Det tog lång tid och jag trodde faktiskt att effekten skulle utebli. Men nu har båda de förväntade medicinreaktionerna kommit. Morfinet slutade jag med när jag plötsligt mådde alldeles för dåligt av det. Den här reaktionen är inte lika lätt att åtgärda. Det är bara att stå ut tills läkare säger att det är dags att trappa ner.
Det är kortisonet som ställer till det. Jag har inte erkänt det för mig själv utan skyllt på att det är smärtlindringens fel eftersom den gör mig trött och lite snurrig. Men tecknen går inte längre att bortförklara. Jag har ingen lust med något, inget känns kul, energinivån är väldigt låg och jag märker att jag inte bryr mig lika mycket som vanligt om andras vardag. Jag försöker och jag har nästan lurat mig själv den senaste tiden. Men nu står det klart för mig att jag är på väg in i en depression. Precis som förra gången jag åt kortisonpiller. De flesta blir pigga och glada av kortison men jag blir tvärtom. Undrar om det kan bero på att jag vanligtvis är en positiv person och att kortison ger någon slags personlighetsförändring. Det spelar ingen roll varför. Nu är det så här och jag får helt enkelt stå ut. Jag ska träffa min läkare den 27:e och eftersom alla värden pekar på att levern mår bra så får jag förmodligen börja trappa ner på kortisonet då. Fram till dess håller jag mig nog borta från min blogg för jag har inte någon lust alls att skriva, inte när jag inte kan se något ljus. Jag ville bara förklara varför jag inte är så aktiv.
För att ändå avsluta i en positiv anda bifogar jag några bilder på den fina bukett jag fick i går av min svärmor, svägerska och svåger. Den gjorde mig i alla fall väldigt glad just då.
Ibod11´s blogg 2 - Man vet aldrig vad som väntar... 
Kramar på dig❤️🌷❤️🌷
GillaGilla
Tack ❤ Jag vet ju att det är tillfälligt och då är det lite lättare att hantera.
GillaGilla
Men vilken otur att just du reagerar så.De flesta blir tvärtom pigga och kan få svårt att sova. Snudd på speedade. Själv är jag osäker på hur jag reagerar eftersom jag tar det vid kraftig allergi och en allergi som gör mig trött. Hoppas i alla fall att du kan få börja trappa ner på det. Ha det så bra som det bara går under tiden.
Kram
GillaGilla
Inte mycket att göra åt saken förutom att vänta på bättre tider. Det hjälper att veta orsaken i alla fall.
Tack och kram.
GillaGilla
Ta det lugnt, var försiktig och låt allt ta den tid som krävs
GillaGilla
Tack! Förhoppningsvis är det över om några veckor och då kan jag se tillbaka och vara glad för att det bara var en kort erfarenhet.
GillaGilla
Usch då! Mediciner kan ge de mest tråkiga biverkningar. Hoppas innerligt att du får börja trappa ner kortisonet snart så du piggnar på dig!
GillaGilla
Läkarna har pratat om att det räcker med en månads medicinering med kortison om allt ser bra ut så jag tror att det blir nertrappning med början nästa vecka. Snart är jag tillbaka med mitt vanliga humör.
GillaGillad av 1 person
Skönt det! Inte kul att bli sänkt av medicineringen. Ta hand om dig nu!
GillaGilla
Tack! Det kanske är tur att jag blir ensam med hundarna några dagar så att jag är tvungen att aktivera mig lite.
GillaGillad av 1 person
Ja det kan nog faktiskt vara guld värt att ha en anledning att komma ut lite när det känns tungt. Tur i oturen att du vet varför i alla fall!
GillaGillad av 1 person
Åh så tråkigt. Hoppas verkligen du får trappa ner snart för du har ju sån positiv och glad inställning. Så synd att du ska behöva känna så här.
Stor kram
GillaGilla
Det var ju förväntat och även om jag började tro att jag skulle slippa den effekten så vet jag att det blir en begränsad tid. Det gör att det ändå känns överkomligt.
Kram
GillaGilla
Så tråkigt att höra att du blir deprimerad av kortisonet. Men vilken tur att du har känt igen vad det beror på, annars skulle du ju verkligen börja fundera. Jag lider av låga serotoninnivåer och äter en liten dos antidepressiva sedan många år tillbaka. Så fort jag slutar eller drar ner så blir hela världen grå. Nu är det bara en vecka tills du får komma till doktorn, håller tummarna för att du får trappa ner direkt! Varm styrkekram
GillaGilla
Förra gången jag fick kortison tog det tid innan någon kom på varför jag blev deprimerad. Förmodligen var det bara en lätt depression men jag är inte van och blev skrämd av min egen dödslängtan. Nu vet jag och kan hantera det bättre. Jag kan känna att erfarenheten hjälper mig att förstå personer som ofta mår så här och mycket värre. Du vet ju också att det är svårt att förklara om det inte har upplevts. Men, som du skriver, hela världen är grå så jag hoppas verkligen att det blir kortvarigt.
Kram
GillaGilla
Vad jag beundrar dig!
Du är så medveten och vet vad som händer och sker med din kropp.
