En isande kall vind mötte mig och hundarna i morse. Vi kom iväg redan kvart i sex eftersom Nalles mage inte mår riktigt bra och inte ville ha någon mat. Termometern visade nio grader så jag valde hellånga jeans och en fleecetröja som klädsel och trodde att det kanske skulle vara aningen för mycket. I stället var det tvärtom. Jag frös hela promenaden och mina händer längtade efter vantar. Jag tröstade mig med att det nog var ganska skönt för hundarna med lite kallare vindar.
Hade jag haft vett att klä mig lite varmare så hade promenaden varit skön. Jag vill inte klaga på vädret, förutom att det skulle ha behövt regna också. Svalkan är efterlängtad av många, mig inräknat, men jag hängde inte riktigt med i den snabba vändningen.
Kameran har fått stanna hemma några dagar. Jag känner mig lite mätt på blomsterfotograferande just nu men det kanske ändrar sig igen. I stället väljer jag att visa några bortvalda foton från en kväll då det senast var fullmåne. Jag gick ut för att fota kvällshimlen, som ofta är väldigt vacker här.
När jag vände mig åt andra hållet såg jag en lysande måne och jag tänkte att jag gör väl ett nytt försök. Jag får inte till det bättre än så här men kanske är det lite, lite bättre än förra försöket. Ojämnheterna i nedre kanten av månen har nog inte framträtt lika tydligt på tidigare bilder. Jag testade med att lägga på ett filter och genast blev det mycket finare och tydligare. Men jag vill inte lägga ut bilder som inte visar hur jag och min kamera har lyckats eller misslyckats alldeles av oss själva. Den här gången har jag faktiskt använt ett nyinköpt stativ men jag insåg att för att det ska bli riktigt bra behövs en fjärrstyrning. Det blir en liten rörelse i kameran varje gång avtryckaren trycks ner.
Från det ena till det andra (i verkliga livet hoppar jag ganska mycket mellan olika ämnen och ofta hänger inte mina samtalspartners med i svängarna 😉 ) så har jag nu skrivit mitt sista inlägg på min pld-blogg. Den fyller ingen funktion längre eftersom jag inte har kvar min sjukdom. Jag funderade på om jag skulle fortsätta en blogg om att vara levertransplanterad men det lilla jag har att skriva om det får plats här. Jag har ju turen att må väldigt bra och kan leva i stort sett ett normalt liv och då blir det en ganska enformig ”efter-transplantationen-blogg”. Det skulle bli typ: proverna visade bra värden, jag mår fortfarande bra. Jag kan inte ha en blogg där det kanske någon gång i framtiden kan bli ett inlägg om något som drabbar mig som en följd av transplantationen.
Min pld-blogg finns kvar för det kan ju hända att någon med samma sjukdom söker information och det är svårt att hitta personer som skriver om denna ovanliga sjukdom. Men jag har sagt hejdå till den och nu går jag vidare. Kanske var det ännu en del av starten av mitt nya liv. Jag vill inte veta av den sjukdomen längre.
Jag funderar även på att gå ur pld-gruppen på fb. När jag gick med där var vi bara några hundra medlemmar från olika länder och administratören la ut massor av bra informationsmaterial om vår sjukdom. Nu kommer det ständigt nya medlemmar som alla ställer samma frågor och berättar liknande berättelser. Det läggs inte ut ny information eftersom den duktiga och engagerade administratören har trätt tillbaka p g a sin hälsa (även hon är nu transplanterad men för hennes del var det både njurar och lever som byttes ut). Hon var riktigt dålig och jag vill vänta och se hur hennes återhämtning går innan jag lämnar gruppen. Vi hamnade på våra respektive länders listor samtidigt och väntade nästan exakt lika länge på transplantation. Ändå har våra resor varit väldigt olika och jag är den lyckliga som mår bäst. När jag vet att hon också mår bra ska jag avsluta även den kopplingen till min forna sjukdom. Det finns en koppling till och jag väntar ivrigt på svar om hur det har gått. Sedan är jag bara levertransplanterad och det är snart inte heller mycket att prata om.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Oj har det blivit en sån temperatursänkning hos er, här är det varmt idag också. Ska ju jobba kväll för första gången så jag får nog ha en kofta med tills jag ska åka hem.
Det låter klokt att lämna blogg och tidigare sjukdom bakom dig. Precis som du säger så blir det en nystart och då krävs det kanske att avveckla såna grejor. För dom som vill läsa hur du upplevde allt så finns den ju kvar. Fantastiskt skönt att du får må så bra!
Kram
GillaGilla
Ja, det är en väldig skillnad mot tidigare dagar. Nu, kl 13.00, är det bara 14 grader ute och vindarna är lite kalla. Solen värmer visserligen men det räcker inte med linne och kjol eller kortare byxor längre. Jag försöker vädra ut så mycket värme som möjligt men det blir ändå varmt inne när solen skiner på fönsterna.
