Jag hade elva checkpoints kvar att hitta på Frösöberget (egentligen Östberget men alla säger Frösöberget) och igår registrerade jag dem under en väldigt skön morgonpromenad. Det är många tankar som fladdrar omkring i mitt huvud och det finns inget som slår promenader i naturen när man funderar på något. Tankar på den förestående resan, på mina barn, systrar och en del andra släktingar. Men även på nya självinsikter som jag har blivit uppmärksammad på. Insikter som kom krypande när min äldsta dotter lite försiktigt påpekade att hon såg tecken och som det tog ett tag innan jag faktiskt kunde se att hon förmodligen har rätt om. Jag nämnde det för min läkare häromdagen och han tittade på mig som om han trodde på mig. Men när han gjorde en ansats att gå vidare med det sa jag, lite självförnekande, att det varken är nödvändigt eller troligt att resurser läggs på det. Det är inget hemligt (och inget allvarligt) och förmodligen återkommer jag om det, men just nu finns det anledning att avvakta.
Men det är inte bara tankar som lägger beslag på min uppmärksamhet. Jag har ganska bra koll på naturen (och checkpointsstolparna) också. Jag fick inte till en jättskarp bild på den här fina blomman men visst är den ett litet underverk, precis som så många andra små blommor.
Lite då och då stannade jag och åt hallon. Söta, goda vildhallon. Jag vet inte varför jag tycker att de smakar mycket bättre än de odlade. Det kanske bara är inbillning men goda är de. Jag kan inte låta bli att tänka på mina hundar när jag plockar bär. Hallon, blåbär, krusbär plockades försiktigt och med stor förtjusning av dem och slank snabbt ner i deras magar. Jorgubbar var också en favorit.
Jag kan ju inte låta bli att ta med ännu en utsiktsvy. Är man på ett berg med fina vyer åt olika håll, då måste det fotograferas och gärna visas upp.
Nu väntar några dagar med sommar igen och en av de dagarna ska jag få njuta av sol och värme i en bloggväns paradis.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Att promenera gillar jag för man kan tänka på allt eller inget om man inte har sällskap med sig. Det tycker jag är befriande och mycket har fallit på plats under mina hundpromenader. Ibland är det lika befriande att rensa hjärnan och tänka på absolut ingenting. Det kan ibland behövas efter en intensiv arbetsdag.
Som vanligt bjuder du på vackra bilder från din promenad.
Så trevligt det låter med besök hos en bloggvän.
Kram och god söndagskväll!
GillaGilla
Förutom naturupplevelsen är alla tankar som flödar genom hjärnan det bästa med promenader. Även med sällskap är promenader bland det bästa man kan göra. Samtal får ett flyt som ofta känns väldigt givande. Självklart kan man ha bra samtal även i soffan eller vid köksbordet men jag upplever det som lättare att prata under en promenad. Precis som du skriver kan promenader även vara ett sätt att komma ifrån tankarna. Då är kameran en bra vän som gör att man mer fokuserar på det man ser och kan släppa det som kanske är skönt att skjuta undan en stund.
Tack! Det är ofta samma vyer som återkommer men jag tänker att det gör inget om ni blir påminda 😀 Jag vet att det blir ett trevligt besök i morgon eftersom vi hade en fin dag tillsammans förra sommaren 🙂
Kram och god morgon!
GillaGilla
Att promenera är bra på många sätt, jag har haft förmånen under mitt snart sextioåriga liv att varken må dåligt fysiskt eller psykiskt, jag hävdar inte att min mani för promenader är orsaken till detta. Men till och med sonen har insett att man sover bättre när man rört på sig, så ett visst samband finns det nog, själv somnar jag nöjd och snabbt efter en aktiv dag.
GillaGilla
Promenader är friskvård både för huvud och kropp. Tankarna kan handla om både det som är roligt och trist och ofta hittar jag lösningar på funderingar eller så märker jag hur jag går omkring och ler för att jag tänker på något kul. Dessutom är promenader en skonsam motionsform. Man får alltså motion, terapi, frisk luft och lite D-vitamin från solen medan man njuter av allt man får uppleva 😀 Jag tror att dina många och långa promenader har hjälpt dig att behålla både fysisk och psykisk hälsa. Det är något väldigt bra att föra vidare till nästa generation 🙂
GillaGilla
Jag har också lagt märke till att man under promenader, (helst i skogen och helst långa promenader) blir väldigt kreativ i tanken. Plötsligt ser jag problem från ett annat håll och ofta blir de på något sätt mindre och jag kommer på lösningar som jag annars kanske inte hade tänkt på.
