Sista besöket på Sahlgrenska

Det hoppas jag i alla fall innerligt att det var. Det krävs något allvarligt för att jag ska behöva åka dit igen och det scenariet är det ingen som tror på.

20190121_103025_0011427526782134547343.jpg

Jag fick boka sjukresa med taxi även denna gång. Det hade jag inte förväntat mig men jag är glad att jag slapp åka tåg. Väl framme tog jag hissen upp till transplantationsmottagningen för att anmäla mig i receptionen och lämna prover. Jag är med i ett forskningsprojekt och det var endast prover till den forskningen som skulle lämnas. Efter det väntade jag innanför entrén på en taxi som tog mig till beroendekliniken. Ni kommer nog ihåg att jag var lite frustrerad över den kallelsen när den kom. Jag fick träffa samma beroendesjuksköterska som sist och det visade sig att hon hade gjort som hon sa, nämligen skrivit in i journalen att återbesök inte behövdes. Någonstans i systemet hade försöket att kringgå rutinerna stoppats och jag blev kallad trots att ingen av oss förstår anledningen. Vi konstaterade snabbt att vi inte behövde prata om alkohol och droger så i stället hade vi ett väldigt trevligt samtal om livet i stort, planer, förväntningar och en del svårigheter. Det lustiga var att när hon frågade om jag hade ett behov av att prata om vissa saker med någon så svarade jag att nej, det finns närstående som jag pratar med. Ändå märkte jag att jag ganska snart satt där och pratade och svarade utförligt på alla frågor. Jag som inte tyckte att jag hade något att säga. Den kvinnan är verkligen rätt person på rätt plats och en otroligt skicklig samtalspartner. Jag hade inget behov men det var rätt skönt att öppna sig lite för en person som jag aldrig mer ska träffa. Om mina barn läser det här så kan jag bekräfta att ja, jag pratade om er allihop men hon har tystnadsplikt 😉

En taxi hämtade mig och körde mig till Sahlgrenska igen. Den lilla cafeterian i entrén kunde fixa en vegansk sallad. Inte väldigt god men den dög.

20190121_121058240572100016420099.jpg

Efter min lunch var det ca en timme kvar tills jag skulle träffa en läkare. Vädret var inte lockande och jag hade inte tensen med mig så jag växlade mellan att sitta och att gå små vändor inomhus innan jag så småningom tog mig till väntrummet. Klockan gick och 50 min för sent kom läkaren och bad om ursäkt. Förseningen gjorde att han var väldigt stressad. Han var trevlig och flikade in ett ”jättekul att träffas, det var jag som opererade dig” men jag såg hur stressad han var. Han bläddrade igenom alla papper med olika uppgifter om provsvar och undersökningar och konstaterade att allt var perfekt, förutom bentätheten. Mot benskörheten i framför allt ländryggen ska jag få kalk och D-vitamin. Sköterskan som genomförde bentäthetsmätningen sa till mig att jag bör vara ute i solen ca en halvtimme mitt på dagen varje dag under sommaren. Då skrattade jag lite bittert och svarade att det skulle jag gärna vara eftersom jag är soldyrkare. Men jag får inte det eftersom mina mediciner ökar risken för hudcancer ganska mycket. Jag berättade för läkaren om det rådet och han sa bara att det är ju därför du ska få kalk och D-vitamin. Efter ca en kvart följde han mig genom korridoren (han skulle åt samma håll) och avslutade med att ”vi kanske ses i Östersund”.  Jag vet inte riktigt vad han menade med det men förmodligen hör han till skaran skidintresserade. Om det är skidskyttetävlingar eller annan skidåkning lär jag aldrig få veta.

Den här gången hade jag tur eftersom den taxichaufför, som körde mig till Göteborg, sa att han skulle besöka vänner och vänta på mig för hemresan också. Jag fick hans mobilnummer och instruktioner om att först ringa till honom när jag var klar och sedan till sjukresor för att beställa skjuts hem. Jag gjorde så och även om tjejen som svarade lät lite frågande när jag sa att jag redan hade kommit överens med en taxiförare, så var allt ok när den trevliga mannen kom och hämtade mig. Jag tjänade någon timme på detta arrangemang så jag var nöjd. Det är nämligen inte tillåtet att beställa en resa tur och retur. Det kan alltså ta upp till tre timmar innan en bil kommer från region Östergötland till Sahlgrenska.