Det är nog klokt att ta med en kofta för kvällen kan vara sval.
Jag fick en impuls och kände att nu räcker det. Jag vill inte ha något mer med pld att göra. Jag ville ändå skriva ett avslutande inlägg med lite ny info och nu känns det bra att ha gjort ett avslut. Om jag är lite försiktig och tänker på det jag ska tänka på så kommer jag säkert att fortsätta må lika bra 😀
Kram
GillaGilla
Vilken fantastisk bild på månen så den tycker jag verkligen att du ska vara nöjd med.
Jag kan förstå att du lägger ner den andra bloggen och kanske lämnar vissa grupper. Själv tycker jag det är viktigt att inse att man kan ha en diagnos eller sjukdom men man är inte den, speciellt inte när man blivit frisk. Du tänker helt rätt!
Kram
GillaGilla
Tack! Jag jämför med de fantastiska månbilder jag sett hos andra bloggare och det kanske är dumt att göra det. Det är den bästa bilden hittills så jag borde nog vara lite mer nöjd 🙂
Jag tror också att det är rätt att tänka så. Att lägga gamla bekymmer bakom sig och se framåt gör nog livet ännu bättre 🙂
Kram
GillaGilla
Även här är det svalare – mycket svalare. Skönt men ovant. Som du är inne på är det nog de snabba kasten som vädret bidrar med numera det som gör att man inte hänger med. Det är liksom allt eller inget numera…
Månbilden är superfin. Kanske du kan använda kamerans självutlösare, då hinner ju de små vibrationerna i kameran avta innan fotot tas?
Härligt att du känner så om din andra blogg (eller snarare om din forna sjukdom), säkert lite dubbelt som du skriver men samtidigt måste det kännas väldigt skönt!
GillaGilla
Luften är mycket skönare att andas nu men jag borde ha haft lite varmare kläder. Jag tror inte att vi någonsin lär oss hur snabbt det pendlar. Ändå har jag bott på en plats där det kunde variera väldigt mycket från dag till dag.
Tack, men jag har sett en mycket finare hos dig och hos Anki. Det blir lite bättre varje gång och du har nog en poäng i att det kan bli ännu bättre med självutlösaren. Jag vet att den finns men har inte lärt mig använda den ännu. Det är säkert lätt och någon dag ska jag filura ut hur man gör 😉
Det kändes skönt och inte ett dugg svårt att avsluta det kapitlet. Det fattas några delar (väntar på besked om någon annans resa) innan jag helt kan lämna den världen men sedan vill jag inte vara kvar där längre. Pld är genetiskt så risken finns alltid att den utvecklas hos någon annan inom familjen men även om anlagen finns så är det väldigt ovanligt att man får besvär av den. Vi får hoppas att jag var den lilla procentandel inom vår familj som enligt statistiken drabbas så och att alla andra slipper det.
GillaGillad av 1 person
Ja det är skönt på så sätt. Tog mig faktiskt en lång promenad efter jobbet jag också och frös lite stundtals – men så skönt att gå utan att gå under av värmen, då fryser jag så gärna lite.
Nja, någon fin måne har jag väl ändå inte presterat – den rackarn är ju riktigt svårfångad men någon dag, någon gång, ska jag nog lyckas med det också.
Ja vi håller tummarna för att du använt upp alla procenten i din familj, ingen rolig resa du gjort men så härligt att den gick så bra för din del!
GillaGilla
Jag vet att jag har sett en jättefin månbild hos dig och jag blev lika avundsjuk på den som de jag har sett hos Anki. Sug i dig min beundran och känn hur självförtroendet ökar 😀
GillaGillad av 1 person
Okej – då gör jag det 😉
GillaGillad av 1 person
Min första promenad brukar ske efter klockan tio och då var det imorse femton grader, helt okej med en liten tröja. Så positivt att höra att du nu kan lämna sjukdomsblogg och sjukdomsstadiet bakom dig, inte längre behöva delvis identifiera dig med en sjukdom. Som att ta av vinterkappan och känna att livet känns mycket lättare att leva. Ha nu riktigt trevligt med sonen, kram från pörtet
GillaGilla
I morse var det nog skönare att vänta lite längre och femton grader låter lite bättre än mina nio. Men jag skulle också ha tagit en tröja på mig då.
