Om jag vore äldre än jag är och om jag hade större problem med rörelseapparaten i kroppen än jag har, då skulle jag vara väldigt less på hur den här vintern har varit till stor del. Visst, det har varit en hel del härliga dagar med fina gångvägar och lagom vintertemperatur. Men tö och därpå halka har varit ett återkommande inslag alldeles för långa perioder för att det ska kännas riktigt bra. Nu är vi inne i en period då det verkligen är halkvarning för alla och särskilt för de som inte klarar en vurpa. Som tur är kan jag ta mig ut och jag har än så länge inte gjort varken piruetter eller ramlat på de isbelagda vägarna och gångbanorna. Det är grusat på många av dem men inte ens då kan man trava på som vanligt.
Fy, vad gnälligt det här blev. Det är ju tur att man kan hitta små pärlor i allt det isiga och blöta och promenader blir det hur som helst. Igår var jag på katthemmet och det var ett riktigt kul pass. Jag fick bl a lära mig av C vad som kan tolkas som en ekivok invit från tjejer 😀 Jag konstaterade bara att så var det inte när jag var ung eller så fattade jag det helt enkelt inte. Jag är inte så säker på att en förfrågan om att ta en kopp kaffe ihop uppfattas på det sättet av alla idag heller. Men jag gick inte djupare in i den analysen utan lät det hela övergå i skratt.
Vi blev klara ganska snabbt, trots att vi tog oss tid för mycket närkontakt med katterna, och på väg hem spontanstannade jag för att ta en liten promenad. Den blev inte särskilt lång eftersom halkan gjorde att jag spände fötter, ben och höfter och det kan komma surt efteråt. Men det var ändå skönt att få röra på mig lite. Efter allt regn, flera dagars töväder och mycket blåst låg det ett vattenlager ovanpå isen. Jag hann i alla fall gå en promenad på isen när den var tillräckligt tjock men nu skulle jag inte våga mig ut på den. Jag har inte sett någon annan på isen heller de sista dagarna men förhoppningsvis kommer det fler tillfällen innan det är helt kört.
Idag har det faktiskt varit några minusgrader och vattnet på isen har frusit. Det är fortfarande lite svårt att gå utan att spänna sig och en viss försiktighet måsta man iaktta om man vill hålla sig på fötterna. Vissa stigar är hårda och fina men andra kan vara riktiga isgator. Och i skogen sandas eller grusas det inte. Här kom jag till en stig som skulle ta mig till en grusväg där nere. Men stigen vågade jag inte halka ner på utan jag valde att följa andras spår över lägdan i stället. Det var delvis skare och delvis mjukt underlag men jag kunde gå utan halkrisk och det var skönt.
Vägen jag kom till såg ut så här och de ynkliga gruskornen hjälpte inte mycket. Men vädret var fint och med lite försiktighet gick det bra.
Nu längtar jag efter ett rejält snöfall och att temperaturen ska hålla sig på minussidan åtminstone hela februari.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Jeg har fått piggsko av min datter og de var jeg på tur med i kveld. 8 kilometer og ikke en gang skled jeg på isen. De var virkelig gode å ha på slikt føre. I morgen tidig bærer det av gårde til nord vestlandet, der er det skikkelig grisevær står det rundt om på nettet. Stengte fjelloverganger og kolonnekjøring, så det er bare å velge veien med omhu.
GillaGilla
Dubbskor är en av de bästa uppfinningarna och de fungerar oftast superbra. Men är det riktigt hård is så glider även dubbarna ovanpå och det är lätt att fötterna far iväg. Så är det här nu och det känns i benen att jag spänner mig när jag går.
Hoppas att resan gick bra och att du slapp det värsta ovädret.
GillaGilla
Jag tycker inte alls att du låter gnällig. Du berättar ju bara hur det är! Det får man… att låtsas att allt är bra och frid och fröjd, det känns för mig inte helt ärligt.
Som vanligt fina bilder, särskilt den översta.
GillaGilla
Tack för de orden 😀 Nej, så gnälligt kanske det inte var men det kändes lite så när jag läste vad jag hade skrivit. Kanske har jag ett litet tvång inom mig att visa upp det bästa härifrån. Men det är ju så klart inte alltid jättebra och det måste också få komma fram.
Tack Anna-Lena 😀
GillaGilla
Jag tycker inte heller att du låter gnällig för halka är jobbigt och trilla det vill man inte göra. Det är bättre när vädret bestämmer sig för det ena eller det andra. Hoppas du får njuta av fina vinterdagar med stabila temperaturer under nollan för då tycker jag sällan det blir halt.
Vad som är inviter eller inte det ser vi nog olika på så det var kanske bäst att det rann ut i ett skratt. En mysig stund med katterna förstår jag.
Kram och god fredag!
GillaGilla
Tack Znogge! Jag var nog inte så gnällig som jag själv tyckte utan jag sa som det var om förhållandena här. Men jag hoppas att jag snart kan få berätta om mycket finare vinterväder. Det ska komma ny snö snart och då hoppas jag att den fäster i isen så att halkan inte bara gömmer sig under lite snö. Hur som helst så är det dubbskor som gäller nu och framöver.
