Helt isfritt överallt är det inte men i natt gick sjön upp även utanför mina fönster. Det känns trevligt att få se en del rörelser i vattnet igen.
Men igår, när jag gav mig ut på en morgonpromenad, var det inte helt öppen sjö än. Jag gjorde som jag hade tänkt och lät teleobjektivet sitta kvar på kameran, bara för att testa. Jag konstaterade ganska snabbt att jag hellre har det vanliga objektivet på. För att fota en vackert blommande sälg behövdes det ett rejält avstånd för att få med hela trädkronan. Jag nöjde mig med en liten del av den.
Däremot blev det kanske lite lättare att fota på avstånd. Jag är inte helt säker på det. Jag tycker nog att den här bilden inte skiljer sig särskilt mycket från de jag brukar ta. Det som skiljer är att jag inte behöver beskära bilderna.
Jag gillar makrofotografering. Att komma riktigt nära en växt eller något annat och få med de detaljer som ögat inte kan urskilja på egen hand. Men det kändes hopplöst så den is, som tryckts upp mot stranden, blev inte närmare granskad än så här.
När jag hade kommit halvvägs på min promenad och skulle följa en gång- och cykelväg hem igen bestämde jag mig för att ta stigen längs Mjälleån i stället. Jag ville göra ett nytt försök att få se en harr. Jag behövde inte gå långt innan jag blev så där löjligt glad. Två fina harrar simmade efter varandra mot det strömmande vattnet. Den här gången såg jag dem tydligt. Då kände jag mig nöjd och tog mig upp på gångvägen igen. Jag har inget fotobevis. Jag kom aldrig ens på tanken att jag skulle försöka hinna fånga dem på bild.
Lite längre fram stötte jag på en ”fågel vippstjärt”. Det namnet dyker alltid upp i min hjärna när jag ser en sädesärla. Min skolfröken, som jag hade i lågstadiet, kallade dem så och av någon anledning fastnade det hos mig. Hon berättade säkert att det riktiga namnet var sädesärla men det är inget jag minns. För mig är en sädesärla en fågel vippstjärt. Och visst vippar den rejält på stjärten när den går.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Vippstjärt har jag inte hört förut, men passande namn
GillaGilla
Det är nog troligt att min fröken hittade på det namnet och jag tyckte väl att det lät kul.
GillaGilla
Här kallar vid sädesärlan för ringärla. Vet inte om det är för att den har en ring runt halsen.
GillaGilla
Jag har för mig att ni har andra namn på en del andra fåglar också, t ex nötskrikan. Just ringärla har ju en logisk förklaring 🙂
GillaGilla
Fotona på isen är magiska, is fascinerar oerhört mycket för den förändras ständigt och kan vara som en spetsgardin eller ett massivt pansar. Dina foton är lite av ett mellanting, pansar i mitten och knypplad spets på kanterna! Hur mycket väger objektivet du släpar runt med, det stora? Ingen risk för att få gamnacke? Macrofoton har jag aldrig haft en kamera som fixar, tyvärr, men jag njuter mycket av andras fina närfoton på småkryp och blomster.
Kram från pörtet
GillaGilla
Jag gillar också is och särskilt när det är formationer som här eller eller i ett rinnande vattendrag.
Mitt teleobjektiv är inte särskilt tungt. Jag var ju tvungen att väga det nu när du frågade 😉 Det väger ca 500 g, trehundra g mer än mitt vanliga objektiv. Tillsammans med kameran blir det ca 1 kg med teleobjektivet och ca 700 g med det vanliga. Inte jättetungt alltså men ändå större och mer otympligt att bära omkring på.
Du brukar bjuda på väldigt fina bilder men om du kunde ta riktigt fina närbilder så skulle du bli helt fast.
Kram
GillaGilla
Fascinerande isbilder! Vi har också det lite isigt kallt just nu, 10-11 grader i maj i Skåne är inte skönt. Hoppas på lite varmare väder igen!
Kram
GillaGilla
Tack! Jag kan inte låta bli att le lite över olikheterna i våra olika delar av landet. Jag skulle vara helnöjd om det vore 10-11 grader nu 🙂 Men det är klart att det vore skönt med lite mer värme än så. Men det behöver inte bli varmare än 20 grader. Då är det lagom skönt.
Kram
GillaGilla
Vilken härligt promenad och ett gott tecken att se öppet vatten.
När det gäller objektiv så får man nästan ha med sig båda om man inte har ett allround. Teleobjektivet är bra men har också sina begränsningar
Kram och god kväll!
GillaGilla
Ja, det var en skön promenad. Lite kall och blåsig men med rätt klädsel gör det inget.
Jag nöjer mig nog med mitt standardobjektiv hädanefter. Det andra kan jag använda när jag vet att jag behöver längre räckvidd. Jag vet inte varför det fick stanna hemma när vi åkte till Island eller bilade i Europa men jag tänkte helt enkelt inte på att ta med det. Lite dumt.
Kram och detsamma!
GillaGilla
Underbara bilder … och grattis till att du fick se harrarna! Vippstjärt har jag hört också någonstans, men minns inte var.
I ditt förra inlägg skrev du om den rädda katten Ferdinand – jag skulle kommentera det, men glömde – jag är i alla fall jätteglad att han fått ett nytt hem! 🙂
Kram
GillaGilla
Tack Anki! Och tack för grattiset 😀 Jag gick i lågstadiet i Halmstad och jag trodde att det kanske var ett lokalt namn. Kul att du också har hört det för det verkar inte vara många som känner igen det.
Ja, visst blir man glad och alldeles varm av glädje för Ferdinands skull 😀
Kram
GillaGillad av 1 person
Så roligt att du fick se harrarna.
GillaGilla
Ja, det var riktigt kul 😊
GillaGilla
Snart är våren kommen även hos dig. När jag tittar ut genom mitt fönster på jobbet där jag kan bevittna bokskogens underbara grönska. Det är helt trollskt att vandra i skogen nu. har lovat mig själv att nu när jag är ledig efter att ha jobbat såååååå mycket att skogen ska få ge mig återhämtning. Så blir det en sväng till stugan också.
Jag drog koftan närmare runt mig när jag så dina isiga foton. På bild är det fantastiskt vackert. Lilla fågel vippstjärt ser nöjd och glad ut. Pappa sa något annat namn när jag var där senaste, la det inte på minnet. Får nog kolla upp detta, kan ju vara roligt att minnas.
Önskar dig en bra dag!
Kram
GillaGilla
Den var här och vände 😉 Värmen verkar dröja men det gör inte så mycket. Det jag ogillar mest är blåsten. Det är mössa och fingervantar som gäller nu och det vore ganska skönt att slippa.
Jag skulle älska att ha en bokskog men tyvärr kan man inte få allt. Det är nog bra för då finns det mycket spännande att upptäcka i andra delar av vårt land. I alla fall när vi får resa igen. Jag tror att skogen och din stuga ger dig den allra bästa återhämtningen.
Isen ligger som tur är bara i sjökanten och den försvinner nog snart därifrån också. Jag tror att det finns en hel del dialektala namn på olika fåglar, växter och annat. Men fågel vippstjärt var nog bara något som min lågstadiefröken sa 🙂
Detsamma till dig!
Kram
GillaGilla