Jag känner mig så fruktansvärt trött på allt som har med pld att göra. Tänk att bli av med en jobbig sjukdom och bara kunna börja om. Det är inte alla som kan så jag känner mig riktigt tacksam för det och för att det fanns en donator som matchade mig. Jag önskar att jag kunde sluta tänka på mig själv som levertransplanterad också men eftersom det hela tiden krävs extra försiktighet (men inte till överdrift) och ärr och mediciner är en del av livet, kommer den delen alltid vara en del av den jag är. Men det är ju i och för sig en väldigt positiv del av mig, som gör att jag mår bra 😀
Tack! Jag tar tåget i morgon kvart i tio och min son möter mig i Stockholm lagom för att äta lunch tillsammans. Efter en dag, som jag är säker på blir kul, följer jag sedan med honom till Uppsala och stannar två nätter 😀
Kram
GillaGillad av 1 person
God morgon – precis när jag skrivit klart en kommentar till dig här igår, så drabbades vi av ett strömavbrott och allt bara försvann! Sen hade jag lite annat för mig och skulle skriva en ny kommentar igår kväll, men då fastnade jag framför tv:n och Lag-VM i speedway … 🙂
Lite svalare och mycket skönare väder tycker jag – önskar bara att vi kunde få lite rejält med regn också!
En fantastisk kvällshimmel och en fantastisk måne! Du ska verkligen vara nöjd med den! Jag tänkte tipsa om självutlösaren, men det såg jag att Anne redan gjort 🙂
Jag tycker absolut att du kan visa bilder som du förstärkt med något filter … jag tycker det är helt OK att försöka efterlikna den måne vi ser med redigering, för ibland gör kameran månen lite ljusare än den du ser med dina ögon. Jag brukar bara använda funktionen motljus i mitt redigeringsprogram, för det blir ju motljus med månens sken …
Önskar dig en fin Nationaldag!
Kram
GillaGilla
God morgon, eller god förmiddag kanske jag ska skriva nu 😉 Det där med att kommentarer av någon anledning försvinner har vi nog alla varit med om och det är lika tråkigt varje gång. Det är lika bra att vänta lite så att lusten att skriva kommer tillbaka.
Jag är ganska nöjd med det lite svalare vädret eftersom jag snart ska ge mig iväg med tåget till Stockholm och vandra omkring där med min son 🙂
Tack för snälla ord om mina bilder och tack för tips. Jag ska kolla om jag har något som heter motljus när jag hinner. Men jag tror att mina alternativ har engelska namn.
Tack detsamma! Jag ska ju, som skrivet, fira i huvudstaden men vi ska inte leta upp kungen 😉 Nu ska jag fixa det sista och snart gå till tåget.
Kram
GillaGillad av 1 person
Alldeles rätt man ska titta framåt och sådan tur att du känner dig frisk och pigg igen. Jag fryser också. Det har varit några hemska dagar 2 grader varmt och storm. Träd som ramlat, blommor som ligger avbrutna på marken och nerfallna kvistar överallt. -Tandvärk har jag också och ingen tandläkare att finna. Har funnits bättre dagar minasnn
GillaGilla
Ja, man mår nog bäst av att lägga undan det gamla och tänka framåt 🙂
Usch, du verkar ha det vi brukar kalla Optandssommar men i Fisksjön 😉 De dagarna har jag nästan glömt och minns tillbaka på de få underbara sommardagar vi hade varje sommar. Det är roligare minnen 😀 Men det är klart, det stormade inte så ofta så nu har det nog varit ännu värre. Tandvärk på det måste vara ett elände. Hoppas du snart får komma till en tandläkare.
GillaGilla
Jag önskar så att även jag skulle kunna bli lite promenadsugen på morgonen. Varje morgon när jag kommer ut från jobbet, brukar sätta Eddie i buren vid halv sju (en av våra vikarier är hundrädd) så är det ju helt underbart härligt med ljuset, dofterna, fåglarna …allt. När jag sedan är på väg hem så är jag ju så trött att jag inte orkar någon längre runda, de gånger jag gått så blir jag ju pigg igen och då kan klockan bli både 10 och 11 innan jag kommer till bädden. Inte bra! När jag är ledig så blir det ingen hundrunda före 9 och då har ju den härliga morgonkänslan försvunnit.
Vilken fantastisk fin månbild. Jag älskar månen, den är min näring. Jag brukar se till att jag jobbar då det är fullmåne, den håller mig ändå vaken så då kan jag lika gärna vara på jobbet.
Jag är så glad över att du blivit bättre och att organet fungera så bra i sitt nya hem. Tänk så fantastisk att det bara är möjligt. Önskar dig en underbar tripp till huvudstaden och att du får fantastiska dagar där!
Kram
GillaGilla
Det brukar bli så att man anpassar sina vanor efter de tider man måste hålla och efter den dygnsrytm man har. Jag går tidiga morgonpromenader eftersom jag vaknar tidigt. Annars skulle jag nog också missa de fina promenaderna 😉
Tack, jag kanske är lite för självkritisk. Vill ju ha en perfekt bild. Men då måste jag nog lära mig mer om min kamera först. Jag får väl vara ganska nöjd så länge 🙂
Tack för att du gläds med mig 😀 Jag är ännu gladare och allt har gått över förväntan bra. Jag är lyckligt lottad 🙂
Jag har det verkligen helt underbart här med min son men mer om det i nästa inlägg.
Kram
GillaGilla