Det kändes lite tråkigt att lämna Stigmansgården. Det är inte det mest fantastiska boende jag har hyrt men jag har trivts väldigt bra. Ingen hemlängtan alls. Det var skönt att ha sällskap de första dagarna för det hade nog känts lite ensamt att komma dit och inte ha någon att dela upplevelsen med. Vi hade roligt under våra vandringsäventyr och det kändes hemvant att ha de jag bor med i vanliga fall, med i stugan. När de åkte hem hann jag aldrig känna tomheten eftersom jag gav mig iväg samtidigt. Men jag åkte inte hem, utan till nästa äventyr.
Jag lär nog inte komma tillbaka hit i brådrasket, om ens någonsin. Jag hann göra det jag ville under de här dagarna så nästa sommar blir det någon annanstans jag bokar stuga. Det är skillnad på den stuga vi ska hyra nästa vecka. Där har vi egen badplats 10 m från stugan så där kan vi ägna oss åt annat.
Jag hade googlat på vandringsleder i närheten och bestämde mig för att ta omvägen förbi Skalltorp där rastplatsen ”Röa Broa” finns. Därifrån går det två leder, egentligen tre eftersom den ena har två olika längder.
Det tog ett tag innan jag hittade den led jag tänkte gå. Återigen fick en karta i mobilen hjälpa mig. När jag kom till början på leden såg det ut så här.
Jag var nära att vända direkt eftersom jag har lite fästingfobi och att gå barbent här är ingen dröm. Men jag plockade fram envisheten igen och tänkte att jag får väl leta fästingar senare. Bitvis blev det lite bättre väg men det var mycket gräs att forcera. När jag kom fram till platsen då jag skulle svänga av såg det ännu värre ut och då räckte det inte med envishet. Jag tvärvände.
En halvtimme vandrade jag på denna tråkiga led totalt innan jag kom till starten och bestämde mig för att följa en annan led en bit. Den var för lång för att jag skulle vilja följa den runt men den här stigen var betydligt trevligare.
Så länge leden följde sjön var det en skön och fin vandring. Jag var ute och promenerade mellan halvnio och tio på förmiddagen så värmen hade ännu inte nått sin högsta topp. När stigen vände från sjön såg den plötsligt precis likadan ut som den första jag följde. Då fick det räcka. Jag hade ingen lust att plöja fram genom mer gräs så jag gick tillbaka, nöjd med att ändå ha fått en lagom runda även idag.
Jag satte mig vid bordet på rastplatsen, tog av mig strumpor och skor (underbart), plockade bort en fästing och åt min matsäck samtidigt som jag vände ansikte och ben mot solen en stund. Bara en liten stund. Jag kanske inte helt följer direktiven från vården men eftersom jag alltid har tålt solen väldigt bra, unnar jag mig korta stunder utan solskyddsmedel ibland.
Medan jag satt där och njöt funderade jag lite på hur jag skulle ha levt utan min Tens-apparat. Jag skulle inte ha klarat av någon av de vandringar jag gjort de senaste dagarna. Den har fått jobba för högtryck för vi har även gått promenader som jag inte har skrivit om här.
Jag tänkte tillbaka till innan jag upptäckte vilken nytta denna manick gör. Då hade jag alltid bråttom för att hinna gå en runda innan det gick för lång tid. Efter en kvart började det bli jobbigt och tog det en halvtimme så fick jag en skärande smärta i bröstryggen. Det gjorde så ont att det började flimra för ögonen och jag blev som förlamad i hela ryggen. Den smärtan har inget med min fibromyalgi att göra men ingen har kunnat säga vad den beror på. Jag fick låna en Tens av sjukgymnast för att ligga i sängen och få lindring. Det gjorde ingen skillnad. Jag har inte ont när ryggen har stöd. Jag testade att ha den på mig när jag lagade mat och det var en riktig wow-känsla. Nästa steg var att ha den på promenader. Det var total lycka när smärtan helt uteblev. Jag var lite orolig för att den i stället skulle bli värre när jag kom hem och stängde av de elektriska impulserna. Men det var ingen skillnad mot hur det vanligtvis var. Jag insåg att jag hade hittat något livsavgörande för min del. Jag kunde plötsligt följa med på utflykter, gå på stan och vara med i många situationer som varit omöjliga förut. Ett enda ord beskriver min lyckokänsla: FRIHET.
