Min son och min svägerska överlappade besöksdagarna lite och den eftermiddag de båda var här levererade vädret igen. Det gjorde inte min kropp (det blev lite väl mycket dagen innan) men vi tog oss i alla fall ut på en liten promenad ner till sjön. Kvällen blev lugn och skön med mest bara prat och det fanns en del att ta igen där.
Tidigt morgonen därpå vandrade min son iväg till stationen. Han gillar att gå och det var en skön morgon. Vi andra gav oss lite senare av in till Östersunds centrum för att shoppa lite. Det var egentligen min svägerska som skulle handla men det hamnade inte särskilt mycket i hennes kasse. Desto mer hittade jag och det var ju roligt, men absolut inte meningen. Vi gick inte i många affärer men det var ändå väldigt skönt att efter en stund gå in på Ecocaféet där min svägerska bjöd mig på lunch. En väldigt mysig servering där både veganska och ickeveganska alternativ serveras. Som ni ser var vi lite tidiga men jag tycker att det är skönt att slippa lunchrusningen.
Vi bjöds på lite underhållning men jag har ingen aning om vilka de var eller varför de var där.
Efter en välförtjänt vila, hemma i soffan hos mig, ville vi båda ut en stund till i det fina vädret. Vi gick uppåt, från sjön, kom in i en liten skog och sedan ut på öppna fält. Det var där jag såg rådjuren för ett tag sedan. Inne i skogen blommade små exemplar av något som jag tror är lungört
Jag satte mig en stund under en hägg, där blomningen inte är långt borta, och förklarade för min svägerska hur hon skulle gå vidare och sedan hitta tillbaka. För mig räckte det och denna gång segrade förnuftet.
Jag vet att ni känner igen den här vyn nu men sitter man med kameran så blir det en bild.
Jag har nästan aldrig sett vitsippor runt Storsjön förut och jag tror att jag har skrivit i bloggen att de är väldigt sällsynta här. Men på tillbakavägen hittade jag några exemplar på två olika ställen och min svägerska berättade att hon hade sett fler på ett annat ställe. Kanske är det på Frösön de växer eller så har de lyckats sprida sig sedan jag flyttade söderut. Hur det än förhåller sig så blev jag glad när jag såg dem.
Nu är vi framme vid söndagen och det var en dag som bjöd på duggregn nästan hela tiden. Några lite kraftigare skurar kom det också men mest var det bara som fukt i luften. Det luktade gott när vi gav oss iväg på en liten utflykt. För naturligtvis ville vi ut lite även denna dag. Jag frågade min svägerska vad hon ville se och svaret blev att det vore kul att komma till Optand. Vi for dit och gick en liten runda ner till sjön och bort mot huset där jag och min familj bodde. Ni har sett bilder därifrån förut och eftersom det småregnade lite fick kameran stanna i ryggsäcken nästan hela tiden. Men när vi hittade blommande lingonris kom den fram en stund.
Jag ville även föreviga de knoppiga liljekonvaljerna som alltid är tidiga just här, i en myrstack en bit utanför ”vår” tomt.
Det var lite av våra dagar tillsammans och nu på morgonen lämnade jag av min svägerska vid järnvägsstationen och fortsatte själv ut på andra äventyr. Men det får nästa inlägg berätta om. Jätteroliga dagar har det varit. Jag vet att både min son och min svägerska gärna kommer tillbaka och de vet att jag vill att de ska göra det.