Hos min syster

Den nödvändiga resan till Örebro kompletteras med en egentligen onödig resa 10 mil längre söderut. Men både min lillasyster och jag ville väldigt gärna träffas och vi bestämde oss för att göra det. Jag kom hit till Motala lagom till lunch och efter den blev det en väldigt skön promenad. I den här familjen finns nämligen Roddy, en fin bordercolliekille, och han tog oss med på en härlig runda.

Det är en väldig skillnad på grönska och växtlighet här jämfört med i mina hemtrakter. Hemma i Jämtland blommar inte häggen ännu och här nere är syrenerna i full blom. Jag får alltså uppleva den blomningen två gånger i år och det är inte så dumt. I början av dagens lunchpromenad växte teveronika i stora mängder.

Jag vet att vi åkte bara en liten bit in i Närke innan vi stannade men jag vet inte riktigt var vi var. Men där finns ett naturreservat där granbarkborren får härja fritt. Inga åtgärder sätts in och träden får stå så länge de klarar sig utan att falla. När de väl faller får de ligga kvar och dessa lågor (en låga är ett dött, liggande träd) såg vi lite varstans längs stigen. Som ni ser på bilden är det gott om döda träd som än så länge står upp. De är alla offer för granbarkborren.

Uppdatering efter konsultation av min syster: vi var vid Råå uddar.

Det blev en fin och vacker promenadrunda och jag som gillar att gå vid vatten var nöjd. Just nu är det en del frömjöl i vattnet men det försvinner snart.

Även jag fick vara med på bild och det är systersonen som är bakom kameran.

Även om jag inte gillar granbarkborrar så tycker jag att det blir väldigt dekorativa och spännande mönster i trädstammarna efter deras framfart. Naturens konstverk är många och det här är ett av dem.

Bokmärk permalänken.

En kommentar

  1. Råå uddar … ser trevligt ut – härliga bilder från er promenad och jag förstår att glädjen var stor över att ni kunde träffas 🙂
    Ha en fin helg!
    Kram

    Gilla

    Svara

    • Ja, där var det fint och dit kan du åka om du vill se något nytt och fint 😀 Vi är väldigt glada för att få träffas och vi håller ett visst avstånd. Och det blir inga kramar, förutom med Roddy så klart 🙂
      Tack detsamma!
      Kram

      Gilla

      Svara

  2. Vilka fina bilder! Trevligt att ni kunde träffas och härligt att komma ut, bra att Roddy tog ut er på promenad!
    Kram

    Gilla

    Svara

  5. De där milen verkar vara värda en avstickare till syster med fin vovve. Så mysiga promenadställer du alltid bjuder på. Så trevligt att få följa med bildligt på er tur. Så stor din systers hund blivit. Mycket fin!

    Kram

    Gilla

    Svara

    • Jag är glad att jag gjorde den här avstickaren. Även om det inte kan räknas som en nödvändig resa så ger det mycket att få träffas. Jag har hela tiden tänkt att vid minsta tecken på att jag har någon infektion så ska jag genast ge mig av hemåt. Men så har det inte blivit och jag har bara haft det bra 😀 Roddy är jättefin och väldigt snäll.
      Kram

      Gilla

      Svara

Lämna en kommentar