Förstår att dina barn är stolta över dig som går igenom svåra etapper i ditt liv men kämpar ändå med näbbar och klor för att komma över varje tungt trappsteg. Få värmande blommor som lyser upp tillvaron måste kännas underbart när allt annat känns jobbigt. Goa energier till dig min vän som är en sådan kämpe /kram
GillaGilla
Tack, så snällt skrivet 🙂 Mina barn är också väldigt bra på att kämpa så vi är alla stolta över varandra. Det finns bara två alternativ – kämpa eller ge upp – och det senare är nog inte riktigt vår grej 🙂
Blommor är alltid jätteroligt att få och mest blir jag glad för omtänksamheten bakom. Nu står de här och lyser upp i mitt vardagsrum och de är så vackra.
Kram
GillaGillad av 1 person
Stor kram till dig / kram
GillaGillad av 1 person
Men ååhhh … nu lider jag med dig! Så trist att du reagerar så på kortisonet, men bra ändå att du vet varifrån det kommer detta att du känner dig nere och ointresserad. Hoppas nu du kan få börja trappa ner på medicineringen ganska snart, så du snart blir ditt vanliga glada och positiva jag.
Kram min fina bloggvän!
GillaGilla
Tack snälla Anki men du ska inte lida eller tycka synd om mig. Det går över och det hjälper att veta det och vad den här svackan beror på. Snart är jag här igen men du förstår kanske att det inte känns kul att skriva när jag inte kan vara riktigt mig själv.
Kram tillbaka till dig som är en minst lika fin bloggvän 🙂
GillaGillad av 1 person
En vacker bukett till en vänlig och vacker själ. Hoppas att du snart mår bättre.
GillaGilla
Tack för fina och snälla ord! Jag har förmånen att veta att detta är tillfälligt och att jag snart är som vanligt igen. Det hjälper 🙂
GillaGillad av 1 person
Kära vän du som är så modig och positiv måste låda dig vara deppad ibland och naturligtvis ska du skriva och beklaga dig och vara sur och grinig och ledsen för det är då man behöver sina vänner som bäst och vi som läser din modiga blogg kommer säkert att försöka muntra upp dig så gott vi kan. Kramar från ett iskallt Fisksjön
GillaGilla
Tack för dina jättegulliga ord. Jag vet att man får mycket stöd och värme från fina bloggvänner om man skriver om svåra stunder. När jag blev änka (hemskt ord) skrev jag av mig ofta och mycket på min blogg och jag fick ett enormt stöd. Men då fanns det en orsak och jag hade samtidigt ett behov av att skriva av mig. En depression är något annat. För min del resulterar det i en önskan att bara få vara ifred, orkar inte bry mig och har tappat all lust att blogga. Min ganska milda depression har ju sin förklaring och det är kortisonet. Det finns alltså ingen händelse i livet eller annan faktisk orsak som får mig att må så här. Det är bara kemiska orsaker. Inget som behöver skrivas eller pratas om utan jag måste bara härda ut och sedan är jag mitt vanliga jag igen. Men återigen, tack för att du bryr dig om. Jag har inte helt slutat bry mig om mina bloggvänner och jag går ut på nätet någon gång ibland för att läsa era bloggar 🙂 Den kontakten med er ger mig tillräckligt just nu för att jag ska känna att jag fortfarande har er i mitt liv .
Kram ❤
GillaGilla
Tack snälla för dina kommentarer, jag hoppas innerligt att du snart ska må bättre kanske med hjälp av våren och ljuset som kommer tillbaka. Fast, å andra sidan sägs det ju att de flesta blir deprimerade just på våren. Fast då är det väl sällan kemiska orsaker. Deprimerad har jag inte varit sedan skilsmässan för fyra år sedan, det första året var riktigt tufft, men däremo t kan jag bli smått melankolisk och likgiltig emellanåt. Men det är säkert så för de flesta. Apropå veganskt, jag köpte hem en ny produkt idag, en tub ”vegiar”. kaviar gjord på tångkaviar. Jag tyckte den smakade toppengott. mycket godare än vanlig kaviar, som jag tycker är något skarp. Jag brukar köpa tångkaviar så jag blev inte förvånad. Istället för annan snacks kan jag tycka det är gott med finncrisp och gurkskivor att tugga på framför teven när suget sätter in. Vegiaren funkade utmärkt i samma syfte. Ha nu en så bra vecka som du kan!
GillaGilla
Jag hoppas kunna övertyga läkare i övermorgon om att jag inte behöver kortisonet längre. Att sluta med det är nog det enda som hjälper. Det går liksom inte att muntra upp någon i den här situationen 😉 Jag jämför med hur jag mådde när jag blev ensam. Det var fruktansvärt men jag var inte deprimerad. Det var normal sorg och helt annorlunda. Då kunde jag ändå känna glädje emellanåt. Det här är ett jättekonstigt tillstånd och jag tycker oändligt synd om de som har djupa, långvariga depressioner. Det här är nog bara en liten pust jämfört med det men tillräckligt besvärligt för någon som för det mesta är väldigt glad.
Jag brukar säga att sorgen när jag blev änka måste kunna jämföras med känslan vid en skilsmässa. Det är säkert också en stor sorg och till viss del kanske t o m värre om det finns ilska och osämja med i spelet. Att bli ensam är svårt efter ett liv tillsammans oavsett varför det blir så. Det är nästan fyra år sedan för mig också så vi gick nog igenom en jobbig tid samtidigt. Men vi var starka och tog oss igenom det 🙂
Jag har faktiskt en tub vegiar i kylen men har inte öppnat den än. Då kan jag förvänta mig något gott. Bra!
GillaGilla