Hela dagen, från sju på morgonen till sex på eftermiddagen, gick åt till detta som jag egentligen tycker var helt onödiga besök. Provtagning kan göras här i regionen, besöket på berondekliniken var definitivt inte nödvändigt även om det var trevligt och det korta läkarbesöket, där det enda som hände var att jag fick höra att jag mår bra och att jag ska få vitamintillskott, kunde ha delegerats till min läkare på hemmaplan. Ett väldigt resursslöseri. Men varför ska man klaga på att man blir för mycket omhändertagen av vården när det oftast är tvärtom? Jo, för att det är precis så och för att bara taxiresorna gick på ett antal tusenlappar i onödan (varav min kostnad var totalt 160 kr). Men jag vill inte avsluta med en mening där jag låter så bitter så jag konstaterar ännu en gång att jag är oerhört tacksam för allt jag har fått hjälp med 😀


En kommentar

  1. Men nu får du äntligen lugn och ro, och kan leva som du vill! Ja förutom solbadandet då, men det fixar du! Så skönt att allt funkade, nästan för bra läser jag mellan raderna…
    Igår läste jag om en stackars kvinna som sökt vård trettio gånger och fått träffa 18 olika läkare här i Dalarna. När hon väl sent omsider fick sin lungcancerdiagnos var det för sent, hon dog mycket snart. Sånt skrämmer mig mer än något annat. Idag kan man gå in på vår lokal-tv-sida och skriva om sina synpunkter och erfarenheter om vården i länet. Scrollade i flödet o allt finns ju redan där, att bara ha stafettläkare på vårdcentralerna, dessutom byts de ut var tredje vecka, är ju totalt ohållbart. Du går dit för en åkomma, får ta prover och när provsvaren kommer har du kontakt med nästa läkare osv. Jag har två dagar försökt ringa kirurgen i Falun angående mina besvär som blivit bättre, eller rättare sagt bytt plats. Därav en liten oro o dessutom ganska jobbig smärta som gör att jag undrar vad som finns där inuti kroppen som man inte känner till. Nå, idag sa dm att telefonkvoten var uppfylld så bara att försöka imorgon igen. Bentäthetsmätning har jag förresten gjort eftersom jag brutit både armar och ben, men allt var okej…
    Kramen

    Gilla

    • Ja, det blir åtminstone färre vårdbesök totalt sett och inga alls på Sahlgrenska 🙂 Jag har inget emot det sjukhuset men det finns sjukhus på närmare håll 😉 Det är just när man hör om fall där vården inte räcker till som det känns underligt att det slösas så mycket på mig i onödan. För det här var onödiga kostnader. Ibland tar rutinerna över och styr över förnuftet. Jag har haft turen att ha samma läkare på Vc varje gång sedan jag flyttade hit. Jag undrar om jag har samma tur efter flytten. Visst blir man rädd för allt som kan gå fel eller glömmas bort när läkarna hela tiden byts ut.
      Hopplöst att inte kunna nå vården ens. Du kanske borde skriva ett meddelande även på 1177.se ifall det fortsätter på samma sätt. Det är aldrig bra att gå och oroa sig. Det kan leda till andra besvär. Jag hoppas du kan få svar på dina frågor snart.
      Kram

      Gilla

  2. Så skönt att allt gick bra även om heldagen kändes en smula onödig. Det var däremot ett smidigt arrangemang med chauffören och att du sparade in några timmar där. Inte att förakta skulle jag vilja säga.Trots allt så är det viktigaste att du har blivit väl omhändertagen och det får man väl säga.

    Kram

    Gilla

    • Ja, jag hade inga tvivel om att allt var bra men det är alltid skönt att få det bekräftat. I det här fallet hade jag redan fått besked om allt så inte ens det var nytt 😉 Jag är väldigt glad för all fin omvårdnad och allt de har gjort för mig. Där har jag inget att klaga på. Men vi är många som förmodligen gör samma onödiga kontroll och det finns många som bättre behöver de resurserna. Kanske är det bara min egen ovilja att vara kostsam som gör sig gällande här. Kanske finns det en sida av det här som jag inte ser och som gör det motiverat med återbesök utan synbar anledning. Min kontaktsköterska har ju sagt att jag nu är VIP-patient och jag får väl försöka acceptera det och vara glad för att det är så 🙂
      Kram

      Gilla

  3. Skönt att allt är okej även om du hade det på känn.
    Förstår det dubbla i att få ett bra, men kanske onödigt, omhändertagande. Du som jag tänker i de lite större perspektiven med samhälls- eller socioekonomiskt tänk. Men skönt ändå i slutänden att du fått så bra hjälp som du fått!

