralen i England om ifall de hade hittat en verkstad som kunde utföra däckbytet samma dag. När utcheckningstiden närmade sig gick vi ner till receptionen och frågade om de kunde förvara vårt bagage någonstans tills vi visste vad som skulle hända. De otroligt snälla och hjälpsamma personer som arbetade där lät oss ställa in bagaget i deras kontor och de var deltagande och intresserade av hela vår situation, var vi kom ifrån och hur vi hade planerat.
Vi gick återigen ut på stan och denna gång för att hitta någonstans att äta lunch. Restaurangen Boston Teaparty hade en mysig innergård där vi smaskade i oss fantastiskt god mat. Min veganska matkreation gjorde mig nästan lyrisk. Att serveringspersonalen var väldigt trevliga och välkomnande var en fin bonus.
Det fanns även en annan väldigt hungrig gäst men han var inte lika välkommen. Han var dock otroligt snabb på att sätta i sig rester från gäster som nyss gått iväg och innan han blev bortschasad fyllde han sin mage rejält.
Vi fick ett meddelande från TEU om att verkstaden trodde att de skulle hinna göra däckbytet dagen därpå och att ett nytt hotellrum skulle bokas. Vi gick tillbaka till hotellet men där hade de inte fått någon bokning än. En ny kille satt i receptionen men han hade hört om vår belägenhet och var lika vänlig och hjälpsam som sina kollegor. Vi fick kaffe och satte oss ner i soffor vid restaurangen för att vänta. Det tog drygt en och en halv timme innan den stort leende killen i receptionen glatt vinkade till oss att vi skulle komma. Ett likadant rum som tidigare med en dubbelsäng och en singelsäng och vi installerade oss ännu en gång utan att veta hur den närmaste tiden skulle se ut. Vi meddelade airbnb-boendet att vi inte skulle komma och sedan kunde vi bara hoppas på att få bilen nästa dag. Då skulle vi hinna med resten av vår planerade resa. Men tyvärr kom vi inte till Plymoth och St Ives. Ovissheten var inte kul men det fanns inget att göra åt det så det var bara att acceptera situationen. Fattig och utan bil i Honiton 😀 Nej, riktigt så illa var det inte och pengarna kommer med största säkerhet att hitta tillbaka till mig.
Nu återstår bara att berätta om trubbel nummer 3 men det trubblet kunde vi raskt lämna över till andra och fortsätta på en roligare väg.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Jag är glad över att ni hade varandra genom alla struliga situationer.
Personligen är jag inte bra på att hantera sådant som ni råkade ut för alls och det hade förstört hela resan för mig. Tråkigt men sant.
Uppskattar att du berättar om hur resor faktiskt KAN vara – också.
GillaGilla
Ja, det kändes tryggt att vi kunde stötta varandra under hela den här historian. Vi reagerar och hanterar situationer olika men jag blir oftast lösningsfokuserad och kan gå vidare. Allt är inte så dumt med min hjärnas konstigheter 😀 Tur att vi båda senare kunde glädjas åt och njuta av det som återstod. Jag är inte mycket för att försköna men däremot kan jag var mer översvallande än andra när det gäller det jag gillar. Självklart ska det som är mindre bra också berättas om.
GillaGilla
Jaha, det var nummer två alltså. Men så obehagligt. Hur kan det ha gått till tro? Hur kan det ha hänt via en automat. Förr läste man ju om att bedragarna satte fast någon avläsare vid automaterna som läste av korten och koden man slog in. Kan de varit så tro? Hur som helst så hoppas jag att du får tillbaka dina pengar och det känns ändå skönt att ni lyckats fokusera vidare på resan. Och det har ju inträffat mycket positivt också. Du fick en jättegod måltid och alla är otroligt vänliga. Ser fram mot fortsättningen och det känns ändå skönt att läsa att trubbel nummer tre gick att lämna till andra och att ni istället kunde fokusera på det roliga.
Kram
GillaGilla
Ja, riktigt obehagligt och trist. Det måste nästan ha varit en sådan avläsare, skimning, men det är omöjligt att veta. Hur som helst så är det chockartat att inse att alla pengar är borta. Svenska banker har ett stort ansvar och jag tror att jag får tillbaka mina pengar. Men förmodligen tar det tid. Jag har lätt för att lägga sånt jag inte kan påverka för stunden åt sidan och se framåt och vi har haft väldigt fina dagar och upplevelser när vi kom vidare 😀 Trubbel nummer tre var också chockartat först men gick sedan att överlämna till ansvariga.
Kram
GillaGilla
Oj inte roligt alls att stöta på så mycket problem. En mardröm när ens kort blivit använt och kontot blivit rensat. Tur du har ett kort till och din son med dig. Trevligt att alla är så hjälpsamma och hjälper er till det bästa. Spännande att läsa om fortsättningen.
Kram
GillaGilla
Först fattade jag ingenting men sedan insåg jag att jag faktiskt var bestulen på mycket pengar. Inte kul alls. Men det ska nog ordna sig så småningom. Det kändes bra att inte vara helt utan betalningsmöjligheter i alla fall. Vi har mött många jättetrevliga människor, både härifrån och från andra länder. Det gör att humöret är bra.
Kram
GillaGilla
Aj då, nummer två var verkligen onödig och det sista som man vill råka ut för. Just när man är på resande fot så blir sådant extra besvärligt men du fick i alla fall åtgärdat det som behövdes. Hoppas att det löser sig så att pengarna återvänder till dig. Skönt att ni möttes av vänliga människor i Honiton men det rubbade ju ändå era planer.
