Hejsan Jupist

Hela familjen, och dit räknas naturligtvis även den blivande svärsonen, samlades i helgen för att fira min yngsta dotters juristexamen. Fyra och ett halvt års slit och kämpande (egentligen fem år eftersom hon har läst några extra kurser och har varit sjukskriven några månader) har lett till denna masterexamen och dessutom till ett fantastiskt arbete med stora utvecklingsmöjligheter. Jag är en väldigt stolt och glad mamma och nu är ännu ett av mina barn i hamn vad gäller arbete och en trygg inkomst. Min lilla minsting, som snart ska gifta sig med sin stora kärlek, är vuxen nu. Det måste jag nog acceptera.

Förberedelserna sköttes mest av min son.  Min dotter hade bett min son, som är en verklig hejare i köket, att laga till en vegansk buffé och han tillbringade mycket tid i köket med att baka surdegsbröd och laga till diverse godsaker helt från grunden. Vi är alla rörande överens om att han skulle kunna ha en framgångsrik karriär inom cateringbranschen eller något annat där han får laga god vegansk mat. Min enda uppgift var att baka en vegansk tårta och det lyckades jag med, den blev klart godkänd. Värre var det med pyntningen.

003

Har man inte tillräckligt med chokladbokstäver så tar man vad man har och bildar så passande ord som möjligt. När min son kom på fredagsförmiddagen höll jag på med tårtdekorationen och hade precis börjat fundera på hur jag skulle lösa bristen på bokstäver. Det blev skrattkramp i magen när vi tillsammans förkastade olika förslag men till sist blev det ”hejsan jupist 2017”. Tanken var att en liten klick chokladsås skulle göra om P i jupist till ett R. Det blev halvlyckat. När jag tog bilden på tårtan kunde man fortfarande gissa sig till hur det skulle vara men när det var dags att ta fram den såg det mest bara kladdigt ut. Budskapet gick i alla fall fram och den nyblivna juristen förstod att det egentligen betydde Grattis till Juristexamen.

010

 

Min son tycker att det är roligt att laga mat och det märks på resultatet. Vi blev serverade potatisgratäng, couscoussallad med massor av godsaker i, en himmelsk hummus (hans paradnummer säger han själv), tzatsiki, bönbiffar som är så snyggt gjorda att man kan tro att de är fabriksproducerade, oumph och ett väldigt gott surdegsbröd.

002

 

Familjens minsting, som nu har blivit stor, tillsammans med sin stolta mamma (och en tårtbit).

006

 

 

Storebror och storasyster.

0381

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De två blivande svågrarna, min son och min framtida svärson.

0351

 

Naturligtvis är världens finast Kasper med också. Han är väldigt tydlig med att han inte vill bli bortglömd och det finns ingen risk för det.

018

 

Min syster och hennes son firade med oss en stund också men bilderna blev inte så lyckade så de slipper synas här.

Nu har de tre Örebroborna åkt hem och min son ger sig iväg hem till sig om några timmar. Det blir alltid väldigt tomt och tyst när de lämnar mig men den här gången känner jag att jag behöver ganska mycket återhämtning. Det är ju så kul att vara med dem och delta i alla samtal så det där med vila blir lite åsidosatt. Det går bra när man vet att det är en lugn period framöver och de skulle vara väldigt välkomna tillbaka om några dagar. Vi får väl se när någon av dem får lust att komma hit nästa gång.


  1. Grattis till din duktiga dotter och hennes juristexamen! Jag läste 2/3 av utbildningen så jag vet att den är ganska så krävande. Roligt att ni passade på att fira henne! Svärsonen tog sin examen i går så på lördag ska han ha examensfest vilket vi ser fram emot!

    Gilla

    • Jag tackar å hennes vägnar 😀
      Sådana prestationer är väl värda att firas och jag är glad för att de kom till mig så att jag kunde vara med. Naturligtvis blev det några presenter också men jag tror att vi alla tyckte att vår samvaro och maten var viktigast. Grattis till din svärson också 🙂

      Gilla

      • Samvaron betyder absolut mest och så är det bara 😀 Visst ska man passa på att fira och träffas! Tack 😀 Fyra och ett halvt års pluggande är nu över även för hans del. En ny fas i livet väntar…

        Gilla

    • Den var fantastiskt god. Ju mer jag provar min sons veganska mat desto mer börjar jag överväga om jag kanske skulle ändra mina vanor i den riktningen. Inte helt men lite mer 🙂

      Liked by 1 person

      • Man blir förvånad över hur mycket och goda varianter det finns och det mesta man använder i traditionell matlagning går att ersätta med fullgoda motsvarigheter. I alla fall nästan. En köttbit är alltid en köttbit och det är inte samma sak med t ex oumph.

        Liked by 1 person

      • För att vara vegan ska man nog vara ganska intresserad av matlagning, annars blir det nog jobbigt och dessutom trist mat, din son verkar verkligen veta vad han gör.

        Gilla

      • Ja, hans intresse beror på att han gillar god mat och då måste man lära sig att laga den 😉 Han äter nog mer varierat och bättre sammansatta måltider än många andra.

        Gilla

  2. Grattis till nyblivna juristen och till dig, stolta moder!
    Buffématen ser fantastisk ut – och tårtan också!
    Klart inte Kasper blev bortglömd … fina Kasper!
    Ha det gott!

    Gilla

    • Tack från oss båda 😀 Eller kanske alla tre om vi räknar med att du berömde maten 😉
      Kasper är en väldigt viktig familjemedlem, nästan som ett syskon till mina barn, och han trivs när den gamla flocken är samlad (i alla fall nästan).
      Tack detsamma. Men livet brukar vara ganska gott när man är på semester.

      Liked by 1 person


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s