En mindre skön promenad

Jag parkerade vid skidskyttebanan, som alla ni som gillar skidskytte säkert har sett från tv-sändningar. Därifrån följde jag först fina stigar, elljusspår och träningsspår för skidåkare.

DSC_0036

Men det blev annorlunda när jag kom lite längre in i skogen. Stigarna ledde mot lägre belägna skogsavsnitt och snart vandrade jag omkring i sankmarksområden. Det medförde blöta skor och ett evigt viftande för att jaga bort alla surrande varelser. Men inte gav jag upp mitt letande efter checkpoints för det. Jag hade bestämt mig för att hitta ett visst antal och längst bort i det blöta området låg en svart checkpoint. De har olika färger på kartan där grön är lättast och svart är svår.

Jag trodde att jag redan hade tagit mig igenom en del av det värsta när jag kom till den här bron, eller vad man ska kalla den. Jag tvekade ett tag men det gick inte att stå still länge utan att bli uppäten av mygg så jag kände försiktigt med en fot i taget om det fanns plankor som höll. Jag tog mig över och pustade ut lite.

DSC_0038

Men det skulle jag inte ha gjort för sedan skulle jag ha behövt en machete. Jag ska väl vara glad för att det plötsligt blev en torrare stig men det gick knappt att se den stigen.

DSC_0040

Så här såg det ut en lång sträcka men jag kunde inte ge upp eftersom jag var så nära det jag letade efter. Det är inte lätt att ens avgöra om det finns en stig här.

DSC_0042

Ännu en bro, i lite bättre skick, och ännu mer nästan oframkomlig stig. Kan ni se mig framför er, hur jag klättrandes och hukandes tar mig fram medan jag viker undan grenar och samtidigt försöker vifta bort mygg?

DSC_0043

Till sist kom jag fram till den checkpoint jag hade som mål. Den var inte särskilt svår att hitta så förmodligen innebar den svarta färgen att det var svårt att ta sig dit. En koll på kartan visade att jag skulle kunna ta en ganska kort väg tillbaka till något så när bra stigar. Men jag kom snart fram hit. Rester av bron syns där borta och någon del har sjunkit. Helt omöjligt att komma över och jag suckade och började min vandring tillbaka längs den ogästvänliga stigen och de murkna broarna.

DSC_0044

Svettig, trött och med miljoner döda mygg i håret kom jag så småningom tillbaka till lite mer gästvänliga stigar. Jag såg en blomma jag kände igen, en skogskovall, och försökte få till en fin bild. Men det var omöjligt att vara lugn och hålla kameran stilla. En lite suddig bild av en liten blomma som är helt fantastisk om man lyckas med närbilden.

DSC_0047

Jag hittade en lite bättre bild, som jag tog för två år sedan i Mjölby. Men när jag jämför bilderna blir jag lite osäker på om det är samma sorts kovall. Kanske är den jag såg i dag en ängskovall, trots att den växte i tät skog.  De är i alla fall ganska lika varandra.

206-e1495968393915

När jag äntligen kom tillbaka till bilen var jag väldigt trött. Men min rygg gillade det här äventyret och det är väl det positiva med den utflykten.


En kommentar

    • Jag vet faktiskt inte vad jag ogillar mest, mygg eller 30-gradig värme. Jag tror att jag föredrar klimatet här uppe och om jag håller mig borta från skogarna så slipper jag ju myggorna 😀

      Gilla

  1. Nuuu kanske jag har kommit ikapp?? Du, det bor allt en liten tävlingsdjävul i dig, inte sjutton ge upp om man har ett mål, du tar nog snart svarta bältet i checkpoints! Jag handlade ju en thermacell inför midsommar, men enda gången jag testat den var när vi besökte vildmarkslekplatsen som ligger på en tall- och granrik ö. Kan säga att den inte verkade hålla knotten borta…hoppas den är bättre mot mygg, ska testa längre fram.
    Men efter att jag sett nyheterna nyss och värmeböljan som härjar i Europa o med fjolsommar i färskt minne, ja, jag föredrar en svalare sommar med mygg…
    Och du, du glömde ett barn i din kommentar, det är ju mitt barnbarns-barn, hihi
    Kram från pörtet

    Gilla

    • Ja, jag är ganska envis när jag har bestämt mig för något. Men jag har inga ambitioner att komma upp på topplistorna för checkpoints. Det är mest för att jag själv ska kunna pricka av alla platser och känna mig lite duktig 😀
      Om du märker att din thermacell funkar mot mygg, då ska jag också köpa en. Tänk så underbart det vore att gå omkring och slippa slå efter mygg. Knott har jag inte märkt av så antingen är de sena eller så finns de inte här. Som jag minns det hade vi inga problem med dem förut heller.
      Ojdå, så tokigt att ett led i släktskapet försvann. Härligt att få lära känna sitt barnbarnsbarn och ha kul tillsammans 😀
      Kram

