En regnig dag i Arvesund

En av mina vänner här uppe i Jämtland bodde först i samma by som vi, Vattjom som jag skrev om i förra inlägget. Hon och hennes familj köpte en goldenvalp men av olika anledningar kunde de inte ta hand om honom och hon bad oss ta över honom för att han skulle få finnas kvar. Det var så Rex kom till oss och jag har inte ångrat det beslutet en enda dag. Han valde mig som sin favoritmänniska och jag fick massor av glädje av honom. Kasper hade redan valt sin husse som favorit så det blev en liten uppdelning även om alla var viktiga för varandra.

Min väninna flyttade så småningom till Järpen och började ett nytt liv med en ny man. Nu arbetar hon på kontoret på Arvemuseet i Arvesund, en väldigt vackert belägen by på en udde i den nordliga delen av Storsjön. Strax innanför gränsen till Åre kommun.

DSC_0083DSC_0002

Vi sågs senast jag var uppe i Åre, för två och ett halvt år sedan, så det här återseendet var lika roligt som att få träffa vännerna dagen innan. Jag fick en gratis guidning bland alla gamla pryttlar och maskiner och jag måste säga att jag blev imponerad av samlingarna. Det var svårt att sålla bland bilderna och, som så ofta, blev de alldeles för många. Jag har aldrig tidigare varit i Arvesund. Jag hade hört namnet och visste att ångaren ”Östersund” har sin hemmahamn här. Hon är numera den enda ångbåten som trafikerar Storsjön eftersom den mer kända ”Thomée” trots alla protester har fått en dieselmotor.

Närmast syns en potatismjölskvarn, sedan en sågklinga som fälls upp med en pedal, efter den kommer en hyvel och mot väggen står en maskin som gör takspån.

DSC_0014

En gammal kvarn.

DSC_0015

Det här är ett kylskåp där man fyllde på med is överst. När jag öppnade luckorna kändes det faktiskt kallt inne i skåpet även utan is.

DSC_0018

Till vänster en maskin som pressar vattnet ur tvätten och till höger en tvättmaskin. Kläderna stoppades ner i lådan med vatten och något slags tvättmedel  och sedan vickades den fram och tillbaka tills allt var färdigtvättat.

DSC_0019DSC_0020

Hos tandläkaren.

DSC_0030

En skördetröska.

DSC_0031DSC_0027

OBS! Skämt. Enligt min väninna tror många på skylten.

DSC_0039

Inte svengelska men kanske jamskelska 😉

DSC_0051

 

DSC_0081

Hos skomakaren.

DSC_0082

Min fina väninna, som inte ville vara med på bild, bjöd mig på fika inne i cafét där utsikten kan vara fantastisk vid klart väder. I bakgrunden syns fjäll om inte molnen är i vägen. En riktig skinkstut hamnade i min mage och gott kaffe till den.

 

Efter smaskigt fika och en mysig pratstund fick jag se sista delen av utställningarna.

 

Hela dagen föll regnet och självklart var det välkommet även om det förstörde vyerna lite. Men jag fick träffa en god vän och det var den största behållningen med dagen.

Tillbaka på hotellet kände jag att krafterna var på upphällningen. Även om jag mår väldigt bra så är jag inte van vid så mycket aktivitet. Jag uppbådade i alla fall tillräckligt mycket kraft för att gå en liten runda på stan. Det var inte alls kul och jag kände ingen lust att shoppa. Jag köpte mig en vegansk pastarätt, färsk tortellini med svamp och tomatsalsa, och sedan gick jag tillbaka till hotellrummet. Jag kontaktade en bloggvän, som bor en bit härifrån, och några goda vänner i Optand och det blev bestämt att jag skulle besöka dem dagen därpå. Men de besöken skriver jag om i nästa inlägg när jag är hemma i Mjölby igen. Nu är klockan läggdags och i morgon bitti blir det hemfärd.


En kommentar

    • Jag rekommenderar verkligen ett besök. Mitt ute i ingenstans finns detta museum som innehåller väldigt mycket mer än det jag visar här. Från Östersund kan man ta ångbåten hit så blir dagen ännu mer minnesvärd 🙂

      Gilla

      • Ångbåten känner jag till, för 100 år sedan fanns det 15-20 ångbåtar i Storsjön, därutöver mängder med segelskutor mm. Nu finns väl i princip ingen yrkesmässig sjötrafik kvar på Storsjön.

        Gilla

      • Oj, fanns det så många i Storsjön? Du har rätt i att det är dåligt med yrkesmässig trafik där nu. Jag tror att Thomee arrenderas ut till en privatperson och ångaren Östersund ägs av föreningen ”Bevare ångaren Östersund”. Båda båtarna används i charter- och turisttrafik.

        Gilla

      • Thomee är numera motoriserad, men ångmaskinen finns kvar, den är m a o ingen äkta ångbåt längre. Storsjön är ju Sveriges femte största sjö, i de flesta länder i Europa skulle den vara i särklass störst. Skulle varit kul att ha upplevt den tiden när mänger med ångbåtar trafikerade de då närmare åttio bryggorna med reguljär ångbåtstrafik.

        Gilla

      • Det var stora protester när dieselmotorn skulle ersätta ångan. Men hon är fortfarande fin tycker jag även om ljud och lukt är annorlunda. Det var roligt när någon av de då två ångbåtarna la till vid Vattjoms brygga och jag skulle också gärna ha sett fler sådana båtar på Storsjön. Men jag vet hur stora problem det har varit med finansiering och renovering av de som är kvar och utvecklingen är nog emot dem.

