Nu är vi här, jag och Kasper. Jag sitter på verandan framför den campingstuga vi hyr och ser ut över Vättern. Jag trodde att jag skulle fota en fantastisk solnedgång i går kväll men molnen hopade sig och bara små glimtar av det vackra ljuset syntes. Det gjorde inget. Jag hade då och har nu ändå en underbar utsikt över sjön och jag känner ett stort lugn. Det är så här livet ska vara. En lugn, relativt varm kväll följt av en lika skön morgon med ett svagt vågkluckande och bara någon enstaka förbipasserande människa. Jag, min hund och en sjö. Jag njuter.

När vi kom hit, strax före tre i går, plockade jag in all packning. Det blir mer än man tror när både människa och hund vill ha det bekvämt. Täcke och fäll till hunden och bäddmadrass och stora kuddar åt människan är bara en del av vad som är nödvändigt. Jag måste få till sängen så att jag kan sova halvsittande och det löser jag genom att stoppa de stora kuddarna bakom den mot väggen uppallade bäddmadrassen.

När min säng och Kaspers två sovplatser var förberedda och skålen med vatten stod på golvet, satte jag igång med att konstruera ett staket runt verandan. När dörren är öppen måste självklart Kasper få gå ut och in precis som han vill men han får inte lulla iväg och störa någon annan. Mitt arrangemang med kompostgaller och spaljéer är mest bara för syns skull och skulle rasa vid minsta lilla puff. Kasper skulle inte försöka forcera hindret ens om en söt hundflicka går förbi men folk som inte vet det kanske känner sig tryggare när det finns där. Efter en vilopaus fick vi båda lite mat och vi åt med god aptit. Jag har gjort det enkelt för mig och har färdiga matlådor med mig. Bara att värma i mikron. Så skönt att slippa matlagning. Jag brukar behöva sova en stund efter middagen men vi gick vi först en liten promenad. Sedan var det väldigt skönt att få slumra en stund.

Kasper ratade båda sina sovplatser när det var dags att somna in på kvällen. Han ålade sig in under min säng och där hörde jag snart hur han snarkade sött. Jag somnade fort och sov väldigt skönt. Några gånger vaknade jag till men somnade snabbt om igen. I morse sov jag ganska länge med mina mått mätt. Inte förrän kl sex gick jag upp och då hade Kasper krupit fram och viftade på svansen som hälsning. Efter en bra start på morgonen gav vi oss ut på äventyr men det får ni läsa om i nästa inlägg. Det blev lite förskjutning på inläggen eftersom jag hade problem med att logga in på campingens wifi. Nu ska jag slumra en stund innan det är dags för eftermiddagskaffe.