Dessutom kommer ju allt annat upp i huvudet, tankarna rör sig fritt över tid och rum. Det är befriande på att skonsamt sätt.
Ofta kommer jag på blogginlägg också. Jag vet precis hur jag ska formulera allt… men när jag senare på kvällen sitter framför datorn har detbleknat och blir inte alls som jag tänkte i skogen.
Fina bilder!
GillaGilla
Jag har fått många insikter och lösningar under mina promenader. Inte bara på problem utan även hur planerade roligheter ska genomföras eller så kommer tankarna in på minnen från fina upplevelser. Det är många som instämmer i att promenader har en terapeutisk verkan och på något sätt blir man friare i tanken när man samtidigt vandrar omkring. För min del är naturen den bästa tankeplatsen. Vandrar jag i stadsmiljö finns det för mycket som stör. Det händer att jag också planerar blogginlägg men det var vanligare förr. Sedan jag köpte min kamera hamnar ofta fokus på bilderna och sedan skriver jag utifrån dem. Då kan det bli så att jag börjar med en tanke om vad inlägget ska handla om men sedan kommer tankarna om annat och då låter jag fingrarna samarbeta med tankarna och det kan bli helt annat än vad jag tänkte mig 😀
Tack! Jag är en glad amatörfotograf som blir glad när kameran gör som jag vill 😀
GillaGilla
Så vacker utsikt. Jag undrar vad det är för tankar du berättar om, men inget du behöver skriva om såklart. Det är därför jag gillar din blogg, för du skriver om tankar och jag känner igen mig i mycket. Det är så häftigt att träffa på någon i bloggvärlden som man känner igen sig själv i.
Kram
GillaGilla
Ja, det finns många fina utsiktsplatser här på Frösön 🙂 Jag tyckte väldigt mycket om skogen i Mjölby men jag saknade vyerna. Nu har jag dem 😀
Jag har egentligen inga problem med att berätta om det som rör mig själv men de här nya tankarna vill jag nog fundera på lite till. Kanske få någon sorts bekräftelse innan jag berättar om dem. De är spännande och ger många förklaringar så jag kan nog inte låta bli att berätta så småningom 🙂
Det är inte så konstigt om vi känner igen oss i mycket hos varandra eftersom vi har många liknande livserfarenheter. Jag hoppas att du fortfarande planerar ett Åre-besök i vinter och då kan vi prata mer om det 😀
Kram
GillaGilla
Jag hade verkligen jättegärna åkt till Åre men det ser tyvärr inte ljust ut. Jag kan inte vara borta mer än 2 nätter, min ena katt har fått ett märkligt beteende och det funkar inte med kattvakt. Kommer jag på någon lösning kommer jag mer än gärna.
Kram
GillaGilla
Katterna måste naturligtvis komma i första hand men jag hoppas det ordnar sig.
Kram
GillaGilla
Vilken vacker pyrolabild!
Det är roligt att läsa din blogg, Östersund var min barndomsstad ( men jag hävdade alltid att jag ”egentligen” kom från
Öfsjö).
Skidbacken på Frösön minns jag från många friluftsdagar när vi gick i läroverket (som Wargentinskolan hette då). Där fanns, rätt långt ner mitt i backen, en jättegran, som nästan var som en magnet, när farten var hög.
Rådhuset låg ju nära skolan, flera gånger fick vi ( av någon underlig anledning) springa ut och räkna antalet fönsterrutor på rådhuset. Hur många har jag ingen aning om, vi fick alltid olika svar
GillaGilla
Vad glad jag blir för att du tycker det 🙂 Jag försökte flytta härifrån men längtan tillbaka blev alldeles för stark och nu är jag här igen…återvändare för andra gången. Kul om jag kan ge dig lite nostalgi. Minnen har du i alla fall, det märker jag. Min son gick på Wargentinskolan (eller Wargen) men jag hörde aldrig talas om att de behövde räkna rådhusets fönsterrutor 😉
Kul att du gillar bilden men är det verkligen en pyrola? Jag googlade och alla pyrolor jag såg hade en mängd blommor längs stjälken. Den här blomman var alldeles ensam på en ganska lång stjälk. Bladen såg jag inte för de var gömda i gräset. Men fin är den.
GillaGilla
Nej, nu när jag tittar närmare , ser jag att det inte är ögonljus. Men vacker är bilden ändå! Du kan maila jourhavande biolog på Naturhistoriska museet, om ingen annan bloggläsare har svar.
