Vi har nästan inga fästingar alls här uppe, inte ens under sommaren, men medan de har vaknat till liv söderut är det absolut garanterat fritt från fästingar här just nu. Det är det mest positiva med måndagens och tisdagens väder. Jag har egentligen inget negativt att säga om att vintern kom tillbaka. Den försvinner snabbt igen. I morse var det bara att plocka fram dubbskorna igen efter först snö och sedan tö. Det var ett klokt beslut eftersom det bitvis var väldigt mycket tjock is längs min promenadväg.




På eftermiddagen var det dock mest bara blött och lite sörjigt på vägarna när jag tog bilen till sjukhuset. Jag hade en bokad tid hos min ”leverläkare”. Det blev ett lite underligt möte. Jag började med att säga att jag hade blivit lite förvånad när kallelsen kom redan efter tre månader sedan förra kontakten. Min läkare sa att han också hade blivit förvånad men att den inhoppande läkaren jag pratade med sist hade skrivit in att vi skulle träffas nu. Efter att ha konstaterat att min lever mår lika bra som vanligt och att de vita blodkropparna är tillbaka i en bra nivå fick jag också med mig att jag är den piggaste av deras patienter. Det är väl inte bara bra utan lite trist att andra transplanterade inte mår lika bra. Jag får ta till mig att jag har haft tur och bra grundförutsättningar. När jag ändå var där passade vi på att förnya några recept och sedan var mötet avklarat. Det hade kunnat vänta eller avhandlas per telefon men nu är det gjort och nästa kontakt blir om ett halvår.