    Gilla

    • Visst är det skönt att få veta att jag mår bra 😀 Nu har jag fått det bekräftat dubbelt upp och dessutom känner jag att levern och jag trivs bra ihop.
      När jag sa till beroendesköterskan att det inte känns helt bra att jag tar resurser ifrån någon som behöver det bättre, svarade hon att jag absolut inte tar någon tid ifrån någon annan. Det där var bara min tid och ingen annan skulle ha bokats in just den tiden. Jag blev inte helt övertygad, jag upptog ju en hel timme av hennes tid, men jag lät det vara. Det kan ju vara så att de flesta transplanterade har väldigt många frågor just vid ettårskontrollen. Frågor som besvaras bäst av experterna på Sahlgrenska. Då är det ju befogat med rutinen att komma dit. Jag hade andra grundförutsättningar än många andra. Inte livshotande sjuk eller riktigt lika orkeslös. För mig var det bara ett ”jaha” på alla besked. Jag visste ju allt redan och det trevliga samtalet på beroendekliniken var just bara ett trevligt samtal. Det kändes onödigt men kanske tänker jag lite fel när jag tror att andra också upplever det på samma sätt. Men det borde finnas en valmöjlighet. Jag har fått fantastiskt fin hjälp och har bara fina erfarenheter av allt det här 😀

      Gillad av 1 person

      • Jag förstod det som att du inte ska tillbaka annat än om att något förändras? I så fall var det kanske ändå gott med en sista ”check” på värdena – men som du är inne på kanske det hade kunnat göras på hemmaplan och ett återbesök bara behövts om något provsvar avvek från det förväntade.

        Gilla

      • Du förstod helt rätt 😀 Sahlgrenska och jag har avslutat vår relation nu 😉 Men kontrollerna på hemmaplan fortsätter. Dock i mycket mindre omfattning. Nu blir det provlämning var tredje månad. Det blir ett läkarbesök i Linköping innan de lämnar över mig till Östersund och sedan vet jag inte hur de brukar göra där uppe. Men snart är det nog bara en årlig kontroll som gäller. Proverna som togs på Sahlgrenska igår är bara forskningsprover (vet inte ens vad de testar, har glömt bort det) men jag känner mig tillräckligt kontrollerad i alla fall.

        Gillad av 1 person

    • Allt var precis som jag hade förväntat mig och det var ju jättebra 🙂 Jätteskönt att slippa åka till Göteborg fler gånger. Lite kul var det att få träffa den kirurg som opererade mig men vi hann ju inte prata så mycket. Det hade varit kul att få veta lite mer om operationen.
      Kram

      Gillad av 1 person

    • Ja, det känns verkligen skönt att slippa åka dit fler gånger 🙂 Nu blir det allt glesare mellan alla provtagningar och kontroller och det bästa är att allt kan göras på hemmaplan 😀 I Östersund är det nästan gångavstånd från mig till sjukhuset (om jag har en bra dag).

      Gillad av 1 person

  4. Vilken tur du hade med din returresa, det unnar jag dig verkligen. Så är jag väldigt glad över att allt är ok och att du slipper fara iväg så långt när det är dags för nästa provtagning. Det är tur att du kan tillföra D-vitamin i tablettform eftersom du ska hålla dig undan solen. Jag äter också D-vitamin, jag har inbillat mig att jag behöver det.
    Nu är jag på jobbet igen! De lediga nätterna går fort 🙂

    Kram

    Gilla

    • Det var skönt att veta att ”min” chaufför väntade på att jag skulle blir klar. Ganska lyxigt 😀 Han studerade och jobbade extra med långresor för bl a sjukresor och tyckte att det var ganska skönt att åka till en kompis, äta och vila lite innan vi åkte hem.Jag visste redan innan att allt var bra så för min del framkom inget nytt. Men alla har inte en lika lätt resa efter en transplantation som jag har haft. För många finns det nog ett behov av att få komma dit på ettårskontrollen. Mina nuvarande mediciner påverkar bentätheten negativt så jag hoppas att det räcker med kalk och D-vitamin. Jag tänker inte hålla mig undan från solen helt och hållet men det är lite mer försiktighet som gäller framöver. Både värk och benskörhet behöver värmen och solen så det blir en liten balansgång 🙂
      Det är väl alltid så att de lediga dagarna bara försvinner. Det var länge sedan för min del men jag tror att jag minns att det var så 😉
      Kram

      Gilla


Lämna en kommentar