När jag hade lämnat av min svägerska vid stationen i förrgår fortsatte jag mot Ändsjön, den sjö som ligger bara en liten bit ifrån mitt hem och som jag länge har tänkt besöka. Klockan var strax efter halvåtta på morgonen och jag tänkte att det nog skulle vara en bra tid att försöka se några fåglar. Jag hade med mig teleobjektivet men tänkte att jag skulle kunna hålla kameran stilla mot något i fågeltornet och tog därför inte med stativet.
Genast, när jag kom fram till sjön, lyfte en gräsand och flög iväg. Inte en särskilt ovanlig fågel men vad gör det. De är ju också fina.
Stigen, som gick runt sjön, var 2,7 km lång och väldigt välordnad. Den gick genom en hel del våtmarker men då fanns det alltid en spång att gå på.
Blåsipporna blommar fint i skogarna fortfarande .
Att kabbelekan trivs i de här markerna är inte underligt. Helt rätt förutsättningar och de växte lite överallt.
Så småningom kom jag fram till fågeltornet, som skymtar bakom granarna.
Jag såg att tre personer redan befann sig i tornet och jag fick en impuls att gå vidare för att inte tränga mig på. Men de hejade glatt på mig och när jag då frågade om det fanns plats för en person till var de så välkomnande att jag genast glömde alla tveksamheter. Förmodligen har fågelskådare koll på varandra och vet vilka som brukar synas till i tornen för de visade ett väldigt intresse för vem jag är och om jag hade varit där förut. Jag berättade att jag är en återvändare och de nickade och verkade förstå mig väldigt väl när jag sa att jag känner att jag är hemma här.
De förstod ganska snart att jag inte är en van fågelskådare och de pekade ut olika fåglar, berättade lite om dem och erbjöd mig att titta i en kikare som de hade på ett stativ. De visade bilder i en fågelbok och jag önskar att mitt minne kunde lagra all denna information men det var lite för mycket vid ett och samma tillfälle. De tyckte förmodligen att det var kul att dela med sig av sina kunskaper till någon inte lika kunnig. Jättekul att de var så vänliga.
Det var en miss att inte ta med stativet. Jag satte på teleobjektivet men fåglarna var långt borta och att hålla en kamera stadigt, även om jag använde stöd av staketet, gick inte så bra. De flesta bilderna blev inte alls bra. Den här fågeln kunde jag identifiera på egen hand. En vigg. Tofsen syns inte men jag såg att den sitter där.
Skrattmåsarna hördes och syntes överallt.
Ändsjön är definitivt inte ett paradis för badsugna personer men för fåglar är den säkert helt perfekt.
En av mina självutnämnda lärare pekade ut en sothöna .
Jag tror att de andra skrattade lite i smyg och skakade på huvudena när jag började fota skrattmåsar i ett dött träd. Men jag har inte kommit till det läge då jag tycket att de vanligaste fåglarna är ointressanta.
”Titta, där är skedanden”, sa plötsligt en av de andra. Jag fick titta i kikaren för att se den och försökte sedan få till några bilder med full zoom på teleobjektivet. Kanske kan ni se att näbben är bredare än hos andra andfåglar trots dålig bildskärpa.
Jag är lite besviken för att ingen av alla bilder jag tog på en fin svarthakedopping blev så pass bra att det går att se vad de föreställer. Men jag får ta mig dit en morgon snart och då ta med stativet. Jag tackade mitt sällskap i fågeltornet för all guidning och fortsatte min vandring runt sjön. Efter en liten stund mötte jag ett ganska stort sällskap och de verkade också vara på fågelskådarutflykt. Jag ställde mig snällt på sidan av stigen för att släppa fram hela den långa kön av leende personer. Men de stannade till och var väldigt intresserade av vad jag hade sett. Jag är alltid ärlig i sådana sammanhang och försöker inte låtsas att jag kan mer än jag kan. Mina bristande kunskaper lyser nog ändå igenom ganska snart. Men jag berättade att jag hade fått hjälp att identifiera ett antal fågelarter och de verkade nöjda med informationen. Jag fortsatte med ett leende inombords, glad för att ha upplevt hur kul det är med en plats där de flesta har ett gemensamt intresse och där man glatt delger varandra sina upptäckter. Lite lärde jag mig nog och kunskap är kul.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Kan intyga att fågelskådare i de flesta fall är trevliga, det finns dock några få undantag. Av bilden framgick det tydligt att det var en skedand.
GillaGilla
Ja, du borde ju veta 🙂 Jag trodde inte annat men hade ändå en liten fördom om att de kanske skulle vara lite nedlåtande mot någon som inte kan så mycket. Men jag mötte bara vänlighet och hjälpsamhet 😀
GillaGilla
Det finns enstaka skådare som tyvärr är såväl nedlåtande och besserwissrar, men 98% delar gärna med sig.
GillaGilla
Vi får vara glada för att ett övervägande antal är trevliga 🙂
GillaGilla
Vilket trevligt möte det blev där i fågeltornet! Slingan runt sjön verkar som en härlig plats för en naturupplevelse – jättefina bilder blev det också!