GillaGilla
Jag behöver inte maila någon jourhavande biolog så länge jag har en stor kunskapsbank i min fina bloggvän Anki 😀 Nu vet jag att det är en slåtterblomma. Så nu har både du och jag lärt oss något nytt 🙂
GillaGilla
Ja, visst, det borde jag ha vetat, jag hade nog den i det herbarium vi skulle samla växter i; ett antal varje sommar.
GillaGillad av 1 person
Underbara bilder från din promenad!
Du har rätt, det är ingen pyrola, utan en slåtterblomma: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/parnassia/parna/parnpal.html
Så sant som det är sagt – promenader framkallar många tankar – många funderingar och en del lösningar på problem 🙂
Kram
GillaGilla
Tack Anki! Som så ofta förut, kommer du till undsättning med rätt namn 🙂
Promenader, med eller utan sällskap, är ofta väldigt givande. Det är inte underligt att så många av oss älskar att vandra i naturen.
Kram
GillaGillad av 1 person
Slåtterblomma heter den blomman och jag har en bukett på köksbordet. När jag var liten tyckte jag att den påminde om en liten marsipantårta. Knabrors hund Jack plockar bär ur buskarna hela tiden. Föresten finns det både krusbär och svartvinbär kvar på buskarna om du vill plocka när du kommer
GillaGilla
Tack för hjälp med namnet. Du och Anki visste båda två vad det är för blomma 🙂 Jag kan förstå hur du tänkte när du såg en marsipantårta i den blomman. Väldigt vackra dekorationer har den också 🙂 Det verkar vara vanligt att hundar gilla bär av alla sorter. Jag tar med mig en liten bytta och plockar gärna lite svarta vinbär. Krusbär tycker jag om men det tar sån tid att rensa. Men jag smakar gärna på plats 🙂 Vi ses snart!
GillaGilla
Men så kul att träffa en bloggvän, har ni setts förut? Jag har bara positiva erfarenheter av bloggkompisträffar! Ja varmt som sjutton är det, jag går på knappt halvfart, och myggen har gått in i en ny högsommar, knappt man kan vistas ute utan långärmat och hatt. Men jag vet, inte klaga nu, snart står regnet som spön i backen o temperaturen visar på max tio grader. Så jag härdar ut. Kram
GillaGilla
Jag har haft en väldigt skön sommardag hos bloggvännen och det var lika trevligt som förra gången. Av det förstår du att vi har träffats en gång förut. Förra sommaren, då jag var här på besök, träffades vi också.
Här finns nästan inga mygg, inte ens i skogen. Värmen är nog inte lika jobbig heller. I dag hade vi 25 grader men jag fläktades skönt av vindarna vid en sjö och mådde väldigt bra 🙂 Du får visst klaga, det skulle jag också göra om mygg tvingade mig att ha långärmat i värmen. Men snart är hösten med alla härliga färger här och då är förhoppningsvis myggen hos dig försvunna.
Kram
GillaGilla
Kära nån vilken fin vy. Hade jag stått där och kollat ut så hade jag nog inte kunnat tänka på något annat än just det. men skogen är underbar, jag älskar skogen. Det är så läkande att ströva runt och bara vara.
Nu blir jag nyfiken, väldigt nyfiken. Hoppas du inte kan hålla dig länge till 🙂
Vilken vacker blomma. även jag fick lära mig något.
Så gott med vildhallon, nu när jag är ute med Eddie brukar jag äta björnbär. Tror jag ska plocka mig några liter i morgon, det finns massor av dessa här hos mig. Eddie äter inte några bär, har försökt att mata honom någon gång men den åker ut snabbare än den kom in i munnen. Han är inte så glupsk över huvud taget den där lilla pälsklingen.
Kram
GillaGilla
Visst är det fint 😀 Just där den bilden är tagen finns det sittplatser och bord och jag satt där ett tag och bara hade det skönt medan jag tittade ut över sjön och min stad. Skog där man även kommer fram till härliga vyer måste vara den bästa kombinationen.
Haha, du får vara nyfiken ett tag till. Jag vill gärna ha lite mer på fötterna innan jag skriver om det. Men om inte annat så får du veta om du kommer till Åre i vinter 😀
Jättefin blomma och det är alltid kul att lära sig något nytt. En blomma i taget kan jag nog lära mig 😉 Björnbär är jättegott men jag tror inte att det finns i de här trakterna. Kanske i någon villaträdgård eller växthus men inte så att jag kan plocka.
Eddie är en klok hund som vet att det finns mycket socker i bär. Tänderna mår bäst av att vara försiktig med de godsakerna. Men han går miste om mycket gott.
Kram
GillaGilla