        Gilla

  1. Ahh… ett nostalgimuseum 🙂 Vilka häftiga gamla maskiner och prylar – när jag ser fotona är jag framförallt glad att det gått framåt hos tandläkaren 🙂
    Spännande om folk tror på ”foto från yngre stenåldern” – de måste väl skoja eller? Fast å andra sidan… kanske inte 🙂
    Härliga foton och så du håller igång – klart du är trött på kvällarna 🙂

    Gillad av 1 person

    • Jag hade ingen aning om att det fanns ett sådant museum i krokarna. Kul att få se och mest av allt var det kul att bli guidad av och få träffa min goda vän 😀 Tack och lov har utvecklingen gått framåt inom många områden. Men nog var de finurliga och påhittiga och det är väl det som har tagit oss dit vi är nu.
      Det togs nog inte så många kort på stenåldern 😉 Kanske de kunde ha ristat in i sten men hjulet uppfanns väl senare…tror jag 🙂 Fy, så lite jag vet.
      Tack! För lite sömn och massor av aktiviteter…jag ska hem och vila upp mig några veckor nu. Men jag har haft så himla kul 😀

      Gillad av 1 person

      • Sådana där museum är kul!
        Nja, efter en snabb googling och därmed en viss osäkerhet så uppfanns hjulet 5500 f.Kr. oklart var, stenåldern beräknas ha ”börjat” för 2 300 000 år sedan på de flesta håll (det där skiljer sig tydligen lite från plats till plats) och slutade ungefär 5500 f.Kr då någon ”mellanperiod” mellan sten- och bronsåldern tog vid (Kalkolitikum). Så nja, det kan ha varit på stenåldern men mer troligt inte 😉
        Det där kan man inte mycket om alls, undrar vart jag var på historielektionerna? Inte riktigt närvarande i alla fall 😉
        Skönt med lite vila efter allt – man behöver tid att smälta intrycken lite också! Hoppas resan hem rullar på utan trafikstockningar!

        Gillad av 1 person

      • Hihi, kul att du kände dig manad att ta reda på hur det förhöll sig 😀 Ungefär som jag och språk. Jag var närvarande på historielektionerna men ingen av mina lärare lyckades få mig intresserad av det ämnet. Jag är tyvärr sorgligt okunnig men klarar mig ganska bra ändå genom livet 😉
        Långa resor är alltid lite plågsamma men igår gick det ändå väldigt bra. Den enda trafikstockning jag hamnade i var utanför Örebro när jag precis hade lämnat av mina privatchaufförer. Men sedan rullade det på 🙂

        Gillad av 2 personer

      • Skönt att resan gick bra och att du är på hemmaplan igen!
        Jag var också närvarande men precis som du blev jag nog aldrig intresserad. Är också sorgligt okunnig men har ju en som ”ligger på” och diskuterar historia mest hela tiden, eller snarare ”förhistoria”. De skiljer ju på det där – historisk tid och förhistorisk tid. Känner en viss press att uppdatera mig med andra ord 😉

        Gillad av 1 person

  2. Blev så glad av ditt besök. Vilken överraskning bara så där, passar mig perfekt då jag slutat att planera i förväg för blir så lätt besviken och ledsen när det inte blir som man tänkt. Pratade med Stefan idag och han hade drömt om er alla och undrat hur det gått för er alla. Så han blev glatt överraskad att du hälsat på bara si så där. Han hälsar så mycket. 🙂 hoppas det inte tar 2,5 år igen innan vi ses nästa gång. Kramis från mig och Lexie gumman som ligger vid min sida och suckar. ❤

    Gilla

    • Vad glad jag blir 😀 Det var jättekul att ses igen och det ska inte dröja lika länge till nästa gång. Hälsa tillbaka till Stefan och naturligtvis till Roger och Härje också 😀 Pussa Lexie och ge henne en stor kram 😀
      Kramar ❤

      Gilla

    • Det var hur kul som helst att gå omkring där med privat guidning. Du kan ta båten, ”Östersund” dit så behöver du bara ta dig till Östersund först. Det är nog så det ofta är. Man ser alldeles för lite av sitt eget närområde. Men nu har jag ju fått se både Fisksjön och Arvesund 😀 Fina platser båda två.

      Gilla

  3. Ett museum helt i min smak! Massor med saker, stora som små som väcker minnen 🙂
    Du har hunnit med mycket under de här dagarna … såklart att du måste bli trött 🙂 Nu tycker jag inte alls det är för många bilder – jag vet hur det är 🙂 Just från såna här platser är det nästan omöjligt att välja vad man vill visa … och jag är bara glad att få se så mycket som möjligt!
    Det ska bli kul att se hur du hade det i Fisksjön 🙂
    Kör försiktigt!
    Kram

    Gilla

  4. Lokalhistoriska utställningar är mycket givande men visst tar det på krafterna efter ett tag. Du har verkligen hunnit med mycket och aktiviteten har varit på toppa under alla dina dagar.

    Kram

    Gilla

    • Kul att du tycker det 😀 Det var verkligen en väldigt omfattande utställning.
      Vi kände Rex sedan han var valp och han och Kasper har alltid varit vänner. Det var ganska självklart att vi inte kunde låta en helt frisk, tvåårig vovve somna in. Vi fick många fina år tillsammans 🙂

      Gilla

  5. Det är lätt att förstå att man inte hade några större behov av att spring på gym på fritiden förut, dessutom hade man ju knappast någon fritid. Vi har ett liknande museum ganska nära här, har bara varit där en gång men längtar tillbaka,det finns ju hur mycket som helst att se och förundras över. Läser vidare

    Gilla

    • Jag har sett ditt museum och jag tänkte faktiskt på det när jag gick omkring och tittade på alla gamla fina och kluriga föremål. Nog hade de att göra alltid och i alla fall de som inte hade tjänstefolk höll sig säkert i form.

      Gilla


Lämna en kommentar