LGK står, som ni vet, för Lilla GulleKlossen. När jag för första gången såg min nuvarande bils registreringsskylt tänkte jag direkt de orden. De kom automatiskt och jag hade inte för avsikt att kalla den så. Men tanken fastnade i hjärnan och trots att jag försökte hitta ett bättre sätt att minnas bokstäverna så var det Lilla Gulleklossen som alltid dök upp i huvudet. Nu är det snart dags att skiljas åt. Privatleasing innebär (oftast) att man har samma bil i tre år och sedan byter. Om sexton dagar lämnar jag tillbaka min vapendragare och promenerar sedan iväg till en annan bilfirma för att hämta en ny bil.

Vi har inte varit med om jättemycket tillsammans eftersom jag mådde mycket sämre de två första åren. Men avslutningen blev desto mer intensiv. Han fick verkligen visa vad han gick för under min och min sons Europaresa för några månader sedan. Totalt 577 mil blev det från Mjölby, hela vägen ner till både italienska och franska rivieran (rivierorna?) och tillbaka hem genom Frankrike, Belgien, Nederländerna och Tyskland. Som mest fick han kämpa i alla kurviga uppförs- och nerförsbackar i Alperna. Inte en enda gång krånglade han. Vilken kämpaglöd trots en relativt svag motor.

Nu har jag städat ur insidan och tömt alla fack. Jag räknade inte med att köra så mycket mer de sista dryga två veckorna. En eventuell resa till Örebro har jag tagit med i beräkningen men då blir det mest utsidan som blir smutsig.

Men så idag ringde min kontaktsköterska. Det är snart dags för ettårskontrollen på Sahlgrenska (ja, jag måste ta mig dit för att de ska tala om att jag mår bra). Inför det besöket blir det minst fyra resor in till sjukhuset i Linköping så Lilla Gulleklossen får göra några fler utflykter. Det ska tas en massa prover och då ska jag träffa ”min” kontaktsköterska. Jag gissar att det blir ett bevakat urinprov för att testa mig för droger. Det får hon inte berätta men hon sa att jag ska lämna urinprov. Under nästa vecka ska jag dels göra det besöket samt en leverbiopsi (usch och fy) och en bentäthetsmätning. Ett njurfunktionstest ska också bokas in och det är bara att inse att det blir ett himla farande före jul. Ettårskontrollen är i alla fall inte förrän några veckor in i januari.

Jag är oerhört tacksam för all vård jag får och för att det läggs så stora resurser på mig. Men lite frustrerande är det att även ett besök på beroendekliniken är inbokat i Göteborg. Det är klart att det är noga efter en levertransplantation men på tremånaderskontrollen fick jag höra att det inte fanns någon anledning att kalla mig igen. Lite kränkande, men jag får väl tänka att det sker rutinmässigt för att hjälp ska kunna erbjudas till de som behöver.

Idag följde jag med min syster på husvisning igen. Ett jättefint och lagom stort hus och det var t o m så att jag blev lite sugen. Men det är i fel del av landet och jag vill ju inte ha trädgård så jag ska inte konkurrera med min syster. Nu är det inte så att hon har bestämt sig än men intresserad är hon.

Jag ska i stället glädja mig åt att jag någon gång i mars ska titta ut över den här utsikten. Jag har fortfarande inte fått bekräftat att mina säljare har skrivit under kontraktet men min underskrift finns där och idag har jag betalat in handpenningen. Det måste nog räknas som klart nu.

Bilden är tagen från Mäklarhusets annons på hemnet.

Jag kom på att det var dags för att baka lussebullar. Mitt vanliga planerande inför julen har helt uteblivit i år. I morse slog det mig att jag höll på att missa en av alla viktiga traditioner. På fösta advent eller dagen innan ska det bakas lussebullar och då ska även julmusiken premiärspelas. Ja, jag vet att jag fuskade och spelade julmusik redan i förrgår men jag tillät mig att göra så. Under väldigt många år har jag haft sällskap av mina barn, alla tre eller åtminstone ett av dem. Det är bara de senaste åren som jag har bakat ensam. Ingen som gör fantasifigurer eller russinbomber längre. Det blir bara vanliga, traditionella lussekatter. Lite trist att göra det ensam men om jag ska vara ärlig så blir det ett mycket effektivare och snabbare bak.

Jag hade alla ingredienser hemma utom jäst. Det blir inga bra bullar utan den detaljen så det var jag tvungen att köpa. Det här kom jag på strax före kl sju i morse och jag bestämde mig för att genast gå iväg, ta en liten fotorunda bland juldekorationerna och sedan komma till affären vid öppningstid kl åtta. Ryggen har mått skapligt ett tag och därför vågade jag mig på en lite längre runda på hårt, platt underlag.

Den här rondelldekorationen borde jag egentligen ha filmat eftersom den skjuter ljusskott i alla riktningar. Väldigt dekorativt men det syns ju inte på ett foto.

Samma sak var det med lyktstolpsdekorationerna på en kort vägstrecka.

Jag var nästan helt ensam på stan. Det kanske inte är så konstigt en lördagmorgon och jag tyckte att det var väldigt skönt. Skyltningen hos de flesta butiker kändes lite fantasilös men det fanns några pärlor. I det här fönstret har någon ansträngt sig lite.

Jag köpte min jäst och gick hem för att baka. Förra året bakade jag både en vegansk variant och en traditionell. I år blir det bara veganska, gjorda på margarin och havremjölk förutom de ingredienser som funkar i båda sorterna. Jag penslade med kikärtsspad (ni kanske kommer ihåg att jag skrev att det ibland kan ersätta ägg) och resultatet blev bra och gott. Jag gick ner och gav min syster en lussebulle och lite senare kom hon upp med bullen i handen och sa förvånat (tyckte jag i alla fall) att den var ju god och även fluffig. Det är klart att det märks en liten skillnad om man jämför med vanliga lussebullar men det är marginellt. Naturligtvis har jag dubbel mängd saffran mot vad som står i recepten.