Nu ska ni få hänga med på fotokurs. Bli inte oroliga. Jag ska inte försöka lära er sådant som många av er redan kan och inte heller vill jag att det ska bli för faktaspäckat. Men jag tänkte bjuda på några bilder som visar vad vi sysslar med. En del av dem är fotografiskt totalt misslyckade och ingen är perfekt. Men totalt sett är jag ändå ganska nöjd med hur jag börjar förstå sambandet mellan slutare, bländare, och ISO. Det är så långt vi har kommit i kursen nu och innan vi går vidare är det träning och åter träning som gäller. Jag måste erkänna att jag efter första kurstillfället inte kände mig jätteengagerad men nu är det roligt.

Efter att, som vid varje kurstillfälle, har börjat med att visa oss några duktiga och välkända fotografers verk och berätta om dem var det dags för vår första uppgift. Vi skulle gå ut i en stor hall och leta efter kontraster att fota. Med så stor bländare som möjligt skulle vi anpassa ISO och slutare för att få skapligt ljus. Här lärde vi oss att högt ISO ger brusiga bilder. Det här är bara ett exempel av allt jag fotade.

Efter nästa genomgång kom äntligen de omtalade tennisbollarna fram. De bollar som vi ska träna på varje gång vi ses och gärna göra samma sak hemma. Nu skulle vi använda våra stativ, ställa in kort slutartid och försöka fota en tennisboll som rullade förbi. Bländare fick vi ställa in efter hur vi tyckte att det skulle se ut och vår lärare talade om vilket ISO vi skulle använda.

Det blev lite mer avancerat när vi skulle göra samma sak med studsande tennisbollar. Just de personer som syns i bild hade inga stativ med sig men vi andra hade kamerorna stadigt placerade och väntade på att bollen skulle studsa förbi.

Sedan ställde sig vår lärare vid ett bord och puttade tennisbollarna över kanten.

Nu skulle vi skapa rörelseoskärpa och ställa in en lång slutartid (1/10 sek. Som jämförelse är kortaste slutartiden på min kamera 1/4000 sek). Bländare fick vi själva anpassa och om inte det räckte till för att få nog med ljus fick vi ändra på ISO. Avsikten var att den rullande tennisbollen knappt skulle synas, men ändå anas, medan golvet var relativt skarpt.

Slutligen skulle vi panorera och fota mitt i bollens rörelse (förut höll vi kamerorna stilla) och då skulle golvet bli suddigt medan skärpan hamnade på bollen. Så kanske det hade blivit om jag hade lyckats sätta fokuspunkten mitt på bollen 😉

Jag är väldigt stolt över att jag efter varje omgång fick fint beröm (han såg och lät nästan överraskad ut, hur nu det ska tolkas). De bilder jag nästan skämdes över att visa upp var tydligen väldigt bra för ett första försök. Jag sög i mig och kände att jag nog inte är så trögfattad när det gäller det här som jag trodde. Så tänk på det när ni bedömer bilderna. Min lärare säger att de är bra 😀

I morse hade jag en tidig tandläkartid så det blev ingen skogspromenad. I stället packade jag ner kameran i en liten ryggsäck, satte tensen på ryggen och planerade en liten stadsfotorunda efter tandläkarbesöket. Det var inget akut utan bara ett rutinbesök som vården har tjatat på mig om. Pga min immunnedsättning är miljön i munnen väldigt viktig att ha koll på. Bakterier finns i både karies, tandsten och annat och därför får jag ett tandvårdsbidrag på 600 kr varje halvår.

Jag fick beröm även här. En stort leende tandläkare kom in och sa att det var inte ofta han såg så fina tänder. Han fortsatte att ösa beröm över mig och jag blev riktigt generad och svarade att jag har väl haft tur. Jag hade varit lite nervös eftersom det var tre år sedan senaste besöket men det fanns knappt ens någon tandsten. Det var nästan skönt när tandläkaren gick och lämnade över till sköterskan. Hon var lite mer sansad och kunde prata om annat än hur lite som hade blivit gjort i min mun genom åren. Men innan tandläkaren gick frågade han om jag led av muntorrhet och lite har jag faktiskt känt så sedan jag började med alla mediciner. Jag fick munskölj på recept så nu ska även det avhjälpas. Även muntorrhet kan tydligen inverka negativt på bakteriefloran. Alla har ett tandvårdsbidrag på 300 kr från försäkringskassan och tillsammans med mitt andra bidrag blev det väldigt billigt. Ingen kostnad alls faktiskt. Det var ju bra men lite orättvist känns det mot alla som har svårt att få pengarna att räcka till tandläkarbesök.

Jag fortsatte till polisstationen för att hämta ut mitt pass. Inget särskilt kul foto men det syns att det är jag på bilden. Sedan tog jag vägen förbi apoteket och hämtade ut min flaska munskölj. Några minuters promenad senare var jag nere vid ån och fotade fontänen. Med helt manuella inställningar blev det första fotot väldigt underexponerat (för lite ljus som träffade ljuscensorn, har jag lärt mig). Men jag gillar effekten av mina felaktiga inställningar. Jag skulle ha kunnat låtsas att jag var ute efter att få det att se ut som natt men så var det inte. Det var fullt dagsljus och solen sken för fullt, t o m lite motljus. Inte illa att själv kunna bestämma vad det ska se ut att vara för tid på dygnet.

Bilderna från den sidan av ån blev bättre sedan men det är ju inte särskilt kul att visa. I stället får ni se min första bild från andra sidan ån men med samma fontän som motiv. Här blev det helt andra ljusförhållanden och mitt första foto blev i stället väldigt överexponerat. Enligt mig också ganska häftigt. Jag har lärt mig att det är fotografen som bestämmer när det blir bra så även här skulle jag ha kunnat påstå att jag fick det foto jag var ute efter. Men det är ju inte sant utan det blev så här av ren okunnighet.

Här blev det nästan som jag ville. Fokus på vattnet och en mindre viktig bakgrund. Lite mer skärpa på vattnet så hade det varit ganska bra.

Som avslutning fick de intresserade änderna vara med på ett hörn. Det fotot blev inte alltför illa. Eller var det så att jag ville ha ett skapligt foto och ställde kameran på automatik? Jag kommer faktiskt inte ihåg men det är fullt möjligt 😉 När man själv tycker att en bild är för bra för att inställningarna kan ha varit manuella, då är man medveten om vilken amatör man är.

Nu hade det blivit förmiddag och solen värmde rejält. Dags att gå hem och fylla på vätskenivån lite. Sista anhalten innan jag kom hem var på pressbyrån där jag hämtade ut mina buggskor. Tyvärr en storlek för små så det blir ett byte. Efter att jag hade beställt dem på nätet såg jag att butiken ligger i Linköping så jag svänger nog förbi där i morgon innan nästa buggkurstillfälle.