Numera tänker jag knappt på det. Jag sätter bara fast fästplattorna på ryggen, ordnar till kablarna så att de inte hänger ner nedanför tröjan, fäster själva tensen i skärpet och går iväg. Jag köpte ganska snabbt en egen och sedan dess har jag hunnit förbruka ett antal. Jag minns inte exakt vilket år jag hittade denna mirakelmanick men dessa problem började 1998 så det var något av de första åren på 2000-talet. Vilken skillnad den gör. Tyvärr är det inte möjligt att använda den tillräckligt mycket för att klara av att arbeta. Då skulle jag, trots fibromyalgin, ha klarat åtminstone 25%
Tacksam för att jag har detta hjälpmedel, packade jag ihop mina saker och satte mig i bilen för att åka hem. Det kändes faktiskt ganska bra att få landa hemma någon dag innan vi ska iväg igen. Min syster och hundarna var ute på en kort promenad när jag kom hem. Jag var glad för att jag inte var med dem för det var alldeles för varmt då. Hundarna märkte genast att jag var hemma och de kom uppspringande till mitt våningsplan direkt och hälsade mig välkommen. Några timmar senare åkte min syster iväg på en spelning med sin grupp (pork from cork) och då fick Kaya följa med och avlämnas hemma hos sin Husse. Nalle och jag tog en kort runda efter middagen. Det var fortfarande för varmt för att det skulle vara skönt och Nalle försökte nästan genast få mig att vända tillbaka. Men jag gav inte efter förrän han hade uträttat sina behov och sedan slapp vi båda ifrån hettan.
Nu är det uppackning och ompackning som gäller och i morgon åker jag och min syster till det småländska lilla paradiset och njuter av sommaren.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
En fullspäckad sommar hör jag 🙂 Härligt!
Nej det där med att vandra i högt gräs är lite sådär även för min del. Jag vet inte om jag ska påstå att jag har fästingfobi men helt klart undviker jag dem i det längsta. Riktigt varma dagar drar de sig undan tack och lov men ändå…
Skönt att du hittat en metod som fungerar för dig och får dig att kunna röra dig mer än vad du kunnat annars. Jag kan tänka mig hur det skulle ”klia i benen” på dig annars, jag har ju fått för mig att du är en sån som inte riktigt kan sitta still 😉
GillaGilla
Ja, det händer en del 😀 Men efter nästa vecka har jag inget inbokat innan jag far till Östersund andra veckan i augusti. Men det kan ju ändras 😉
Jag ska kanske inte heller påstå att det är en fobi men jag känner ganska mycket motvilja mot att utsätta mig för risken att få fästingar på mig. Jag kollar alltid lite extra efter att ha kramat vovvarna också. Men jag har inga problem med att plocka bort fästingar och spola ner dem eller kasta ut dem.
Det var tråkigt att aldrig orka följa med till ställen där jag inte kunde sätta mig eller på något annat sätt luta ryggen mot något. Det blev en väldig skillnad med min tens 😀
GillaGillad av 1 person
Se där ja, mer sommarkul på agendan!
Nej jag har inte heller problem med fästingar på det sättet, jag vill bara inte ha dem på mig 😉 Vi är nog knappast ensamma om den tanken… Sen kan man undra över nyttan med de läskiga små krypen, vad jag förstår ha de liksom ingen plats alls i näringskedjan!
GillaGilla
De har väl egentligen inte alls något berättigande om man ska tänka lite elakt 😉
GillaGillad av 1 person
Det har du så rätt i 🙂 Fast lite elak känner jag mig!
GillaGillad av 1 person
Vad härligt med turer iväg så, jag förstår att du känner en väldig frihet. Fantastiskt med tens-apparaten, vad skönt att det fungerar så bra. Jag börjar längta till min semester men det är tre veckors jobb kvar.
Kram
GillaGilla
Det har blivit lite intensivt de här dagarna. Nästa vecka blir troligtvis lugnare. Det blir mer normala promenader 😀
Tens-apparaten är verkligen en stor hjälp och ger mig livskvalitet. Den är värd att uppmärksammas lite 😀
Veckorna går snabbt och snart är det dags för din semester också. Det kan vara ganska skönt att ha den att se fram emot i stället för att den tidigt är avklarad.
