Med siktet inställt på våffla

Jag bestämde mig i morse för att i dag skulle det vara en bra dag för en lunch bestående av våffla, glass och hjortronsylt. Väldigt onyttigt men också väldigt gott. Jag visste att det var det utbud som finns tillgängligt för min del vid Frösövallens café. I stället för en morgonpromenad blev det alltså en lite senare utflykt. De öppnar kl 12.00 och kvart i tolv gick jag iväg hemifrån. Nu har ni hängt med på de här stigarna så många gånger att ni känner igen er men det som förändras är blommorna. Nu blommar alla fibblor för fullt och en sort som jag inte har sett förut är rödfibblan. Här såg jag den på flera platser.

DSC_0013DSC_0077

Jag kom fram och beställde min våffla. Det var ca 16 grader varmt men solen värmde och det var skönt att sitta ute. Hjortronsylten syns inte men finns bakom glassen. Efter fotograferingen mosade jag ihop sylt och glass och bredde ut över hela våfflan. En väldigt frasig och god våffla gjord på olja, kolsyrat vatten, mjöl och något mer som jag har glömt. Inte en gnutta grädde eller mjölk och den var dessutom gräddad med olja. På min fråga om det fanns någon möjlighet att få en macka vid ett annat besök var tjejen i kassan så intresserad att hon frågade om råd gällande vad det kunde vara för pålägg på en vegansk macka. Jag föreslog det som för närvarande är min favorit. Hummus, picklad rödlök och tomat eller gurka med någon god krydda på. Reaktionen jag fick på det förslaget var väldigt positiv så kanske har jag inspirerat lite.

DSC_0027

Efter min våffellunch lånade jag nyckeln upp till takterassen och gick uppför en väldigt smal och ganska lång spiraltrappa. Uppe i tornet fanns ett bord och några stolar vid det här fönstret.

DSC_0031

Jag gick ut genom dörren och det kändes nästan lite som att vara på en båt där ute.

DSC_0032

Vyn kan inte fångas på bild men högst upp i den här bilden ser ni Åreskutan på avstånd.

DSC_0037

Oviksfjällen syns långt där borta i diset. Jag tog många bilder men ingen blev helt lyckad. Ni får helt enkelt tro mig när jag påstår att det var en nästan berusande känsla att stå där uppe och titta ut över landskapet. Möjligen var det en liten känning av svindel också 😉 Om ni kommer till Östersund och har tid så tar jag gärna med er på en promenad eller bilutflykt hit.

DSC_0050

Jag lämnade caféet, efter att ha köpt med mig två olika sorter gott té, och tog en extra runda runt den blomsteräng som samtidigt är kohage. Caféet syns uppe till höger.

DSC_0066DSC_0070

Som flera gånger förut passerade jag Wilhelm Peterson Bergers ”Sommarhagen” men den här gången brydde jag mig inte om att ta någon bild på hans hus utan koncentrerade mig på utsikten.

DSC_0071

Och här är han…Wilhelm Peterson Berger. Inte i egen hög person men så nära man kan komma numera.

DSC_0072

Jag kom hem och satte mig en stund på balkongen med en kopp kaffe bredvid mig. Ingen kaka, för sött hade jag fått i mig så att det räckte ett tag. Jag fick veta att nu blommar brunkullan så någon dag snart är det jag som ger mig ut på jakt efter den.


En kommentar

  1. Kan tänka mig att det var tacksam hjälp med dina förslag. Numera är det många som väljer vegetariskt eller veganskt och alla serveringar är kanske inte så bra på det. Det finns ju otroligt mycket gott men det handlar inte bara om att utesluta kött etc.

    Våfflor är inte riktigt min grej så det är väl därför som vi inte har något våffeljärn 😉

    Kram

    Gilla

    • Jag brukar vara försiktig med att komma med sådana råd men om någon ber om det ställer jag gärna upp. Det är ju inte jättelänge sedan jag själv tyckte att det var svårt att veta vad jag skulle bjuda på när min son kom. Det var aldrig några problem för han sa vad jag skulle köpa och sedan lagade han maten. På så sätt lärde jag mig lite i taget och du vet ju hur det blev sedan 😀 Kanske blir efterfrågan större med tiden på olika sorters serveringar och då följer säkert utbudet med i den utvecklingen 😀
      Våfflor är egentligen inte min favorit heller. Den var jättegod men det blir en mättnad som mest bara tynger i magen och kombinationen fett och sött är inte den allra bästa. Nästa gång blir det nog bara lite glass eller en chokladboll 🙂
      Kram

      Gilla

    • Tack så mycket!
      Du vet ju själv hur tråkigt det är att inte kunna förmedla helhetsintrycket från en storslagen vy. Vissa platser ska helt enkelt ses i verkligheten men jag hoppas att det framgick att det är ett väldigt fint placerat café 😀

      Gillad av 1 person

  2. Brunkullan har jag aldrig sett. Tror inte att den finns i östjämtland men fibblan finns och den är lysande och fin minsann. Jag var upp i det utsiktstornet i fjol sommar och det är fin utsikt men det regnade när vi var där så vi såg inte lika långt som du.