Ja, jag tyckte att det kändes bäst att skratta bort allt och det resulterade i att vi skrattade tillsammans 😀 Katterna ger alltid massor av gos och mys.
Kram och detsamma!
GillaGilla
Det du beskriver är så det blir i Skåne om det skulle komma lite snö, därför är det skönast med barmark, vilket vi har nu. Vi har t o m blå himmel och sol just nu.
Mysigt med katterna!
Kram
GillaGilla
Det är fortfarande vitt på marken men jag skulle helst slippa de isiga gångbanorna och stigarna. Tyvärr är vi nog på väg mot fler sådana vinterperioder. Här har det också varit sol och blå himmel idag men blicken har mestadels varit riktad neråt för att se var jag satte fötterna.
Det är alltid mysigt att träffa katterna 😀
Kram
GillaGilla
Ja inte tycker jag att du är gnällig utan bara modig som trots det här jävla skitvädret ger dig ut. Jag har inte varit ut på en hel vecka utom att mata fåglar och hämta post. Jo två gånger har jag gått bort till Broder B med pannlampa och dubbskor. Det har stormat och inte måttligt heller. Det ramlar träd och grenar och far om kring grejor överallt. Ishalka och bara vägen man kan gå på. I vanliga fall brukar dom köra med snöskoter och trycka till väg på sjön där man kan gå men nu är det blankis och man kan inte köra med snöskoter på blankis. Nåja nu snöar det igen och du ser att gnälla det är jag banne mig mästare på när det är vinter i alla fall. MEN det har åtminstone hänt en bra sak som jag ska berätta om i min blogg. Kram på dig och jag hoppas att du har dubbskor när du tussar omkring ute.
GillaGilla
Nej, jag var kanske inte så gnällig som jag trodde och det är klart att man måste säga som det är. Jag jämför den här perioden med januari förra året. Då var det kallt, mestadels soligt och otroligt vackert med tjock rimfrost överallt. Det är så jag vill ha det.
Vad spännande det blir att läsa din blogg och se vad som har hänt 😀
Kram tillbaka 😀
GillaGilla
Håll dig på benen kära Ingrid, för det är lätt hänt att bryta något. Härligt med kattmys och att du tycker det är trevligt. Finns det några kattungar kvar, tror det var två kvar sist du var där. Synd jag inte bor nära för då hade jag följt med dig dit så hade jag kunnat gosa katter medan du tar hand om slitgörat 🙂
Fantastik fina färgerna på fotona, andra fotot är himlen så fin.
Lördagskram till dig!
GillaGilla
Ja, jag gör mitt bästa för att inte ramla. Än så länge har jag klarat mig bra 😀
Det är verkligen jättemysigt att få vara på katthemmet och gosa med alla fina kissar. Det finns inga små kattungar kvar men några ungkatter har vi. Om man nu säger ungkatter 😀 Hahaha, jag hade nog satt dig i arbete om du hade kunnat följa med 😀 Men det kan bli mycket gos ändå.
Tack Lotta! Det behöver inte vara soluppgång för att himlen ska vara fin.
Söndagskram tillbaka till dig!
GillaGilla
Härligt att få mysa en stund med de keliga katterna och såklart skönt att stanna upp och njuta av den vackra naturen på vägen hem! Underbara bilder, men det ser nästan livsfarligt ut! Hoppas du tar det försiktigt 🙂
Ha en fin start på veckan!
Kram
GillaGilla
Jag är så glad för att jag kom på idén att bli kattvolontär 😀 Jag får så mycket igen av att ta hand om dem.
Tack Anki! Det var fint men, precis som du skriver, det var nästan livsfarligt. Jag är väldigt försiktig men tack och lov för att det finns dubbskor.
Tack detsamma!
Kram
GillaGillad av 1 person
Hela vintersäsongen hittills har bestått av halkvarningar. Jag har aldrig gått bara i mina icebugs någon tidigare vinter utan kunnat variera lite. Nu är det inget jag ens överväger! sparken är helt omöjlig att använda också, tyvärr. När det är halkigt i terrängen går jag mycket hellre uppför, då får man grepp på isen mycket bättre än när man ska rutscha nerför. Minst lilla lut neråt så förvandlas jag till pingvin…. Ett ljuvligt foto blev det av vattnet ovanpå isen i kombo med blå himmel och moln! Såg idag en ute på sjöisen som vindsurfade (kanske heter det något annat då man är på is??)
Kram från pörtet
GillaGilla
Här har dubbarna också krävts många dagar men det har varit några korta perioder då vanliga vinterkängor har fungerat bra. Jag håller med om att uppför känns mycket säkrare att gå och om jag ska gå nerför letar jag helst upp lite snö på sidan av vägen eller stigen. Finns inte det vänder jag hellre. Jag ser inte heller särskilt graciös ut när jag försiktigt försöker ta mig ner utan att halka 😀
Jag vet inte om vindsurfing heter något annat när det är is så det ordet funkar jättebra.
Kram
GillaGilla