Det var en närgången och hungrig fågel fick man väl säga! Din mat såg verkligen god ut.
Jag ser fram emot att läsa mer om er resa även om ett tredje trubbel måste klaras av också.
Kram och god kväll!
GillaGilla
Ja, väldigt onödig faktiskt och också väldigt trist. Men jag kan inte göra mer innan jag kommer hem och jag vill inte låta det här påverka resten av reseupplevelsen. Vi har mött massor av trevliga personer, mest britter men även från andra länder, både i Honiton och ute på olika vandringar. Det är en stor del av behållningen. Det var verkligen synd att vi missade en del av vår resa men vi har sett så mycket annat fint 😀
Haha, ja den måsen försåg sig rejält men jag lämnade inga rester av min goda mat 😀
Det tredje trubblet skapade lite panik men kunde sedan överlämnas till de ansvariga, och det var skönt.
Kram och detsamma!
GillaGilla
Ojojoj… Det där skulle inte jag ha klarat av att hantera. Jag är alldeles för dålig på engelska. Skulle varken kunnat förklara vad som hänt, eller förstå all information från andra.
Säger igen, tur att ni var två.
GillaGilla
När det gäller mitt konto så var det Sverige jag hade kontakt med och med bilen var det också mest svenska och en del engelska. Min son är väldigt duktig och jag är inte rädd för att prata på engelska så som tur är klarar vi oss bra. Du hade säkert klarat det bra om du hade varit tvungen.
Visst är det tur att vi var två 😀
GillaGilla
Uff så mye som skulle gå galt på denne ferien da. Dere som hadde planlagt så godt, så alt skulle gå glatt. Håper resten av ferien blir bra!
GillaGilla
Det hände mycket tråkigt på kort tid men efter det har vi haft väldigt fina dagar med olika naturtyper och annat fint att titta på 😀
GillaGilla
Men oj … vilken tråkig upplevelse att bli av med pengarna! Beundrar din förmåga att tänka klart och inte bryta ihop! Skönt att ni är två som kan stötta varandra!
Hoppas att den tredje händelsen inte var lika jobbig – och hoppas ni kunde njuta av er resa lite trots allt!
Kram
GillaGilla
Ja, det var inte kul att upptäcka att alla pengar var borta. Ibland kan det vara en fördel att blockera de känslor man borde känna. Att ha tryggheten i att vara två är jättebetydelsefullt. Den tredje händelsen var panikartad men övergick snabbt till att vara någon annans problem.
Resten av resan har varit precis så fin och bra som vi hoppades på 😀
Kram
GillaGilla
Åh nej det är verkligen obehagligt när någon kommit åt ens konto. Det har hänt mig två gånger. Sedan dess använder jag bara mitt virtuella kontokort via Apple pay och ett engångskort via Revolut när jag handlar online. Jag har ett fysiskt kreditkort också för att kunna plocka ut kontanter, men det använder jag nästan uteslutande i vår lilla bys automat. Hoppas du inte behöver vänta för länge på pengarna. Men som du säger, det går ju inte att fokusera på det när ni nu är på resa och ska ha njutbara dagar tillsammans. Tråkigt att ni inte missade St Ives, det är en fin plats som jag besökt. Men den finns ju kvar och det går ju ändå inte att se alla intressanta platser på en resa. Kramar
GillaGilla
Det känns overkligt att se hur många transaktioner som har gjorts och hur pengarna snabbt tog slut. Jag får nog lära mig hur man kopplar kortet till mobilen och blippar med den eller åtminstone börja blippa mer med kortet. Det är förmodligen säkrare än att stoppa in hela kortet i en automat. Jag utgår från att pengarna dröjer. Men jag hoppas att det inte ska bli några tveksamheter om att jag ska få tillbaka dem. Jag är bra på att gå vidare och ta itu med saker när jag senare kan göra det. Vi har haft en superhärlig resa efter att alla problem slutade hopas över oss. Visst är det trist att vi missade St Ives. En plats som kändes som ett måste. Men det blir inte bättre av att vi grämer oss och, precis som du skriver, man kan inte hinna med allt man skulle vilja se.
Kram
GillaGilla
Nu har jag kommit hem från Anki och sitter och läser om er belägenhet, detta efter att Anki uttryckt att ni haft en jäkla otur, och jag som inte hade läst något! Hoppas nu att pengarna landar på ditt konto, jag tycker det är märkligt att varken hängslen eller livrem verkar hjälpa, fattat inte rent tekniskt hur det är möjligt för utomstående att komma över dina slantar på kortet utan att ha kortet eller andra uppgifter. Men, men, du verkar hålla humöret uppe och låter inte dig nedslås så lätt! Denna resa blir ju ett mycket speciellt minne för er, som ni säkert kommer att skratta åt om några år! Avslutningsvis, gillade Loch Ness i trädgården men allt småpyntet såg ju inte alltför muntert ut. Nu läser jag vidare, Kram
GillaGilla
Åh,vad kul att du har varit hos Anki. Jag har inte kommit så långt i mitt bloggläsande men så småningom får jag läsa om det 😊
Pengarna kommer nog tillbaka även om det tar tid. Skimning har jag hört om och nu har jag fått vara med om det. Det var en liten chock att upptäcka det men jag är ganska bra på att lägga problem åt sidan tills jag kan göra något åt dem. Vi kommer säkert skratta mycket åt allt elände när vi fått lite distans. Det var en fin Nessie i trädgården men jag håller med dig om småpyntet.
Kram
GillaGillad av 1 person