Kram
GillaGilla
Lite oturligt med ditt sista stopp – inte kul att plöja genom högt gräs, för fästingar är inte alls trevliga! Det var i alla fall fint där vid sjön 🙂
Så bra att tens- apparaten har så god effekt på dig – verkligen en bra sak som hjälper dig att göra det du vill.
Några dagar på hemmaplan och snart bär det iväg igen – härligt!
Ha nu en fin fredagskväll!
Kram
GillaGilla
Ja, det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Men leden sköts av en lokal förening så det kanske är därför leden inte hålls efter ordentligt. Tur att det i alla fall fanns en bit som var fin 🙂
Utan min tens-apparat skulle min vardag se väldigt annorlunda ut. Jag skulle anpassa mig till den men det skulle inte vara lika roligt.
Det verkar bli bra väder för en relativt lat vecka vid Anebysjön. Lite sol och kanske något dopp skulle jag gärna ha. Inte som förr då jag var soldyrkare och kunde tillbringa en stor del av de soliga dagarna på bryggan, men lite av den varan vill jag i alla fall ha 😀
Tack detsamma till dig. Njut av att det verkar ordna sig med resan 🙂
Kram
GillaGillad av 1 person
För mig som sällan kommer iväg någonstans är det så spännande att få följa andras äventyr. Tack för det och lycka till på nästa ställe. Jag önskar att det fanns stigar att gå på här i närheten men här är det bara kalhyggen med ris och rat på överallt
GillaGilla
Vad kul att du tycker så. Tack för att du hänger med på mina äventyr 😀
Det är roligare att gå där det finns stigar men om du försöker följa samma runda varje gång så kanske det blir en stig till slut. Rensa lite ris varje promenad så har du till slut fixat din egen stig 🙂
GillaGilla
Rart med slike navnkombinasjoner som en forbinder med noe selv og andres slett ikke passer inn. Kenneth er min sønn og Ingrid er hans samboer. Jeg var som du så på vannliljejakt i går, men det var litt tidlig her ennå. Bare noen få var ute i blomst, men over helga tenker jeg at hele tjernet bugner. Da skal jeg prøve en annen vei ned dit, så jeg slipper sitte fart i myra. Herlig på tur, jeg skal ta en runde i august når jeg har ferie igjen. Ferdig med to uker, så jeg får jobbe litt en stund. Nyt sommeren.
GillaGilla
Tack detsamma 😁
GillaGilla
Vad glad jag blev av att läsa att din tens-apparat hjälper dig, den har räddat många onda ryggar. Vilka trevliga ställen du hittar, synd att inte lederna är väl märkta. Ska bli spännande att se vad ni ska hitta på för trevligheter nästa vecka. Vi hänger med!
Kram
GillaGilla
Den har hjälpt mig otroligt mycket. Just den smärtan, som blir nästan omöjlig att stå ut med, försvinner helt när tensen är på 😀 Men den funkar inte lika bra på andra ställen.
Den här leden sköttes av en förening och kanske har de inte resurser att hålla den riktigt fin. Lite synd.
Kul att du hänger med även till Småland 😀 Du är välkommen.
Kram
GillaGilla
Hej, nu är jag här och läser om era fina semesterparadis. Ja, jag började väl i fel ände, med det nyaste, enda problemet var att jag först trodde att ni bodde permanent vid den fina sjön, och jag hann bli hur avis som helst!
Förstår att du är lycklig över din manick som gör att du kan hänga med på aktiviteter. Jag är ganska okunnig i hur en sådan fungerar men jag har fått sjukgymnastik på axlar och även tummen med någon typ av elbehandling. Huvudsaken är att det funkar för dig, och att du kanske kan tipsa andra med liknande problem!
GillaGilla
Hahaha, ja här hade jag inte hunnit hem från äventyret i Tiveden än men några dagar senare kom vi till den lilla stugan vid Anebysjön 😀 Nu för tiden bor jag inte så fint men för fyra år sedan flyttade jag från ett ännu finare ställe. Jag ärvde stugan som min farmor och farar byggde vid Storsjöns strand. Den renoverade vi och flyttade dit permanent. Det var mitt barndomsparadis i Jämtland.
Utan tensen skulle mitt liv se väldig annorlunda ut. Det skulle nog vara ett bra liv men inte lika kul. Det var inte meningen att den ska användas som jag gör men det var härligt när jag kom på hur mycket den hjälper 😀
GillaGilla