Kram
GillaGilla
Det var oväntat men väldigt trevligt att bli så väl bemött när jag kom dit. Det vanliga är nog att man kanske säger hej och sedan håller sig på varsin kant. Det verkar finnas en stor känsla av gemenskap fågelskådare emellan 😀 Tack! En del av bilderna blev fina och de andra blev ok 🙂
Kram
GillaGillad av 1 person
wow for et eldorado om man er glad i å fotografere!
GillaGilla
Ja, här kan man både hitta fotomotiv, studera fåglar och träffa trevliga människor 😀
GillaGilla
Jag tycker det är roligt med människor som har ett specialintresse, som typ fågelskådare. Trevligt att dom var så vänliga mot dig och ville lära dig lite. Vi har ju ett vattenrike där jag bor och där är också mycket fåglar. Tåget går precis där så jag brukar spana ut när jag åker förbi.
Kram
GillaGilla
Jag tycker precis likadant. Människor som kan mycket om något blir intressanta. I alla fall om de delar med sig av kunskaperna på ett trevligt sätt och inte blir nedlåtande. Så var det i det här fallet och det gjorde min upplevelse väldigt bra 😀
Kram
GillaGilla
Men så roligt med så trevliga och välkomnande människor. Men det är väl så att intresset förenar som man brukar säga. Vi bor ju på ett yttersta näs och under ett fågelsträck. Periodvis dräller det av fågelskådare här men jag har aldrig talat med någon av dem. Mina kunskaper om fåglar är verkligen minimala… Att ta med stativet är nog en god idé.
Kram
GillaGilla
Ja, det var väldigt trevligt. Jag hade inte förväntat mig ett sådant intresse när jag närmade mig fågeltornet 🙂 Jag hoppas att det blir lika kul nästa gång.
Jag tror att det är skillnad på en liten fågelsjö, i ett område där många känner till varandra, och en plats som delas av fågelskådare, turister och lokalbefolkning. Där finns det nog inte möjlighet att ha koll på varandra på samma sätt. Men jag tror nog att de som kommer dit med kikare, fågelböcker och kameror pratar en del med varandra.
Stativet får följa med nästa gång och då hoppas jag få till en del bra bilder 🙂
Kram
GillaGilla
Vad kul att stöta ihop med vänliga och hjälpsamma människor! Jag tror nog att de flesta faktiskt är trevliga, men vi har nog lite glömt hur man visar det bara 🙂
Fåglar är svårfångade utan stativ, det är ju inte så ofta man kommer så nära att det fungerar utan stativet! Härliga foton ändå kan jag nog tycka, huvudsaken är ju ändå att man har det trevligt och kul när man fotar!
GillaGilla
Ja, det var jättekul. De var verkligen intresserade, inte på något påträngande sätt utan bara trevliga. Jag tror som du att de flesta är trevliga men att det ofta stannar vid ett hej och sedan blir det inte mer. Jag vet att många inte vill ha mer kontakt så jag brukar vara lite försiktig med att säga mer än kanske några ord. Men om andra börjar prata med mig har jag oftast inga problem med att haka på.
Problemet med sjöfåglar är att de ofta är väldigt långt borta. De är inte lika snabba som småfåglar så det är lättare att hitta dem med kameran. Men sedan gäller det att få kameran stadig så att det inte bara blir sudd av allt. Det är en utmaning men utan utmaningar vore livet ganska tråkigt 🙂 Du har helt rätt i att det viktiga är att man har kul, och det hade jag 😀
GillaGillad av 1 person
Det blev jättefina foton från din fågelskådarpromenad. Sen att det inte blev skarpa närbilder gör inte så mycket, jag tycker omgivningen var minsst lika intressant. Jag är urkass på fåglar och skulle heller aldrig kunna påstå något annat. Har en grannväninna som är oerhört kunnig, fascinerande att höra henne berätta vad man ska titta efter för att särskilja olika arter. Nu ska jag läsa vidare, du har så blommigt och fint här i bloggen!
GillaGilla
Tack! Jag är ganska nöjd med tanke på avstånd och brist på stadigt kamerastöd 🙂 Och du har helt rätt i att omgivningen och stigen runt sjön gav en fin upplevelse. Det var inte bara fåglarna som hamnade i fokus. Jag skulle vilja lära mig lite mer om både sjöfåglar och småfåglar men bara i lagom mängd. Det räcker om jag känner igen de som finns i min närhet. Det är kul att känna igen dem både till utseende och läte. Några kan jag men några till kan nog få plats i mitt minne 😉
Ja, nu är det jämtländska bilder i stället för vårbilder från Mjölby 🙂
Kram
GillaGilla
Jag är ju lite amatörskådare och känner mig osäker bland proffsen men precis så är mina upplevelser också. När jag väl närmat mig ett torn med främlingar så möts man alltid väl, särskilt om man frågar dem lite saker. De flesta vill ju dela med sig av glädjen/fynden. Jag själv har också erbjudit andra att kika i min kikare och de blir alltid jätteglada och tacksamma.
GillaGilla
Det var kul att upptäcka hur mycket hjälpsamhet som finns bland fågelskådare. Men det är klart, det är ju roligt att prata med andra som har samma intresse och att få dela med sig av sina kunskaper 🙂 I de flesta situationer, då man hjälper eller blir hjälpt av någon, blir båda parter glada.
GillaGilla