      Gilla

  2. Men oj, inte hade jag vågat mig på såna osäkra broar, du är verkligen envis. Inget vidare med mygg heller. Jag tycker aldrig jag blir myggbiten längre. Det kanske har minskat med mygg. Eller är jag aldrig ute när myggen är ute?!
    Kram

    Gilla

    • Jag kunde ju inte ge upp när jag hade kommit så långt och kämpat mig genom sankmarker. Efteråt var jag ganska nöjd med mig själv och det är en bra känsla 😀 Så länge det bara är i skogen jag blir jagad av mygg så är det ingen större fara. Det är jobbigt just då men underligt nog har jag inga myggbett trots att de var på mig hela tiden. Kanske är det färre mygg hos dig i år. Mängden myggor beror en del på om det är torrt eller blött. Men nog har ni fått en hel del regn där nere hos dig också?
      Kram

      Gilla

      • Ja det är inte lika torrt som förra året. Men när jag tänker tillbaka på de senaste somrarna har jag inte fått några myggbett, det finns kanske inte så mycket myggor i stan.
        Kram

        Gilla

  3. Din tapperhet och kämparglöd är verkligen imponerande! Du fick ju lön för mödan till slut och jag kan tänka mig att det var en god känsla! Tack och lov så har vi än så länge väldigt lite mygg vilket är en befrielse!

    Kram

    Gilla

    • Haha, tack! Jag var faktiskt lite imponerad av mig själv när jag kämpade mig fram 🙂 Tillfredsställelsen när jag registrerade checkpointen var stor.
      Vi har inte heller mycket mygg utanför skogarna. Det är ungefär som det var i Mjölby för där höll jag mig också borta från skogspromenader när det var som värst.
      Kram

      Gilla

  4. Ojdå, på den bron hade jag inte gått! Inte om jag varit ensam i skogen. Jag har blivit försiktig när jag är ute på geocaching och ingen vet var jag är. Sankmarker, dåliga broar, m.m undviker jag. Då backar jag…. 🙂 Jag hoppas du inte utsätter dig för fara för livet…. sankmarker är inte att lita på…. vattendragen är de djupa? Alltså under den murkna bron? Kanske dumt att kolla djupet t.o.m 🙂

    Men… kul att du hittade din checkpoint. Jönköping har varit med sedan start… varje år. Första året deltog jag litet, men sedan tycker jag att geocachingen är roligare… och att köra både och, lockar mig inte. Har du testat geocaching? Där finns också olika svårighetsgrader, en för hur svår den är att hitta, en annan poäng för terrängen att ta sig dit. Kanske en anann hobby att utmana dig med 🙂

    Gilla

    • Jag tvekade rejält innan jag försiktigt gick över den första bron. Men jag tänkte inte så mycket på om det var farligt eller på att jag var ensam på en plats dit inte många går. Jag ville bara inte bli blöt. Jag tror inte att det var särskilt djupt men i sankmarker vet man inte riktigt hur botten i bäckar håller. Kanske borde jag vara lite mer försiktig men jag ville ju komma vidare 😉
      Det här med att leta checkpoints är nytt för mig för i år och jag är fortfarande i det stadie då det är jättekul. Just nu har jag fullt upp med den aktiviteten men om och när det inte finns fler stolpar att leta efter kanske jag försöker mig på geocaching. Det är ju också ett bra sätt att komma ut och röra på sig 🙂

      Gillad av 1 person

  5. Vilket äventyr du gav dig in på. Men skam den som ger sig. Jag traskade glatt över en sådan murken bro för ett tag sedan. Kunde jag gå på den över till andra sidan så borde den ju även bära mig tillbaka igen….. men där fick jag tji. Brak och där låg jag med ena benet hängande i luften och det andra i ett stort hål. Fick en svullnad som hette duga, så efter ett par dagar var jag väldigt färgrik. Helt ärligt skulle jag säkert göra om det igen.
    Är glad att din rygg gillar dina äventyr ;.)

    Kram

    Gilla

    • Mitt äventyr var nog inte mycket att komma med jämfört med ditt. Jag var i alla fall väldigt försiktig och lyckades ta mig över bron, och det två gånger utan missöde 😉 Det var ju en himla tur att du kunde ta dig därifrån och hem på egen hand. Jag känner att jag måste komma med en liten förmaning om att du kanske borde vara lite försiktig nästa gång 🙂 Men man kan inte undvika allt som är svårt, bara försöka ta sig an svårigheterna på bästa och säkraste sätt. Det gäller både känslomässiga och praktiska situationer.
      Kram

      Gilla


Lämna en kommentar