    Gilla

    • Jag har läst att brunkullan är väldigt sällsynt men att den finns runt Storsjön och på ett fåtal andra platser i Norrland. Jag vet två platser den växer på och jag ska försöka hitta till en av dem. Fibblor finns nog överallt i olika storlekar. Det verkar vara en blomma som trivs överallt. Men rödfibblan kan jag inte minnas att jag har sett förut.
      Synd att det var regn och dålig sikt när du var uppe i tornet. Jag, som bor i närheten, kan ju välja när jag ska gå dit och då får vädret bestämma 😀

      Gilla

  3. Vilken utsikt från tornet . jag tycker du fick fina bilder! Kul att du kan inspirera till lite variationer för de som vill ha vegansk kost – det kommer säkert att uppskattas av många.
    Brunkulla har jag aldrig sett … finns inte här, men uppe hos dig förstås… det är ju Jämtlands landskapsblomma 🙂
    Rödfibblor har jag massor av här i trädgården … nu är de nästan helt överblommade och är inte så vackra längre.
    önskar dig en fin dag!
    Kram

    Gilla

    • Tack! Utsikten var väldigt fin 🙂 Jag brukar inte säga vad jag tycker att de ska servera på de serveringar jag besöker men när jag får frågan så svarar jag gärna 🙂
      Det är inte underligt om du inte har sett brunkulla. Jag har bara sett den ett fåtal gånger men vill gärna se den igen. Den trivs runt Storsjön men den är sällsynt även här och det görs försök att rädda den från utrotning.
      Jag har nog sett rödfibblor i din blogg och lagt namnet på minnet. Jag tror att det är därför jag kände igen den 🙂 Det blir en fin kontrast när de växer tillsammans med gula fibblor och kanske någon annan sorts blomma.
      Jag önskar dig detsamma!
      Kram

      Gillad av 1 person

  4. Mums för våfflor och hjortronsylt! Jag älskar våfflor, jag brukar göra en hallonkompott och så vispgrädde till. Förstår att det smakar extra gott med den utsikten. Även om ni inte har någon värme är det i alla fall blå himmel och underbara färger i naturen.
    Kram

    Gilla

    • Jag tycker att en del våfflor är goda, som den här, men att det blir för mycket med en hel. Det känns stabbigt i magen och det söta gör inte känslan bättre. Ändå kan jag inte låta bli att äta upp den våffla jag får serverad 😉 Jag var ganska hungrig efter att ha väntat på att de skulle öppna och efter promenaden så jag satte i mig allt med god aptit och sedan kom en tung mättnad lite efter. Men det var vackert runt omkring och jag kände mig väldigt glad och nöjd 😀 Mig gör det inget att värmen inte är här. Promenaderna blir skönare. Men samtidigt unnar jag alla semesterfirare att få sol och värme.
      Kram

      Gilla

  5. Heej, maffig utsikt, jag kände också lite ”håller gärna i mig-känsla”, som alltid när jag befinner mig högt. Tycker du lyckades fantastiskt bra med bilderna. Men jag kan säga att jag tycker ljuset ofta är för skarpt nu för att få bra färger på fotona, det är bättre att vänta till kvällningen när ljuset blir mildare. Det enda jag inte avundas är våfflan. En salt version skulle jag ha gillat, var på ett fik härom året som erbjöd våfflor av olika slag, mest salta varianter.

    Gilla

    • Ja, den utsikten gillar jag 😀 Staketet var tillräckligt högt för att jag skulle känna mig trygg där uppe men det är ändå lite svindlande att vara på den höjden. Jag håller med dig om ljuset men jag kommer sällan ut kvällstid. Jag är en morgonmänniska och på kvällarna är jag trött och har ingen lust att företa mig något.
      Något salt på våfflan hade faktiskt varit bättre. Typ skagenröra kanske. Då hade jag nog inte fått samma stabbiga, sliskiga känsla i magen efteråt.

      Gilla

  6. Sååååååå vackert! Vilken utsikt, helt magiskt. Bästa platsen att käka våffla på. Så vacker natur och med sådan fin gärdsgård som håller kossorna på plats. Vill inte sluta kolla på dina fina foton.
    Kram

    Gilla

    • Visst är det 😀 Utsikt över fjäll och sjö och med kossor i förgrunden är något jag gärna har och ser. Gärdsgårdar ser jag lite varstans här uppe. Både gamla och nyuppsatta runt trädgårdar. Kossorna hade dock även en eltråd innanför gärdsgården och det kanske behövs för att de ska hålla sig i sin vackra blomsterhage.
      Kram

      Gilla


Lämna en kommentar